Sveriges produktivitetsutveckling


Bild:Pixabay

Två centrala begrepp för ekonomer som ägnar sig åt uppföljning och prestationsmätning är Produktivitet och Effektivitet. Jag har en gång lärt mig att Produktivitet utgörs av kvoten mellan Output och Input medan Effektivitet helt enkelt utgörs av graden av måluppfyllelse. Här tänkte jag visa på produktivitetsutvecklingen i Sverige sedan början av 80-talet.

Ett ofta medvetet ”misstag” man gör när man beräknar produktivitet är att man sätter output ur en process i förhållande till mängden av en instoppad produktionsfaktor, ofta mängden arbetskraft. Men de flesta processer kräver betydligt fler insatsfaktorer än bara arbetskraft. Illustrationen ovan visar att det behövs både råvaror (tråd), kapital (vävstol) och arbetskraft för att väva ett tyg. Ett företags totala produktivitet kan därför bäst mätas som antalet erhållna intäktskronor i förhållande till antalet satsade kostnadskronor. Vinstmarginalen alltså. Men vi vill likafullt ofta mäta just produktiviteten för den mängd arbetskraft vi skjuter in i en process och därför ska vi här och nu göra just det – och här  handlar det om den totala värdeskapande processen i Konungariket Sverige.

Output är den BNP vi genererar (i fasta priser) och Input är vårt antal sysselsatta personer i landet. Och här är sambandet!

Produktiviteten uttrycks här i index. Den blå kurvan visar vår faktiska produktivitetsutveckling och den röda visar hur en serie med en årlig tillväxt på 2,25% växer. Som synes är det precis en sådan tillväxt vi haft sedan 1981, låt vara att den i verkligheten var snabbare än så från 1993  fram till finanskraschen 2008 och därefter långsammare. Den som någon gång sett vår uppföljning av Sveriges BNP-utveckling känner igen kurvan – den liknar utvecklingen för BNP/capita mycket, vilket visar att de sysselsatta i andel av befolkningen är förhållandevis konstant över tiden. De sysselsatta utgjorde 52,53% av totalbefolkningen 1981 och 49,97% år 2018. Sysselsättningsandelen bland totalbefolkningen har således minskat med i genomsnitt 0,07%-enheter per år under de senaste 37 åren. Många varnar för att den demografiska bomben ska explodera i våra ansikten och lägga alltför stor försörjningsbörda på alltför få sysselsatta. Men under den senaste generationen har produktivitetsutvecklingen med råge kompenserat för denna kraft och tack vare en i huvudsak immigrationsbaserad befolkningstillväxt har därtill faktiskt antalet sysselsatta ökat från 4,372 miljoner till 5,113 miljoner från 1981 till 2018. Låt vara att antalet icke sysselsatta ökat ännu mer under samma tid.

Om vi således med klassisk avvikelseanalys försöker förklara hur det kommer sig att BNP i fasta priser vuxit från 2071 miljarder 1981 till 4686 miljarder 2018, så blir svaret att 20% beror på ökningen av antalet sysselsatta och 80% på ökad produktion per sysselsatt.

Produktivitetsutvecklingen ger oss vårt välstånd!

Enheten ”antal sysselsatta” känns dock lite osäker. Det är ju i praktiken en gummilinjal som kan ändra längd efter hand. Kanske har årsarbetstiden förändrats genom åren? Nog vore det bättre om vi kunde mäta antalet arbetade timmar i stället för antalet sysselsatta.

Jag har funnit en tidsserie hos SCB som möjligen skulle kunna användas. Inom AKU redovisas även uppgiften Antal arbetstimmar (faktiskt arbetad tid) per vecka för personer 15-74 år (AKU)”. Genom att för varje år beräkna veckosnittet och multiplicera detta med 52 för alla som är ”sysselsatta” enligt arbetskraftsundersökningarna (AKU) så erhålls – måhända något osäkert – men ändå ett mått på mängden arbetad tid i landet. Det arbetades enligt denna beräkningsmetod 8040 miljoner arbetstimmar 2018. Utslaget på de 5 112 825 sysselsatta blir det 1572 tim per person, eller ca 87,4% av ett årsarbetstidsmått på 1800 timmar. Data finns dock bara från 2005 och årsarbetstiden har under dessa år pendlat mellan 85,4% och 88,1% av heltidsmåttet, med en otydlig, men möjligen svagt stigande tendens. Vi kan säkert använda dessa arbetstidsmått i andra sammanhang, men vad gäller produktivitetsutvecklingen kan de nog inte förbättra vår analys.

Produktiviteten i den svenska ekonomin har sedan början av 80-talet ökat med i genomsnitt 2,25% per år.

Ge dina synpunkter. Vad tycker du?

Lämna en kommentar.