Tankar om tillväxt


Bild: Pixabay, PIRO4D

”Vi har bara ett jordklot. Vi kan inte skövla naturen i vår ständiga jakt på ekonomisk tillväxt. Vi måste komma ifrån slit-och-släng-samhället.” Visst känns tongångarna igen?

Jag har full respekt för den natur- och klimatvårdande opinionen. Helt enkelt för att de står för den bästa ekonomiska visionen. Ett skövlat, livlöst jordklot kan inte längre generera något välstånd. De rasande skogsbränderna i Amazonas är bara ett alltför obehagligt tecken på vart vi kanske är på väg. Ett fortlevande jordklot däremot, där det mänskliga uttaget av naturresurser är anpassat till planetens självläkande och återskapande kapacitet kan förhoppningsvis i takt med vår ökade kunskap ändå generera ett ständigt stigande välstånd för jordens befolkning. Men vårt fokus på materiellt välstånd som det återspeglas i vårt BNP-mått är en bidragande orsak till vårt oekonomiska tänkande. Här är några mättekniska frågor som jag gärna vill anföra i sammanhanget.

  • Det är önskvärt att vi rätt snart utvidgar vårt huvudsakliga välståndsbegrepp från BNP/capita till något mer meningsfullt. T.ex. måste fritid värderas och inkluderas. Oförändrad BNP/capita men ökad ledighet måste räknas som ökat välstånd. Många ser robotsamhället och artificiell intelligens som förebud om en hotfull framtid, där alltfler slås ut från möjligheten att skapa sig en försörjning. Men om allt fler av våra varor och tjänster kan produceras med allt mindre inslag av arbetskraft vore det för mig en välsignad framtid. Arbetstidsförkortningar och medborgarlön skulle bli intressanta alternativ för att fördela det producerade värdet som naturligtvis i allt högre grad primärt kommer att hamna i kapitalägarnas händer. Men utan omfördelning skulle de inte ha någon efterfrågan på sina varor och tjänster och utan efterfrågan vore produktionsvärdet noll. Detta kan marknaden och kloka politiker säkert hantera!
  • En stor svaghet i BNP-måttet som välståndsindikator är att en kavaj eller klänning inköpt på second hand för 100 kr, som ger lika stor ”nytta” för köparen som en nytillverkad dito för 1000 kr, bidrar bara till BNP med en tiondel så mycket som nyproduktionen gör. Av detta inser vi att nationalekonomin behöver intressera sig för ”upplevt välstånd” och inte bara på ren produktionsvolym. Lyckomätningar är en början på denna väg.
  • Men vi behöver också rensa bort störande okunskap kring BNP-måttet. BNP kan visst växa även i ett totalt miljöanpassat samhälle med begränsat uttag av naturresurser. BNP mäts som summan av löner och vinster. BNP-mätningen bryr sig inte om huruvida lönerna betalas för återvinning och reparationstjänster eller för nyproduktion. Det gäller ”bara” att vi får regler/skatter/avgifter för användning av begränsade naturresurser som gör att det blir ”lönsamt” att inte överutnyttja dessa, utan att hellre satsa på återanvändning eller på att använda uthålliga substitutråvaror.
  • Därtill är skräcken för recession alldeles befängt uppskruvad. Recession = sjunkande BNP två kvartal i rad. Vad gör väl det om vi tvingas backa till samma levnadstandard vi hade i fjol? Vad gör det väl om vi tvingas backa till samma levnadsstandard vi hade för tio år sedan? (Finanskraschen 2009 slängde oss 4,5 år bakåt i BNP/capita-nivå.)

Sannolikt utgör människans natur problemets kärna. Förmodligen är vi inte kloka nog för att ta nödvändiga beslut och framför allt litar vi inte på varandra över gränserna. Försöken med internationella utsläppsrätter för koldioxid är än så länge knappast någon framgång. Möjligen kan de ses som lärpengar. För det är svårt att se någon annan långsiktig väg för mänskligt välstånd på vår planet än att vi alla underkastar oss nödvändiga regler och antar ett hållbart beteende. Samt gärna att vi inrättar en internationell beredskapsstyrka för brandbekämpning och katastrofhjälp. Vi äger vår jord tillsammans.

Det enda valet är väl egentligen om vi kan åstadkomma detta i fredlig samexistens mellan fria folk eller om det krävs att någon tar världsmakten och dikterar de nödvändiga villkoren. Vägen till det senare känns inte särskilt angenäm.

Ge dina synpunkter. Vad tycker du?

Lämna en kommentar.