Vem bestämmer räntan?


Bild: QiFO

Enligt Mervyn King styrs räntan från två håll. Från det kortsiktiga hållet är det centralbankerna som styr med sin reporänta för lån över natten i det nationella banksystemet. Från det långsiktiga hållet är det de globala utbuds- och efterfrågekrafterna för sparande och spenderande som styr. (Se vår artikel från 2018-05-22)

Men båda krafterna handlar om mänskliga beslut. Varje ränta är i varje ögonblick bestämd av människor. Förmodligen alltid baserat på affärsmässiga överväganden. Riksbankerna försöker klura ut vad som är gynnsammast för landet och dess befolkning i en samlad ekonomisk bedömning, dock normalt med ett inflationsmål som dominerande målvariabel. Övervägandena bakom varje beslut kan i efterhand studeras i offentliga protokoll.

Världens affärsbanker sätter sina räntor i slutna rum utifrån egna affärsmässiga bedömningar baserade på den egna bankens finanser, ambitioner och konkurrenssituation.

Med detta sagt kan vi studera ränteutvecklingen under de senaste decennierna. Nedan återfinns reporäntan, statslåneräntan och Swedbanks femåriga villaränta sedan 1994.

Reporäntan är som sagt Riksbankens styrränta för dagslång in- och utlåning av överlikviditet i landets banksystem. Statslåneräntan är en referensränta som sätts av Riksgäldskontoret och används inom skattelagstiftningen. Statslåneräntan är den beräknade genomsnittliga marknadsräntan på statsobligationer med en återstående löptid på minst fem år. Den ska därför avspegla den riskfria långa marknadsräntan. Bolåneräntan slutligen är vad banker och bolåneinstitut erbjuder sina kunder. Att vi här valt just Swedbanks femåriga (oförhandlade) villaränta beror på att det var just den vi först hittade på nätet i en tillräckligt lång tidsserie.

Vad kan man då säga om bilden? Korrelationen verkar vara god. Det är faktiskt så att korrelationen är hela 94% mellan repo och de båda andra räntorna och fantastiska 98% mellan statslåneräntan och bolåneräntan.

Det vore om inte önskvärt så åtminstone intressant att se hur korrelationen mellan reporäntan och bolåneräntan skulle förändras om tidsserierna försköts mot varandra. Då skulle man kanske se om det är den ena räntan som ”för” och den andra som ”följer”. Vi skulle kunna få en uppfattning om räntan i huvudsak styrs av Riksbanken eller av världsmarknaden. Tyvärr kan jag inte se några sådana tecken. Korrelationen verkar vara som allra bäst när tidsserierna ligger exakt i fas med varandra.

En annan fråga värd att titta på är hur ”spreaden” förändrats över tid. Alltså skillnaden mellan de olika räntorna. I grafen nedan har vi tagit de årsvis genomsnittliga värdena över tiden och noterat hur stor skillnaden varit mellan de tre räntorna.

I genomsnitt under hela denna period har Reporäntan uppgått till 2,62%, Statslåneräntan till 3,95% och Bolåneräntan till 5,39%. Spreaden har alltså varit 1,32%-enheter mellan SLR och Repo, 1,44%-enheter mellan Bolån och SLR. Mellan Repo och Bolåneräntan har spreaden i snitt således varit 2,76%-enheter. Den förstnämna spreaden är skillnaden mellan två ”riskfria” räntor med olika löptid och är därför ett uttryck för tidsrisken. Den andra spreaden påvisar skillnaden mellan svenska statens kreditvärdighet och den genomsnittlige bolånekundens, alltså en form av kundrisk.

Ser vi till svängningarna i dessa spreadserier, mätt i standardavvikelser, ser vi att ”kundrisken” (Bolån-SLL) är ”lugnast” med bara 46% stdavv. Störst svängningar har ”tidsrisken” (SLL-Repo-serien) med 72%. Serien Bolån-Repo hamnar på 61% i standardavvikelse. Trendlinjerna pekar dessutom åt lite olika håll.

Vad lär vi oss av detta?
För det första att alla räntor har gått ned kraftigt under de senaste decennierna. För att använda Mervyn Kings förklaringsmodell; världens familjer, företag och nationer har haft större lust att spara än att spendera, vilket sänkt de långa räntorna, samtidigt som önskan att pressa upp inflationen har fått riksbanken att sänka de korta räntorna.
För det andra att tidsrisken varit mindre, minskande och mer fluktuerande, medan kundrisken varit större, ökande, men stabilare sedan 90-talet fram till idag.
För det tredje att det är svårt att bara av sifferserierna läsa ut när finanskrisen inträffade.

Ge dina synpunkter. Vad tycker du?

Lämna en kommentar.