Priserna fortsätter falla


Bild: QiFO

Vi måste tyvärr redan återkomma till prisutvecklingen i landet. Omständigheterna i det ekonomiska landskapet är förvisso kanske mer annorlunda än de någonsin varit tidigare och möjligen kommer allt att ”rätta till sig” så snart vi kommer ut på andra sidan av covid-19-pandemin, men konsumentprisindex för april är likafullt precis lika nedslående som de januarisiffror vi kommenterade för bara någon månad sedan.

Månadsinflationen KPI (lila kurva nedan) sjönk i april från föregående månads nivå med 1 %-enhet, från +0,64 till -0,36. Det har inte hänt sedan finanskrisen, närmare bestämt november och december 2008, att månadsindex kom in 1%-enhet eller mer under föregående månads siffra. Årsinflationen (blå kurva) är nere på 1,36%. I april ifjol var årstakten 2,02%.

För att få ett hum om orsaken till nedgången får vi titta på index per varu/tjänste-grupp.  Tabellen listar alla områden ”på mest detaljerad nivå” som SCB redovisar. Vi har valt att belysa förändringen från december 2019 till april 2020. Totalt sjönk KPI däremellan med 1,4%. Man får inte exakt samma resultat om man väger varje grupps KPI-förändring med gruppens vikt, och lite märkligt kan det även tyckas vara att t.ex. konsumtionsområdet restauranger har en högre vikt (67,78 promille) i april 2020 än man hade (64,35) i december. Restaurangbranschen tillhör ju de näringar som tvingats notera den största volymminskningen pga coronapandemin.

Men mättekniken ska vi inte ge oss in på, vi har många gånger redan konstaterat att prismätning måste vara oerhört komplicerat och felmarginalerna därför så stora att slutresultatet sannolikt inte förtjänar den stora uppmärksamhet det ges. Likväl ser detaljerna enl SCB ut enligt nedan. Vikten anges i promille.

Vi ser att transportdrivmedel och boendebränsle ligger högt på minuslistan. Så gör även boende-el, kläder och skor. Bränslet beror på det allom kända världspriskriget, medan kläder och skor nog förklaras av vår högst lokala priskonkurrens, där många aktörer kämpar med konkurssvärdet hängande över huvudet. Experterna tvistar om oljepriserna kommer att återgå till pre-coronanivåer efter pandemin, eller om en vikande efterfrågan kommer att bestå och hålla priserna nere.  Vi ger inga förutsägelser annat än att vi lovar följa utvecklingen.

Såväl Regering som Riksbank har vidtagit kraftfulla åtgärder för att dämpa de negativa samhällsekonomiska konsekvenserna av covid-19. Vi talar om enorma bidrag, krediter och garantier till många drabbade och nya insatser tillkommer hela tiden och lär så göra så länge ekonomin ofrivilligt går på sparlåga. Inom kort kan vi utlova en delrapport på Riksbankens åtgärder.  De hävdar ju att en utökad penningmängd stimulerar ekonomin och att de kan skapa hur mycket pengar som helst. Om bara någon vecka kan vi se hur stor penningmängd Riksbanken lyckades åstadkomma i april månad.

En ökad penningmängd ska ju också rent teoretiskt driva priserna i samhället, men det verkar enligt ovanstående data inte ha lyckats så bra. Fast å andra sidan – det verkar också av grafen ovan faktiskt som om inflationen går i sina vågor vad än Riksbanken gör!?

Ge dina synpunkter. Vad tycker du?

Lämna en kommentar.