Quality Adjusted Life Years – QALY


Bild: StockSnap, Pixabay

När jag för många år sedan fick i uppdrag att bygga en kalkylmodell för det eventuella anläggandet av ett strålterapicentrum blev jag för första gången varse det engelskspråkiga begreppet qaly, alltså kvalitetsjusterat livsår (quality-adjusted life-year). Den årliga nettokostnaden för anläggningen kunde divideras med förväntat antal qaly som anläggningen beräknades generera. Beslutsfattarna fick på så sätt underlag för att bedöma vilken storlek på anläggning som var lämplig och jag insåg att vården självfallet måste prioritera den yngre av två patienter i en valsituation, om de båda kan förväntas klara behandlingen och ha samma förväntade livskvalitet under resten av sina liv.

Vården har alltid och kommer alltid att tvingas göra sådana svåra avgöranden. Det finns numer terapier som kostar oerhörda summor och kan förlänga livet på patienterna flera månader. Allas våra liv är ändliga och vårdresurserna begränsade. Hur ska dessa frågor hanteras? Den medicinska professionen hanterar det idag, diskret och efter bästa förmåga och efter politiskt godkända riktlinjer. Jag ser för egen del ingen annan lösning som vore att föredra.

Denna svåra fråga är en av de som tydligast blottlagts i dessa covidtider. Så småningom kommer den stora uppföljningen av vad som gjorts och vad som borde gjorts därtill eller gjorts i stället. Jag har dock svårt att hålla fingrarna borta från den intressanta och detaljerade statistik som Folkhälsomyndigheten uppdaterar varje dag. Nu efter april månad kommer därför här en första analys – med begreppet qaly som utgångspunkt. Allt baserat på de data FHM rapporterade idag, 2020-05-04.

Dödstalen är de uppgifter som sannolikt får mest uppmärksamhet. Därtill har de sannolikt minst kvalitetsfel, även om jag som lekman ser svårigheten att fastställa en multisjuk persons dödsorsak. Nåväl. Nedan återfinns covid-dödstalens utveckling enligt FHM´s rapport.

Kurvan ser onekligen ut att vara på god väg ner mot mållinjen, alltså nollstrecket, men låt oss anstå med en sådan bedömning och bara notera att sista veckans utveckling är streckad för att markera större osäkerhet (eftersläpningar i rapporteringen). Låt oss i stället se till åldersstrukturen på de avlidna. Tabellen nedan visar att 88 % av alla som avlidit har varit över 70 år och 64 % har varit över 80 år. Två personer under 20 års ålder har hittills kunnat kopplas till covid-infektion.

Antalet förlorade qaly till följd av covid-19 måste därför vara förhållandevis litet. Väl medvetna om att många som avlidit haft fler risksymptom än hög ålder och därför sämre qaly-prognos än genomsnittet för sin åldersgrupp, så använder vi ändå nu medelvärdena för befolkningen.  Jacob Lundberg har på sin hemsida  jacob.lundberg.se bearbetat SCB´s befolkningsstatistik så att vi enkelt kan se förväntat antal återstående levnadsår för människor i olika åldrar. Med hjälp av dessa uppgifter kan vi upprätta följande tabell:

Vår befolkning på 10,3 miljoner finns per åldersgrupp i den tredje kolumnen. Jacob Lundberg ger oss uppgiften i den fjärde kolumnen och därmed kan vi beräkna såväl befolkningens förväntade qaly som det antal levnadsår covid-19 har tagit ifrån oss. Hittills har de 2769 döda medfört ca 26 tusen förlorade qalys, vilket dock bara motsvarar en halv hundradels procent av våra sammanlagda livsförväntningar. Men trots detta och trots att de avlidnas samlade bidrag till landets produktion i dag är minimal och att de i pensionssystemet nu är stora nettomottagare, så har deras frånfällen vållat anhöriga omätlig sorg och saknad, vilket illustrerar den svåra uppgiften att göra ekonomiska kalkyler där liv och död ingår och där den enskildes rätt till ett fullt liv stoppas in i en kalkylmodell.

