Till fiat-pengarnas lov


Bild: C Meinersmann, Pixabay

Det har aldrig funnits så mycket pengar i Sverige som det gör idag. Kanske inget märkligt med det, den ständiga utvecklingen gör att vi alltid just nu råkar ligga på rekordnivå i alla möjliga avseenden. Penningmängden motsvarar 446 tkr per invånare i landet, varav 5900 kr utgörs av kontanter. Kontanterna utgör alltså ca 1,3% av penningmängden.

Det syns tydligt att penningmängden tog ett skutt våren 2020. Riksbanken ökade på den monetära basen då man (primärt) lät öka bankernas tillgång på pengar i RIX-systemet. Det är dock inte givet att sådana åtgärder slår igenom i ökad utlåning till allmänhet och företag hos bankerna (större penningmängd), men som synes har genomslaget denna gång blivit gott.

Vi noterar alltså än en gång att penningmängden under corona-pandemin har ökat betydligt i storlek, med avsikt att stimulera produktion och investeringar, alltså BNP. Likväl föll produktionen först kraftigt och är nu under återhämtning, såsom vi nyligen redovisat. Huruvida effekterna blivit annorlunda (”värre”) utan Riksbankens expansiva åtgärder kan man säkert diskutera. Men mer pengar och mindre varor borde emellertid innebära inflation. Men så icke. Finns det då något som skulle kunna rubba tilltron till våra svenska pappers- respektive av skulder skapade konto-pengar? De är ju skapade av bara luft, säger kritikerna.

Krig eller oroligheter i vår del av världen skulle kanske snabbt förstöra tilltron till våra pengars värde, men risken för detta måste sägas vara liten. Likaså att myndigheterna med en oförsiktig penningpolitik skapar hyperinflation som gör banksparandet värdelöst på kort tid.  Därtill är finanssektorns bevakning över penning- och valutamarknaderna alltför rigorös. Har du ett stort banksparande hinner du därför rimligen köpa något, stapelvaror, värdepapper, utländsk valuta – eller varför inte guld – för pengarna rätt snabbt.

Och omvänt kan du idag avyttra värdepapper såsom till exempel aktier, fonder, obligationer, utländsk valuta eller guldcertifikat på bara någon dag. Exklusiva värdeföremål går att auktionera bort på en vecka och fastigheter går ofta att sälja inom en månad.

Visst låter det kanske tryggt om det fanns en guldreserv som fysisk säkerhet för kontanterna. Faktum är att Riksbankens guldreserv nu är helt i nivå med mängden utgivna kontanter. Det innebär dock inte att någon kan växla in sina kontanter i guld hos Riksbanken. Däremot kan man köpa guld för sina kontanter.

Som nämndes inledningsvis svarar i Sverige kontanterna (sedlar och mynt) för blott 1,3% av penningmängden. Banksaldon i olika former utgör resten. Banktillgodohavanden ökar (och minskar ibland) i takt med att lån emitteras och återbetalas. Att ha stocken av bankpengar garanterad av guld vore ogörligt. Och att bara ha guldsäkerhet för den lilla mängd sedlar och mynt som är i omlopp känns då också märkligt. Bättre då med dagens fiatsystem, alltså pengar utan underliggande guldsäkerhet, och att de som vill ha sitt sparande i guld köper guld och håller sitt kontantinnehav på så låg nivå som möjligt. Kanske till och med lånar pengar för att köpa guld, om man nu tror att kontanter över tid förlorar i värde medan guld går motsatt väg.

Av detta resonemang följer att du kan ha ditt sparkapital i den form du finner lämpligt och bara ha likvida medel för de närmaste dagarnas behov om du så önskar. Några garantier ges dock aldrig på framtida värdeutveckling för någonting, varken svensk eller utländsk valuta, guld, fastigheter eller någonting annat. Det enda som är säkert är att på den yttersta dagen är alltings värde noll. Förhoppningsvis slipper vi nu levande att syna den utfästelsen. Och intill dess utgör fiatsystemets pappers- och kontopengar väldigt praktiska betalningsmedel.

Ge dina synpunkter. Vad tycker du?

Lämna en kommentar.