Sannolikhetslära 40 år efter Harrisburg


Bild: ur SVTs filmupptagning

Tage Danielsson, salig i åminnelse, gav Sverige en underbar lektion i sannolikhetslära efter kärnkraftsolyckan i Harrisburg, som inträffade28 mars 1979. Även om inga dödsoffer krävdes momentant – och kanske inte ens har gjort det efter olyckan – så skakade det om i allas vår tilltro till vetenskapen och fick oss att fundera över risker och sannolikheter.

Vetenskapen hävdade då att kärnkraft var ofarlig. Verkligheten visade att olyckor ändå kunde hända och att konsekvenserna kunde bli katastrofala – även om vi fick vänta i sju år till 26 april 1986 och olyckan i Tjernobyl innan vi tvingades notera en kärnkraftsolycka med massdöd och katastrofala konsekvenser för natur och materiella egendomar.

Nu står vi i en ny svår beslutssituation. Den handlar om klimatet. Verkligheten kan uppvisa två alternativ utfall; CO2-utsläppen förstör klimatet eller förstör inte klimatet. Mänskligheten kan välja ett av två beslut; vi stoppar utsläppen eller vi stoppar inte utsläppen.

För denna beslutssituation kan vi tillämpa en metod som lärs ut tidigt i ekonomiutbildningarna – beslutsmatrisen. Vi har alltså en fyrfältsmatris som vi kan fylla med konsekvensbedömningar. Om vi inte stoppar utsläppen och de visar sig förstöra klimatet blir utfallet katastrof – om inte mänsklighetens omedelbara utplåning så ändå oerhörda påfrestningar med väderstörningar, havsnivåhöjningar, naturkatastrofer, följlt av folkvandringar och kanske konflikter av omfattningar vi aldrig sett förut. Vi skriver därför konsekvensen -100 i rutan uppe till höger.

Om däremot utsläppen inte påverkar vårt klimat, men vi ändå stoppar utsläppen, så tvingas vi förmodligen till uppoffringar i vår levnadsstandard, åtminstone för nu levande generationer.  Därför skriver vi konsekvensen -1 i rutan nere till vänster. Visst kan man diskutera om den siffran borde vara större eller mindre – men i förhållande till -100 som visar på en ”total katastrof” för mänskligheten kan nog en hundradel därav sägas väl representera en påtaglig nedgång i materiell välfärd för ett par tre generationer.  För de båda övriga rutorna sätter vi 0 – eftersom de representerar två varianter av ”rätt” beslut.

Kvar står två gula fält, där vi behöver stoppa in sannolikheter. Till skillnad från vid Harrisburgolyckan då vetenskapen pekade på en mycket låg risk för det sämre utfallet, pekar här vetenskapen på en mycket hög risk. Det finns förvisso såväl vetenskapsmän som politiska ledare och en stor del av allmänheten som tror sig veta att CO2-utsläppen inte utgör någon fara för vårt klimat. Men nog uppfattar jag det som att det stora flertalet av klimatforskarna är säkra på att utsläppen leder till uppvärmning av vårt klot som i sin tur kommer att medföra de katastrofala konsekvenser som förtecknats ovan.

Så hur ska vi sätta procenttalen?  När vi väl satt dessa kan vi räkna ut det ”förväntade skadevärdet” av respektive beslut, genom att multiplicera respektive skadeutfall med sin sannolikhet och summera dessa värden för de båda kolumnerna. En välutbildad och rationell ekonom fattar alltid sina beslut baserade på det förväntade utfallsvärdet.

Men hoppsan! I alla situationer där vi bedömer risken större än 1% för att CO2-utsläpp förstör klimatet så vore det rationellt att stoppa utsläppen. Vad tycker du?  Sätt in dina egna procenttal och skadevärden och räkna ut vad som är rationellt för dig! Agera och agitera därefter därefter!

Själv har jag uppfattat att över 90% av vetenskapsmännen är säkra på de skadliga verkningarna av CO2! Följaktligen är det helt obegripligt att vi leker med elden och endast fasar ut växthusgaserna i den takt vi lyckas få fram nya ersättningstekniker, så att vi inte tvingas dippa i vårt materiella välstånd (undvika matrisens ”-1”) under tiden.

Är det månne samma ifrågasättande av vetenskapen som råder här, som gällde vid Harrisburgolyckan? Eller är vi som nu lever så helt ointresserade av kommande generationers livsbetingelser? Ack hade vi Tage Danielsson kvar hos oss. Han hade behövts för att förklara.

Ge dina synpunkter. Vad tycker du?

Lämna en kommentar.