Statens höstbudget 2022 avseende 2023


Bild: Wikipedia

Vår nya finansminister Elisabeth Svantesson har lagt fram regeringens budget för nästa år.
Media har vänt och vridit på alla nya och/eller kontroversiella delposter som stärkta försvarsanslag och bibehållen plastpåseskatt, så låt oss här i stället försöka skapa en överblick över den samlade budgeten. Nedan lägger vi årets budget vid sidan av de tre närmast föregående som vi redovisade ifjol.

Jämförelsen mellan åren har måhända begränsat värde, då varje höstbudget följs av ett antal korrigeringar/tilläggsbudgetar under året. I fjol fick ju inte ens regeringen stöd i riksdagen för sin föreslagna höstbudget, så man fick styra verksamheten efter oppositionens budget – som inte framgår ovan! Och slutresultatet – vad utfallet blev för statens ekonomi uppställt på detta vis – det kommer med så stor eftersläpning att det känns ointressant när det väl föreligger och därför aldrig diskuteras i media. Det är höstbudgetarna som är ”the shit” när det gäller statens ekonomi.

Ett talande exempel på det tveksamma värdet kan vi i år hämta från underområdet ”Ersättningar och bostadskostnader” inom huvudområdet Migration, som i sin tur ingår på raden N ovan. Där kan följande tabell upprättas:

Innebär anslaget för nästa år på 9 mdr en ökning eller minskning?

En annan aspekt som måste beaktas när vi jämför senaste två budgetarna är att visionen/budgeten för 2022 gjordes ovetandes om vilken inflation som väntade under året.  Nu vet vi att penningvärdet urholkats med 7-10% mellan 2022 och 2023, så med en kostnadsökning i löpande priser på endast 4% måste vi nog anse att staten hoppas/försöker vara riksbanken behjälplig i att locka fram en lågkonjunktur. Detta anses ju av expertisen gynna inflationsbekämpningen.

Tre områden får dock som synes lite större ökningar; Trygghetstransfereringar och Rättsväsendet får dryga 10% mer än i fjolårets höstbudget och Försvaret och Krisberedskap ökar med nästan 23%! Det lilla området Kultur och Fritid tappar mest, nästan 10%. De stora påslagen i kronor hamnar inom trygghetstransfereringarna: totalt 24,5 mdr mer än i förra höstbudgeten; (sjúkdom 8,7, ålderdom 13,6 och familjer/barn 2,1). Försvar- och Krisberedskap får 17,5 mdr mer än i förra budgeten, hela ökningen går till själva försvaret.

På inkomstsidan ser allt stabilt ut, men detta med periodiseringar och avräkningar (rad J) är ett gissel för den som försöker förstå. Där försvinner i år närmare 12% av budgeterade inkomster.

Ett sätt att mäta förändringen/nymodigheten i budgeten är att se hur stor andel av totala utgiften för nya året som ligger kvar i samma utgiftspost (K-U) som året innan. I år blev det 97,3 %-enheter. Ifjol var det 97,8 %-enheter. Det känns tryggt. Att sedan effektiviteten i utnyttjandet av tilldelade medel ändå inte alltid är på topp är ju att beklaga.

 

 

Ge dina synpunkter. Vad tycker du?

Lämna en kommentar.