• Finanssektorns finanser


    Bild: pixabay

    Det råder en förhållandevis stark samsyn kring riskerna i våra moderna ekonomier. De stora riskerna har att göra med de snabbt ökande belåningsgraderna för allmänhet och näringsliv. Dessa fordringar sitter finanssektorn på. Är dessa fordringar friska – kommer de skuldsatta att kunna betala? Läs mer

  • Ger lägre skatt fler jobb?


    Bild: Pixabay

    Rubricerad fråga ställdes i går till journalistpanelen i radions God Morgon Världen och de tre i panelen visade sig vara oense. Två för och en emot. Märkligt nog föreföll de båda anhängarna dessutom vara rätt övertygade. Det är förbluffande och ganska allvarligt att allmänheten inbillar sig att det finns enkla svar på så komplicerade nationalekonomiska frågor. Läs mer

  • Det lokala företagsklimatet


    Bild från omslaget på Svenskt Näringslivs rapport

    Om man gör en rangordning måste någon komma först och någon annan sist. Själva publicerar vi varje år en ranking av Sveriges län som vi kallar ”SM i ekonomi”. Varje år är det något län som vinner och något annat som kommer sist. Svenskt Näringsliv gör varje år en ranking av landets kommuner utifrån vad man kallar ”lokalt företagsklimat” och varje år är det några kommuner som hamnar i toppen och några andra i botten. Medierna är dåliga på att förklara det oundvikliga i rankingtekniken utan hyllar varje år gladeligen de som hamnar högt och ställer de som hamnat lågt mot väggen. Skäms, ni kommuner som kommer dåligt ut! Var stolta, ni som kommer bra till! Läs mer

  • Stabil stabilisering


    Bild: Pixabay

    En av landets mer välrenommerade ekonomer är Lars Jonung, professor emeritus men ännu verksam inom många områden. Nyligen skrev han en synnerligen läsvärd uppsats i tidskriften Ekonomisk Debatt. Titeln var ”Jakten på den stabila stabiliseringspolitiken”. Jag rekommenderar den varmt. För den late ska jag här dock tillåta mig referera uppsatsen. Läs mer

  • Nordea flyttar huvudkontoret – men inte verksamheten

    Trist kan tyckas, att Nordea flyttar sitt huvudkontor från Stockholm till Helsingfors. Själv har jag varit kund i banken sedan fyrtio år. Då var det visserligen Uplandsbanken som sedermera blev Nordbanken som sedermera blev Nordea. Att jag blev kund 1977 berodde på att de hade så trevlig personal på det lokalkontor som fanns på orten där jag bodde. Att jag förblivit kund beror på att först deras telefonbank och sedermera deras internettjänster alltid tillgodosett mina behov. Idag är jag också helt nöjd med Nordeas bankapp. Fanns där en riktig lokal sparbank i min hemstad, skulle jag kanske av ”ideologiska” skäl byta bank. Men nu uppstår frågan om Nordeas flytt till Finland påverkar mitt val av bank. Läs mer

  • Penningpolitik och full sysselsättning


    Bild: Pixabay

    Det var 2014 som jag refererade och kommenterade en argumentation i tidskriften Ekonomisk Debatt mellan professorerna Lars EO Svensson och Lars Jonung. Båda kombattanterna är högt värderade och respekterade ekonomer, som jag båda djupt beundrar. Likafullt kallade jag dem ”gamla elefanter” eftersom jag inte längre känner samma tilltro till gamla nationalekonomiska modeller och samband som i första hand kanske Lars EO Svensson gör. Modellerna utvecklades i det analoga och lokala bristsamhället för cirka 100 år sedan och passar därför dåligt i dagens digitala och globala överflödssamhälle, är min hypotes. Därför vill jag nedan polemisera lite med hans artikel nyligen på Ekonomistas blogg, betitlad ”Penningpolitik och full sysselsättning utan att åsidosätta inflationsmålet”. Det är den första halvan av artikeln jag vill bråka med. Jag delar upp texten i olika stycken med valda delar i kursiv fetstil till vilka mina kommentarer återfinns till höger. Läs mer

  • Nationalförmögenheten 2016


    Bild: Pixabay

    Efter att SCB i fjol återupptagit redovisningen av Sveriges balansräkning, först retroaktivt för perioden 1980 -2014, så har man inte bara kompletterat med 2015 utan nu även kommit helt ifatt och redovisat uppgifterna för 2016. Siffrorna för 2016 är många och stora – men egentligen ganska odramatiska. Vi fortsätter bara att bli rikare och rikare och rikare. Läs mer

  • Efterkrisens elefant i rummet


    Bild: print från Project Syndicate´s hemsda

    Delar av USA har just upplevt en total solförmörkelse. Naturvetarna kan långt i förväg, ja hundratals år i förväg, beräkna när dessa fenomen ska inträffa. Ekonomer kan inte beräkna när nästa börskrasch eller finanskris eller globala recession kommer att inträffa. Läs mer

  • Instegsjobb, nej – inträdesjobb!


    Bild: pixabay

    Kanske sviktar mitt minne, men det känns som om oppositionssidan i svensk politik har för vana att lägga fram förslag på hur nyanlända och lågutbildade ska komma in på arbetsmarknaden. Förslagen bygger alltid på att det ska kosta mindre för arbetsgivaren. Dock ska arrangemanget vara temporärt och gärna kompletterat med andra inslag och ett säljande namn. Den här gången är det den borgerliga alliansen som föreslår vad man kallar ”inträdesjobb”. Läs mer

  • Konjunkturen sommaren 2017


    Foto: www.freeimages.com / Joe Earwicker (bearbetat)

    Vi har de senaste rapporterna redovisat BNP-tillväxten och arbetslösheten. Låt oss lägga till inflationen och se hur konjunkturen utvecklas. Konjunktur är ju ett av ekonomins mer flummiga begrepp utan entydig definition. Allmänt talas dock om att de viktigaste faktorerna som skapar konjunkturen är tillväxten (i BNP/capita), inflationen (KPI) och arbetslösheten. Genom att ersätta arbetslöshet med ”icke arbetslösa” blir alla måtten sådana att ju högre värde desto hetare konjunktur. Genom att multiplicera de tre måtten med varandra får vi därför rimligen ett mått på konjunkturen. Var i konjunkturcykeln befinner vi oss? Läs mer