Proposition 2020/21:1


Bild: Ur Finansministerns budgetpresentation

Det har gått några dagar sedan höstbudgeten lades fram.  Ungefär så här sammanfattar jag DNs referat från den 22 september:
Budgeten innehåller satsningar på 105 mdr kr. Skattesänkningar på ca 30 mdr och välfärdssatsningar på ungefär lika mycket. 28 mdr i riktade bidrag för skola, vård och omsorg till kommuner och regioner. Ca 75 av de totala 105 mdr ska primärt ses som tillfälliga stöd under 2021.

Gudarna ska veta att det är svårt att analysera en statsbudget. Om man emellertid studerar Regeringens publicerade sammandrag av budgeten i excel-format, så kan man först enkelt konstatera att budgeten omfattar inte blott 105 mdr utan inkomster för staten på 1 106 mdr och utgifter på 1 166 mdr, vilket ger ett underskott på 60 mdr kronor. Det är sedan mycket enkelt att bryta ner såväl inkomsterna som utgifterna i väl specificerade delposter. Den stora svårigheten är vad man ska jämföra med. Statsfinansernas utfall växer fram med stor eftersläpning varför prognoser presenteras och justeras ofta. Och varje års budget får ett antal korrigeringar under väg. Så vad ska man jämföra den färska budgeten mot? Utan att vara helt säker tror jag att Magdalena Andersson i sin powerpoint (se bilden ovan) menar att budgetens utgiftsökningar på 75 mdr och inkomstminskningar på 30 mdr ska ställas mot aktuell bedömning för innevarande års förväntade utfall. Nettoeffekten är således en försämring av det ”finansiella sparandet” med 105 mdr kr, jämfört med vad det just nu bedöms bli i år. Men hur det verkligen blir i år, vet vi inte ännu på länge. Och inte ens den aktuella bedömningen av årets förväntade utfall lyfts fram i budgeten.

Det finns ingen bra lösning på problemet. Men det finns likväl en enkel lösning. Vi jämför årets budget i excel-format med fjolårets budget i excel-format, publicerad av Regeringen för ett år sedan. Det tillstöter förvisso en del olyckliga effekter, då den budgeten redan korrigerats i flera avseenden, men vi får ändå en säker bild av hur statens ekonomiska bedömningar och verksamhetsplaner förändrats på ett år. Sagt och gjort. Nedan återfinns rådatan på högsta summeringsnivå för de senaste tre åren. För åren 2019 och 2020 har delbelopp flyttats för att ligga under samma huvudrubrik som posten gör i år. Koderna allra längst till vänster återkommer vi till.

Låt oss emellertid gruppera ihop uppgifterna med avseende på dess karaktär och storlek för att underlätta en liten analys. Om vi summerar varje rad med samma kod längst till vänster i förra tabellen får vi följande bild:

Börjar vi med intäktssidan ser vi att cirka hälften av skatteinkomsterna lämnas vidare till kommuner och regioner, till AP-fonderna och till EU (import-tullar).  Inkomst- och konsumtionsskatterna är de riktigt stora posterna, medan kapitalskatten landar på ca 250 mdr. Ungefär halva det beloppet kommer från beskattade företagsvinster, alltså knappt 6% av de totala (brutto) skatteinkomsterna.

De totala skatteinkomsterna budgeteras ner med ca 55 mdr från föregående år, varav  kapitalskatteinkomsterna svarar för över 30 mdr (ca 12%). Knappast vad en S+MP-regering förväntas leverera, men kanske en beräknad corona-effekt till följd av pressade vinster i näringslivet?

På kostnadssidan är det Samhälle och näringsliv som får det stora påslaget, 59 mdr (31%). De rena coronastöden för korttidsarbete, till enskilda näringsidkare och för omställningsstöd svarar för ca 5,6 av denna ökning. Inom Kommunikationsposten hittar vi 8,5 mdr i ökade anslag för ”Upprättande och vidmakthållande av statens transportinfrastruktur” samt 2 nya mdr för kollektivtrafikens upprätthållande. Största förändringen för näringslivsstöd är dock ytterligare 25 mdr för arbetslöshetsstöd.

Skola, vård och omsorg får ytterligare 29 mdr (drygt 15%). Här ser vi en ökning av posten ”Bidrag till folkhälsa och sjukvård” med 7 mdr samt ytterligare 7,5 mdr för ”Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet”.

Även huvudposten Allmänna bidrag till kommunerna får ett rejält tillskott på 25 mdr, helt och mer därtill under delposten ”Kommunalekonomisk utjämning”.

Märkligast är dock att staten räknar med att slippa betala statsskuldsräntor under nästa år. Årliga belopp på 25-30 mdr från tidigare år rasar ihop till ynkliga 10 mkr nästa år. Med provisionsutgifter stannar posten i tabellen ovan avrundat på 0,2 mdr. Även efter att ha läst regeringens förklaring av ”Utgiftsområde 26 – Statsskuldräntor mm” är det svårt att förstå vad som ska hända. Skuldens storlek, räntenivån, kronkursen och Riksgäldens former för upplåning av medel spelar in. Därtill talar vi här om utgifter och inte om periodiserade kostnader. Men ändå!? Varje förändring på 5 mdr eller mer brukar genomlysas nogsamt i media, men här ramlar det in en inbesparing på nästan 30 mdr utan vidare. Vågar vi ifrågasätta den eller ska vi bara tacka och ta emot?

Utöver skuldräntorna är det bara området Bistånd och migration som får lägre anslag i årets budget än i den förra.

Totalt ökar kostnaderna i statens budget för nästa år med 9,7% jämfört med föregående års budget. För de 27 huvudanslagen var den genomsnittliga avvikelsen från detta genomsnitt 17,9 %-enheter. I fjol var motsvarande siffra 8,1 %-enheter. Årets budget är alltså betydligt mer djärvt ”omprövande” än fjolårets. Den märkliga statsskuldräntan förstärker förvisso denna bild, men förklarar långt ifrån hela utvecklingen. Huvudförklaringen är sannolikt punktinsatser i pandemins spår.

Statens budgeterade totala skatteintäkt (brutto) för 2021 uppgår till 2 163 mdr. Det motsvarar ca 197 tkr per svensk om företagens vinstskatt exkluderas. Motsvarande 23 tkr per person går direkt tillbaka i form av statliga trygghetstransfereringar. Resten går tillbaka till befolkningen via kommunerna eller i form av avlönad personal inom rättsväsende, försvar, skola, vård, omsorg mm, samt i ersättningar till företag som i sin tur avlönar sin personal och ger utdelning åt sina ägare. I princip går hela statens skatteintäkt tillbaka till Sveriges befolkning. Naturligtvis!

Ge dina synpunkter. Vad tycker du?

Lämna en kommentar.