Regeringens budgetförslag för 2022


Bild: Wikimedia

I fjol, den 27 september, gjorde vi vårt första försök att analysera vår statsbudget. Det visade sig vara väldigt komplicerat. Likafullt kastar vi oss nu rakt över den nya budget som Magdalena Andersson presenterade för någon vecka sedan, alltså budgeten för 2022. Vi kan tyvärr inte redovisa en bättre metod än förra gången.
Alla jämförelser med senaste utfall för 2020 eller senaste tilläggsbudget/prognos för 2021 får anstå i brist på data. Vi får nöja oss med att jämföra årets budget för nästa år med fjolårets höstbudget för innevarande år.

Efter att ha grupperat ihop de närmare 800 inkomst- och utgiftsslagen till dryga 20-talet kan man få en bild att framträda. Här är således min komprimerade version av årets höstbudget för 2022.

Inkomsterna bedöms öka med ca 7,7% och kostnaderna med 3,3%. Även om det också 2022 beräknas bli ett underskott så är det ändå en starkare budget för nästa är, än den som lades fram för att avse innevarande år.

Att skatteinkomster från kapital och konsumtion (posterna C och D ovan) beräknas öka torde vara uttryck för bedömd återgång till ett återöppnat post-covid-samhälle. En stor del av de ökade bruttoskatteintäkterna skeppas dock vidare till kommuner och pensionssystemet. EU får oförändrat ca 7 mdr av posten F ovan.

Stora förskjutningar mot föregående år har även uppstått på raden J Periodiseringar och avräkningar. Över 50 inkomstmiljarder har, jämfört med föregående år, försvunnit i den svårtolkade posten periodiseringar. (Budgeten visar ju inkomster och utgifter, inte intäkter och kostnader!?)

Detta leder således fram till att statens nettoinkomst beräknas bli 1191 mdr, dvs 85 mdr mer än fjolårets budgetuppskattning för innevarande år.

På kostnadssidan är budgeten till stor del ”fast”. Personal är anställd, fastigheter är hyrda, kontrakt är ingångna osv. Likväl finns varje år ett visst utrymme för reformer eller omprioriteringar. Den största ökningen bland anslagsområde K-U i tabellen ovan gäller Rättsväsendet och Försvaret som får 9,3 resp 7,6 procent mer än i fjolårets budget. I reda pengar får Skola, vård och omsorg det största tillskottet, men det motsvarar bara 5,6% av fjolårsbudgeten. Även i år spökar posten Statsskuldräntor som ifjol nollades ut, men i år återkommer med 12 mdr, så den posten låter sig analyseras lika dåligt i år som i fjol. Märkligt!?

En minskning på hela 10 mdr har drabbat området ”Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd” inom ramen för posten R Samhälle och näringsliv. Det är delar av fjolårets extra coronastöd som nu upphör.

Men intressantast är måhända att fundera över respektive områdes absoluta och relativa storhet. Varje miljard motsvarar ca 100 kr per invånare i Sverige. Hmm, 6700 kr per person för bistånd och migration, för att ta ett kanske kontroversiellt exempel. Är det mycket eller lite?

Viktigt att komma ihåg är att alla budgetar, och statens är inget undantag, brottas med problemet att man själv styr över kostnaderna medan omvärlden (”kunderna”) till stor del styr över intäkterna. De senare måste därför uppskattas, vilket kräver – helst tydliga – antaganden. Men allt kan hända. Återfall i pandemi-läge kan t.ex tvinga fram åtgärder som sänker inkomster och kräver ytterligare utgifter under 2022. Vi kommer därför att som vanigt få se åtskilliga riksdagsbeslut under året som kommer att ändra på denna initiala budget för 2022. Som kanske dessutom ser helt annorlunda ut om och när när den väl godtas av Riksdagen senare i höst.

Ge dina synpunkter. Vad tycker du?

Lämna en kommentar.