Sveriges fyra storbanker

Bankloggor

Tillåt mig presentera Sveriges fyra storbanker. De är hårt kritiserade. De pungslår allmänheten genom att inte betala någon inlåningsränta, men samtidigt tar de för mycket i ränta för bostadslånen, så därför tjänar de orättmätigt mycket pengar. Dessutom delar de ut för mycket av dessa vinster till sina aktieägare, så att man har för små reserver kvar ifall (när?) krisen slår till. Och på toppen av allt avlönar man sina högre chefer skamligt högt.

Att analysera stora företags årsredovisningar är normalt inte lätt. Dokumenten uppgår ofta till långt över hundra sidor och är lika ofta mest fyllda med glättade skildringar i ord och bild (och siffror). Framgångar beskrivs som succéer, motgångar som utmaningar. Likväl saknas ofta de detaljer som vore verkligt intressanta att ta del av. Finansbranschen är till yttermera visso en sällsynt svår bransch med många komplicerade produkter – minns HQ-katastrofen – och utgör kanske därför alldeles för djupt vatten för undertecknad. Men ambitionen är inte att avslöja några dolda sanningar eller ge några köp- eller säljråd till de som är aktiva på aktiemarknaden, utan enbart att lyfta fram storheterna hos våra fyra storbanker och relatera till annat i vår ekonomi. Förhoppningsvis kan vi återkomma en annan gång med en djupare granskning av bankerna och då kanske framför allt ur ett samhällsekonomiskt riskperspektiv.

I denna översiktliga presentation av de fyras gäng är deras årsredovisningar för 2015 enda källa. I Nordeas fall var alla siffror uttryckta i Euro, och de är därför omräknade rakt av till SEK efter kursen 9,35 (Riksbankens snittkurs för 2015: 9,3562). Låt oss emellertid börja med dessa vackra formuleringar kring bankernas idéer, visioner, syften, mål, strategier och värdegrunder:

Bankstrategier

Möjligen minns någon att jag i höstas (2015-09-30) refererade strategigurun Richard Rumelts bok Good strategy, Bad strategy. I koncentrat var hans budskap att en fungerande strategi består av tre delar: (1) Diagnosen som identifierar den/de stora utmaningar som företaget står inför under överblickbar framtid. (2) De allmänna riktlinjerna (a guiding policy) som visar på vilka principer/grundidéer som ska tillämpas för att möta de hot/möjligheter som diagnosen identifierat. (3) De koordinerade aktiviteterna som är de konkreta och samordnade nyckelåtgärder som verkligen utgör en effektiv tillämpning av de valda riktlinjerna.

Det är naturligtvis inte att begära att något företag ska avslöja så konkurrenskänslig information i sin årsredovisning som Rumelts strategidefinition innehåller, men formuleringarna som storbankerna väljer att presentera och som återges i tabellen ovan känns nästan mer än lovligt floskelartade.  SHB möjligen undantagna.

För att hålla fast vid de vackra formuleringarnas konst, så finns nedan en quiz. Var och en av de fyra bankerna har bidragit med två vardera av nedanstående årsredovisningsformuleringar. Men vilken bank har bidragit med vad? Svaren sist i artikeln.

Bankquiz

Nu över till siffrorna. Nedan ett koncentrat av bankernas samlade resultaträkningar.

Banker RR 2015

Mäter vi bankernas storlek utifrån intäktsvolymen så svarar Nordea grovt räknat för ca 40% och de övriga för ca 20% vardera. Det går dock en skiljelinje mellan å ena sidan Nordea och SEB och å andra sida de övriga två. Nordea och SEB har en betydligt större annan finansiell verksamhet än traditionell in- och utlåning. Dessa verksamheter svarar för 20% av Nordeas och SEB´s intäkter, medan de utgör ca 10% för SHB och Swedbank. Nordea har också klart annan struktur på sina omkostnader, med bara 30% i form av personalkostnader, övriga ligger på 60-70%. Kreditförlusterna tynger Nordeas resultat mest, följt av SHB. Hälften därav har SEB och allra minsta kreditförlusterna redovisar (väljer att redovisa?) Swedbank. Vinstens andel av intäkterna slutligen är makalösa, för den som är van att röra sig i branscher som handel eller ”gammelindustri”; alla de fyra bankerna kvalar in mellan 36 och 42% av intäkterna i vinst efter skatt, med Swedbank i topp på 41,8%. Imponerande!

