Sveriges Täckningsbidrag och Vinst

Räkenskaper

Den ekonomiska politiken och debatten syftar till att vi ska få det så bra som möjligt, ur ett materiellt perspektiv.  Med hjälp av National- och Finansräkenskaperna försöker vi, genom SCB, mäta flertalet av våra ekonomiska storheter, så här har vi verktygen såväl för att formulera mål som för att följa upp utfall.  Nedan återfinns de mått som ingår i Nationalräkenskaperna.

NRmåttlista2

Totalt ingår just nu 211 mått, varav 60 förtecknas ovan. Utdraget duger dock till att illustrera strukturen. Måtten hänger ihop inbördes och det går – med viss möda – att med dess hjälp konstruera en begriplig ”resultaträkning”, som börjar med försäljningsintäkter och slutar med resultat, här heter det dock P1 REC Produktion och P9 Finansiellt sparande. Vid blotta anblicken av måttlistan anar man att betydande mättekniska problem kan föreligga inom nationalräkenskaperna, regelbundet görs också omräkningar och korrigeringar – inte minst när nya internationella begrepp, definitioner och mätningsspecifikationer lanseras.

Här ska vi dock som introduktion i nationalräkenskapsanalys bara ta upp de tre gulmarkerade måtten. De två första beskriver det täckningsbidrag vår ekonomi genererar, alltså vår BNP, och det sista vår vinst, alltså vårt Finansiella Sparande. De båda BNP-måtten skiljer sig åt då de uppges vara uttryckta i olika ”priser”, vilket dock är en vilseledande benämning. Skillnaden är att i BNP till baspris ingår de fyra samhällssektorernas respektive bidrag till vår BNP, men om man därtill lägger en kalkylmässig skattepost som redovisas utanför sektorerna, så får man landets BNP till marknadspris. Detta mått diskuterade vi senast 2014-03-04 då det offentliggjorts att Sveriges BNP till marknadspris för 2014 översteg 3900 miljarder. Den intresserade hänvisas därför till den artikeln, så ska vi här istället komplettera bilden med att redovisa BNP till baspris, vilket alltså ger oss möjlighet att se respektive samhällssektors bidrag till vår BNP.

BNPpersektor

Här ser vi att den stabila utveckling vi haft på totalnivå sedan 1980 inte blir ett dugg mer dramatisk bara för att vi bryter ner analysen på sektorerna Näringslivet (exkl Finanssektorn), Finanssektorn, Offentliga sektorn och Hushållssektorn. Lite intressant är det dock att periodens stora händelse, finanskraschen 2008-2010, inte gjorde minsta avtryck i Finanssektorns produktion, det var Näringslivet som fick ta hela smällen. Likaså kanske Finanssektorns till synes ringa betydelse förvånar, men när vi kommer att dyka ner i vårt samhälles balansräkningar så blir bilden garanterat en annan. 2014 svarade Näringslivet för 66% av vårt lands BNP, Offentliga sektorn för 21%, Hushållen för 8,5% och Finanssektorn för 4,5%.

Går vi sedan över till den sista raden i vår resultaträkning, det vi i dagligt tal kallar för ”vinsten” men som i nationalekonomiska sammanhang kallas Finansiellt sparande, så blir bilden betydligt mer dramatisk. I själva verket blir bilden så orolig att vi tillåter oss att redovisa siffrorna såsom rullande 5-års genomsnitt för att tydligare mönster ska framträda.

FSpersektor

Den gröna kurvan knyter an till vår artikel från 2014-03-25 då den visar på det över/underskott som ställt mot BNP utgör offentliga sektorns så omdiskuterade överskottsmål. En annan iakttagelse är att de fyra sektorerna inte summerar restlöst till Riket totalt, så vi nödgas även redovisa differensen såsom ”eliminering”. Denna differenspost hänger ihop med den kalkylmässiga skatteposten som skiljer de båda BNP-måtten vi diskuterade ovan. För om man från den kalkylmässiga skatteposten vi då nämnde drar bort de motsvarande verkliga skatter som influtit så kvarstår just denna differens som slår igenom här i rikets samlade ”resultat”. Märkligt nog är denna kalkyldifferens varje år ”positiv” och bidrar något litet till landets Finansiella sparande.  Differensen påverkar dock på intet sätt den stora och tydliga slutsatsen att Sverige i mitten av 90-talet lämnade den balanserade ekonomin och började bygga upp överskott. Sedan 2007 är det hushållen som är motorn bakom detta växande överskott som de senaste tio åren snittat på över 235 miljarder per år för Konungariket Sverige.

Och som bekant är det ena landets överskott per definition det andra landets underskott.
Vill man spetsa till det kan man säga att Greklands sak är vår!

(Artikeln upprättad med bättre nationalräkenskapstekniska förklaringar 2015-05-07.)

Ge dina synpunkter. Vad tycker du?

Lämna en kommentar.