Nu är vi fortfarande mitt uppe i pandemin och vet att dödstal och förlustsiffror kommer att växa. Om vi så småningom kan fastställa den totala samhällsekonomiska kostnaden för covid-19, kanske i termer av förlorad BNP, så kan vi summera slutnotans två beståndsdelar; produktionsbortfall och förlorade qaly. Vår BNP är ca 5000 miljarder SEK. Det spekuleras i 10% minskning. Vi har hittills förlorat 26 tusen qaly. Var kommer vi att landa och hur mycket kostnader och förlorade qalys hade vi själva kunnat undvika i vår så globaliserade värld? Det blir intressanta analyser.

Och när är helvetet över? Väl medveten om att viruset inte bryr sig om några epidemiologers eller statistikers beräkningar – och än mindre om en ekonoms taffliga försök på området – så är det ändå frestande att försöka hitta slutdatumet. Vi har förvisso ingen aning om hur regelverk och regelefterlevnad kommer att utveckla sig runt om i världen och än mindre kan vi bedöma virusets egen utveckling, så risken att allt tar en ny vändning till det värre kan naturligtvis inte bortses från.  Men samtidigt; varför inte se det på följande sätt? Vi såg redan på dödstalskurvan ovan att dessa klart är på nedgång, men att ”nedförsbacken” kommer att gå långsammare än den inledande ”uppförsbacken”.  Rimligen måste alla delar av landet i slutändan bli ”lika” genomsmittade. Tyvärr vet vi inte hur många som drabbats, testningar har ju inte genomförts i någon större omfattning ännu, men vi ser ändå av nedanstående tabell att många delar av landet rimligen har det värsta framför sig. Om alla staplar ska upp till nivån för de högsta pågår fortfarande ”första halvlek”.

Om vi ändå ska försöka hitta ett datum för när helvetet är över, så väljer vi att utgå från uppgifterna om antalet som tagits in på intensivvård. Den uppgiften bör vara av god kvalitet och den ger oss nedanstående bild.

Vi ser att toppen nåddes den 7 april då 43,6 personer lades in för intensivvård (snitt senaste veckan). Vi tittar sedan på aktuell nivå, men pga att eftersläpningar i statistiken särskilt gör senaste veckans data mer otillförlitlig går vi tillbaka en vecka till den 27 april. Då var motsvarande siffra 33,7. Dagen då vi passerade nivån 33,7 ”på uppgång” var den 31 mars. Mellan då och 27 april var vi i 7 dagar på väg uppåt mot toppnivån, medan vi varit på väg nedåt i 20 dagar. Vi noterar således att nedgången tar 2,86 ggr längre tid än uppgången och att vi därför den 10 juli korsar mållinjen, dvs når ett läge då ingen tagits in för intensivvård pga covid-19 den senaste veckan. Denna bedömning baseras alltså enbart på rapporterad smittdata, men är självfallet likafullt ytterst osäker. Vi får nog helt enkelt avvakta och se hur mängden förlorade qalys växer till dess att vi tillåts och själva vågar kliva ur våra karantäner. Men en ny statusrapport kanske kan utlovas när vi lämnat maj månad bakom oss.

Och jo, så småningom byggdes Skandionkliniken med protonstrålterapi i Uppsala.

Ge dina synpunkter. Vad tycker du?
  1. Bravo. Imponerande och intressant!

    Svara
  2. Förvisso en intressant analys man skulle kunna säga en kvalificerad gissning. Men sen då? Det som är helt säkert är att vi får dras med denna och andra nya och gamla virus också i kommande tider och vad händer när immuniteten ökar och vi får bättre handlingsutrymme igen? Lär vi oss något? Nu pratas det om en ”kickstart”. Till vad? En återgång till business as usual eller till ett nytt sätt att möta katastrofer (inte bara nya virus)? Som tillhörande en utsatt grupp spelar möjligheterna att jag dör av detta virus eller något annat inte så stor roll. Nej. det är möjligheterna att få se ett annat scenario som betyder mest för mej innan jag lägger näsan i vädret.

    Erik

    Svara
    • PO Hörnqvist says:

      Hej Erik och tack för kommentar. Min förutsägelse av när covid19 dragit förbi är inte ens en kvalificerad gissning. Bara en gissning – dock baserat på ett intressant(?) statistiskt samband. Dina övriga kommentarer kan jag bara instämma i. Jag ser så mycket fram emot att få vara med om uppföljningen av denna pandemi. Lite gläds jag över att vi klarat av så förhållandevis stora uppoffringar – det bådar gott inför vad som behöver göras för att minimera klimatkatastrofen. / PO

      Svara

Lämna en kommentar.