SEK


F
oto: QiFO

Valutakurserna rör sig som bekant i takt med att utbud och efterfrågan varierar. 2014-12-27 försökte vi dissekera ämnet och bedömde då att av motiven handel, sparande, säkring och spekulation torde handelsflödena vara den starkaste kraften. Efterfrågan på vår svenska valuta drivs således primärt av vår export. Utländska kunder vill köpa svenska kronor för att med dessa kunna betala för våra exportvaror. I slutändan har de fått våra exportvaror och betalat med sina egna pengar. Men de utländska pengar som hamnar i vårt land har vi ingen större nytta av. De söker sig tillbaka till det land där de är gångbara betalningsmedel. På så sätt kan sägas att ”export driver import” och vice versa. Men i stället för att motköpa importvaror kan man också investera i företag, infrastruktur, statsobligationer eller annat sparande i landet vars pengar man kommit i besittning av. Se hur Kina säljer konsumtionsvaror till USA och köper amerikanska statsobligationer för pengarna!

Många anser att kursen på ett lands valuta är ett tecken på hur framgångsrik landets ekonomi är. Ingen vill ha en svag valuta, eftersom den förmodligen bara blir ännu svagare och då förlorar innehavaren på sitt innehav. Detta är naturligtvis lika sant och falskt som att en ägare till aktier med en dålig aktiekurs vill hoppa av i rädsla för att kursen ska bli ännu sämre. Det kan naturligtvis lika gärna vända och gå uppåt. Valutakurser precis som aktiekurser går upp och ned, oftast med svängningar som är helt omöjliga att förutse såväl i styrka som längd.

Nedan återfinns den svenska kronans utveckling under detta århundrade. Grafen visar månatlig snittkurs mellan dec 1999 och mars 2018, men uttryckt i index med december 1999 som index 100. (Källa: Riksbankens eminenta hemsida.) Vad som illustreras är antalet kronor som behövs för att köpa utländsk valuta. Ju högre värde, desto svagare kronkurs således. Endast Euron är starkare mot kronan idag än i december 1999. Dollarn är obetydligt svagare, yenen ytterligare lite svagare och brittiska pundet har just nu tappat 16% av sin styrka från 1999.

Denna statistik är det naturligtvis enkel att luras med. Byt startpunkt och du får en helt annan bild. Om vi väger ihop dessa stora världsvalutor, säg med följande andelar: EUR 60%, USD 25%, GBP 15% och JPY 10%, så visar vårt valutaindex följande utveckling.

Som synes finns två toppar i grafen, vid kriserna 2001 och 2008-09. Dessa visar när den svenska kronan varit som svagast, då vi behövt flest kronor för att köpa utländsk valuta. Åtminstone den senare av dessa kriser var i högsta grad global och slog mot vår krona bara därför att världens nationer och stora finansaktörer undviker små ”skvalpvalutor” i osäkra tider. Sedan 2015 ligger vi åter på en förhållandevis hög men stabil nivå (dvs har en svag valuta). Någon dramatik uppvisar dock inte kursutvecklingen för vår kära krona gentemot dessa stora världsvalutor.

Att vår valuta nu är svag (=billig) innebär att vår exportindustri gynnas och att importen blir dyrare. BNP gynnas, men medborgarnas konsumtion och ”verkliga” välstånd begränsas. BruttoNationaKonsumtionen är det dock ingen som talar om, medan däremot BruttoNationalProdukten står i fokus för all ekonomisk politik. Dock har ju vårt BNP-tåg rusat på med oförminskad hastighet alltsedan dippet 2008-2010, så att valutan varit stark fram till 2015 och svag därefter har kanske inte spelat så stor roll. Det finns alltid experter som är bekymrade över kronans kurs. Riksbanken sägs vara rädd för en alltför stark krona och vågar därför inte dra igång räntehöjningarna. Det skulle kunna locka utländska placerare att köpa SEK för att placera i räntebärande sparalternativ i vårt land. Ökade köp av SEK skulle därmed kunna förstärka kronkursen och skada den starka konjunkturen. Visst, då skulle intresset för våra exportvaror minska och intresset för SEK minska i den ändan. Vi har ändå kroniska handelsöverskott som tär på andra länders ekonomier. Och marknaden styr alltid mot balans, så vad är problemet? Finns det en korrekt valutakurs för vår krona som ska eftersträvas? Valutakursen får väl bli som den blir!

En cynisk hypotes kan vara att flertalet experter och förståsigpåare har ett för kort tidsperspektiv i sina analyser och därför tycker sig se samband som får dem att dra slutsatser och ge rekommendationer som vid ett betraktande ur ett större och längre helikopterperspektiv förefaller om inte direkt märkliga så ändå omotiverade. Frågan är om det ens är möjligt för politiker och riksbanksansvariga att i någon större grad påverka den ekonomiska utvecklingen. Vilket lands regering och vilket lands riksbank har i så fall varit bäst respektive sämst i modern tid på att ge sitt land ekonomiskt välstånd?

Och se hur dollarns kurs hålls uppe trots gigantiska handels- och budgetunderskott i den amerikanska ekonomin. Det är alltid människors värderingar och handlingar som avgör och våra bevekelsegrunder är oförutsägbara och vår rationalitet begränsad till att gälla inom snäva självdefinierade ramar. Vi fortsätter därför att betala över 8 kr för en dollar. Ekonomi är en beteendevetenskap.

Ge dina synpunkter. Vad tycker du?

Lämna en kommentar.