Världens ojämlikhet (del 1 av 2)


Foto: Michelle Maria, Pixabay

Låt oss än en gång besöka Världsbankens stora databaser och ta fram lite statistik över välståndet i världen, nu medan all ekonomisk debatt handlar om Corona. Världsbanken följer alla länders ekonomiska utveckling och även om naturligtvis osäkerheten är stor i många (alla?) länders data, så är de förhoppningsvis mer rätt än fel, och också tillräckligt bra för att ha som underlag för funderingar i frågor som den i rubriken ovan.

Vi intresserar oss här först för måttet BNP/capita, dvs hur mycket ekonomiskt värde skapar man per person i respektive land. Dessutom är siffrorna PPP, alltså ”Purchase Power Parity”, vilket innebär att man inte bara räknat om varje lands värden till US Dollars, utan även korrigerat för skillnader i köpkraft i respektive land.  Senast vi gjorde denna typ av analyser hade vi 2016 års siffror att tillgå, nu har vi 2018. Låt oss börja med topp-listan. Allt är i USD i 2011 års penningvärde.

Caymanöarna och San Marino har ännu inte rapporterat in sina utfall för 2018, så i deras fall är angivet värde från 2017. Caymanöarna var inte alls med i mätningarna för två år sedan.

Av våra nordiska länder ligger Finland på plats 25. Sverige ligger som synes nu på plats 19 och har fått släppa såväl Danmark som Island förbi sig. Norge är alltjämt nordiska mästare på plats 9.

Stora västländer som Frankrike, Storbritannien och Japan ligger på plats 27-29. Första afrikanska land, Botswana, hittar vi på plats 78. Chile toppar i Sydamerika på plats 63, medan ledande centralasiatiska land är Kazakstan som ligger ännu högre upp, på plats 58, just bakom Ryssland. Kina ligger på plats 81.

Man kan onekligen fundera på vilka förutsättningar listans toppländer har. De flesta av dem är ”små” till såväl yta som befolkning. Några har enorma oljefyndigheter, andra är viktiga finanscentra.  Andra bara gamla utvecklade europeiska länder. När vi blickar fram mot vår förhoppningsvis fossilfria framtid kan man tänka sig att det blir stora förändringar på listan. Att rika länder kommer tvingas avstå från att exploatera sina naturtillgångar känns måhända som ett obehagligt scenario med stor risk för konflikter. Förhoppningsvis kan EU och övriga tre stormakter leda utvecklingen mot en tryggare framtid och tillsammans med världssamfundet kontrollera de små oljestaterna. De finns ju samtliga i områden med goda förutsättningar för sol och vindenergi.

Lägger vi till övriga länder som har rapporterat en BNP/capita-uppgift för något av de senaste åren så har vi hela listan med 182 länder nedan.

Notera att Qatar har 170 ggr högre BNP/capita än vad Burundi har! Som Afrikavän är det för övrigt sorligt att läsa tabellens bottenskikt.

Ojämlikhet finns inte bara mellan länder utan även inom. Inkomstfördelning mäts normalt med måttet GINI-koefficent, som är noll om alla i landet har samma inkomst, medan den är ett om en person har all inkomst. Det sistnämnda är vi som väl var inte i närheten av i något land. Världsbanken noterar även alla länders GINI-tal, men det är betydligt färre som mäter och rapporterar denna företeelse. Mätproblemen är naturligtvis betydande. Dock har vi 159 länder som rapporterat minst en GINI-mätning efter millennieskiftet. Respektive lands senaste resultat återfinns i tabellen nedan.

Även här blir man lätt bedrövad som Afrikavän när man ser tabellens bottenskikt. Det förefaller som om de fattigaste länderna också har den mest ojämlika inkomstfördelningen, alltså att det välstånd som ändå skapas fördelas mer ojämnt inom befolkningen än i rikare länder.

Korrelationen mellan BNP/capita och GINI visar sig vara tydlig, om än inte iögonenfallande; 0,38. Låg jämlikhet trivs således väl ihop med låg levnadsstandard! (Max korrelation är 1 och max omvänd korrelation är -1.)

Man undrar onekligen – varför är klyftorna fortfarande så oerhört stora i världen? Tvåhundra år efter den industriella revolutionen började lyfta västvärldens befolkning upp från materiell misär lever fortfarande stora delar av många länders befolkning kvar på samma materiella standard som deras förfäder gjorde. Det måste vara nationalekonomins största misslyckande!

Ge dina synpunkter. Vad tycker du?

Lämna en kommentar.