Gör vi en motsvarande sammanställning av balansräkningarna får vi följande bild.

Banker 2015 BR

Storleksmässigt växer Nordea ytterligare något, främst på Swedbanks bekostnad, om man ser till tillgångarna i stället för intäkterna. Bankernas sammanlagda egna kapital uppgår till 685 mdr kr, vilket motsvarar halva vår statsskuld. Likväl uppgår soliditeten, den synliga riskbufferten, endast till 5%, vilket innebär att med 5% minskat värde på tillgångarna så är bankerna likvideringsmässiga eller i behov av mer kapital (från skattebetalarna?). Häri ligger naturligtvis den stora oron från alla utomstående, hur långt räcker detta om finansmarknaderna börjar svaja igen? Dock är lönsamheten god, bankerna genererar ca 12% i avkastning på det insatta kapitalet. Det är 12% mer än vad deras insättningskunder tjänar!

Notera att den samlade utlåningen till hushåll och företag, bankernas ”sedeltryckeri”, uppgår till sammanlagt 7821 miljarder SEK. Det motsvarar 2,8 ggr den svenska penningmängden M3 och nästan dubbelt så mycket som vår BNP. Våra storbanker har alltså inte bara försett oss svenskar med pengar, utan de har spritt ännu mer köpkraft i andra länder. De är således stora exportföretag, men är sannolikt med vapenindustrin ensamma om att bli kritiserade för detta! Förvisso är hela 4194 mdr kronor samtidigt inlånat från allmänheten, så nettoutlåningen uttryckt som en multiplikatoreffekt är bara 1,9 ggr.

Ser vi till vilka ränte- och avgiftsintäkter bankerna haft netto i relation till nettot av det kapital som lånats in och lånats ut till allmänhet och finanssektor, så hamnar vi på ca 5,9%, med Handelsbanken kraftigt avvikande nedåt.  Om bankerna hade valt att prisa bort halva sin vinst till sina kunder i form av högre inlåningsräntor, lägre utlåningsräntor eller lägre avgifter, skulle motsvarande siffra blivit 4,6%. Så mellan 1,0 och 1,5 procentenhet kanske vi bankkunder kan känna oss lurade på. Där någonstans kanske storbankernas oligopolvinst ligger? Men om bara vinsterna stannade i bankerna för att konsolidera dem, så kanske det ändå inte är så dumt. För är det något vi inte vill ha så är det en ny bankkris.

Rätt svar i quizen ovan är: SEB, SHB, SWB, NOR, SWB, NOR, SHB, SEB. Möjligen skulle en extra quizfråga kunna lyda ”Vilken av de fyra storbankerna skakas just nu av skandaler och intriger i högsta ledningen?” Det går nog inte att läsa ut svaret ur resultat- eller balansräkningarna ovan, men svaret ges oupphörligen av nyhetsmedia. Men snart är det nog nästa banks tur att ta över de största rubrikerna.

Våra storbanker är enorma finanskonglomerat, vars inbördes skillnader och olikheter tenderar att suddas ut när bankerna presenteras i form av standardiserade resultat- och balansräkningar. De delar även allmänhetens hårda kritik, förmedlad genom våra granskande medier. Dock visar bankerna inga uppenbara svaghetstecken, så de skrattar nog ganska gott hela vägen till jobbet.

Ge dina synpunkter. Vad tycker du?

Lämna en kommentar.