Valutornas pendelrörelser


Bild: Pixabay (bearbetad)

Dags att redovisa kronans öden och äventyr under fjolåret. Kronkursen är oerhört viktig för vår utrikeshandel men vad som styr kursen är likväl obekant. Experterna har naturligtvis sina respektive övertygelser om underliggande faktorer, men det är ändå på valutamarknaden som priset avgörs och där opererar de stora finansiella aktörerna. Vad som rör sig i deras huvuden vet vi inte. De tänker rimligen primärt på profiten för sin egen arbetsgivare.

En billig krona anses betyda prisfördelar för exportindustrin (och utländska konsumenter), men i motsvarande mån nackdelar för importföretag och svenska konsumenter. Importpriserna stiger pga valutaeffekten och KPI (konsumentprisidex) stiger.  Låt oss se om det stämmer.

I tabellen nedan visar vi SEK-värdet mot en korg av valutor (redovisas mer nedan) uttryckt som ett index. Högre index betyder svagare SEK. Vi visar även månadens KPI-inflation.

Rent okulärt kan man möjligen skönja ett visst samband.  Den matematiska korrelationen mellan de båda serierna är dock mycket svag om än positiv (+7%). I flertalet perioder förändras dock de båda serierna åt olika håll (128 av 252). Det förefaller således som om andra krafter balanserar ut den till synes självklara grundsanningen att billigare krona ger ökad inflation. Konsumentvarupriserna sätts ju precis som valutakurserna av människor som försöker åstadkomma det bästa möjliga resultatet för sina företag. Teoretiska makrosamband spelar kanske inte så stor roll i deras beslutsfattande?

Med detta sagt vill vi redovisa valutasvängningarna lite närmare. Nedan visas hur förhållandet mot fem andra valutor utvecklats. Dessa är Kinas yuan (CNY), EUs EURO (EUR), Storbritanniens  pund (GBP), den japanska yenen (JPY) och den amerikanska dollarn (USD).

När kurvorna går upp betyder det att det behövs fler SEK för att köpa den utländska valutan, alltså att vår SEK blir svagare. Bilden är måhända lite rörig. Låt oss därför zooma in på det senaste året.

Nu ser vi tydligare att kronan försvagades under början av året, men under Q2 vände utvecklingen och jämfört med december 2019 landade alla valutor i indexinternvallet 91 och 97. USD har fallit mest mot kronan. Som synes finns även ett vägt genomsnitt med i grafen. Det har skapats genom att något ovetenskapligt väga ihop de olika valutorna enligt följande: CNY 10%, EUR 40%, GBP 10%, JPY 5% och USD 35%. Sett över hela tiden sedan 1999 får vi då nedanstående bild.

Vi har utöver varje månads sammanvägda index (dec 1999 = index 100) även lagt in medelvärdet för de senaste fem åren. Tanken är att historien äldre än fem år kanske är överspelad, varför man ska fokusera på skillnaden mellan de båda kurvorna. Som synes innebar peaken i mars 2020 en rekordsvag krona för hela seklet sett. Därefter har vår valuta snabbt förstärkts och blev i november starkare än femårssnittet för första gången sedan juni 2014. Möjligen till Riksbankens missnöje. Som dock möjligen är obefogad enligt analysen ovan.

Pengar syftar till att mäta och temporärt lagra värde. Nog kan man tycka att något är galet när olika måttstockar över värde, alltså valutorna, fluktuerar så kraftigt inbördes över tiden.  Här från index 90 till index 120 mellan 2013 och 2020. Det skiljer 33% på sju år, nästan 5% per år! Det lockar nästan till att flytta sparande mellan identiska svenska och utländska fonder typ vid indexgränserna 95 respektive 115, för däremellan svänger det förhållandevis regelbundet. Men ändå mer lockar tanken på att få uppleva en seriös debatt om en världsvaluta. Alla valutaeffekter är ju ändå bara ett nollsummespel.

Ge dina synpunkter. Vad tycker du?

Lämna en kommentar.