För vilken gång i ordningen kan jag inte säga, men nu när SCB publicerat BNP-siffrorna för Q1 2019 påstår sig återigen landets makroexperter se början till en avmattning i BNP-utvecklingen, samtidigt som man förundras över att den inte är tydligare efter så många års ”högkonjunktur”. Läs mer
Vi noterade nyligen att produktivitetsutvecklingen är huvudkraften bakom vårt ökade välstånd sedan 80-talet till dags dato. Och produktivitet mäter vi i denna artikel som BNP i fasta priser per sysselsatt individ enligt arbetskraftsundersökningarna AKU. Det är alltså inte primärt för att vi blir fler och fler sysselsatta som vår BNP ökar, utan för att den genomsnittlige sysselsatte producerar allt större BNP-värde för varje år som går. Faktum är att ju längre tillbaka i historien vi börjar mäta – i alla fall bort till industrialismens början tidigt 1800-tal – desto större betydelse har produktivitetsutvecklingen haft för vår materiella välståndsutveckling. Läs mer
Riksbanken kämpar på mot sitt undflyende inflationsmål. Men faktum är att vi nu sedan ett år tillbaka rör oss på den önskade 2%-nivån. I mars hade KPI ökat från mars föregående år med 1,85% och i dagens färska siffror för april hoppar det upp till 2,14%. Årstakten ligger därmed på 2,02%, första gången över 2% sedan våren 2012. Vi får återkomma inom kort och granska vad som har skett. Läs mer
Arbetslösheten i USA når de lägsta nivåerna sedan det sena 60-talet. Och själv har jag korrigerat mina tidsserier över svensk arbetslöshet. Se där, temat för denna artikel. Läs mer
Riksbanken lät nu i veckan styrräntan ligga kvar på oförändrad nivå och aviserade att planerade höjningar skjuts på framtiden. Kritiker reagerar utifrån olika infallsvinkar. Den kanske vanligaste just nu är att den låga räntan försvagar värdet på vår valuta vilket försämrar hushållens köpkraft, alltså den inhemska efterfrågan. Å andra sidan stimuleras den utländska efterfrågan, alltså exporten. Nettoeffekten följer vi varje gång nya BNP-siffror presenteras, vilket nästa gång blir för Q1 2019, om ca en månad. Läs mer
Två centrala begrepp för ekonomer som ägnar sig åt uppföljning och prestationsmätning är Produktivitet och Effektivitet. Jag har en gång lärt mig att Produktivitet utgörs av kvoten mellan Output och Input medan Effektivitet helt enkelt utgörs av graden av måluppfyllelse. Här tänkte jag visa på produktivitetsutvecklingen i Sverige sedan början av 80-talet. Läs mer
Som punkt nummer fem i 73-punktsprogrammet som regeringen, Centerpartiet och Liberalerna kom överens om att regeringen ska genomföra står:
Sänkt skatt på arbete och grön skatteväxling. Värnskatten tas bort 2020.
Låt oss begrunda detta med värnskatten.
Det är två kvartal sedan senast, så det är dags att damma av konjunkturcykeln igen. Konjunkturen – detta fenomen som alla makroekonomer och andra talar så naturligt och självsäkert om – men som saknar entydig definition och därför bara inbjuder till missförstånd och godtyckliga utsagor. Läs mer
Nationalekonomen och journalisten Micael Kallin har skrivit en serie på tre artiklar med namnet De osynliga. Artiklarna är publicerade nu i mars månad i nättidningen Kvartal (www.kvartal.se) och jag rekommenderar dem varmt för läsning. Läs mer
Allt är sig likt. Experterna ser svarta moln och dissar Sveriges framtida tillväxt efter varje kvartal. Men utvecklingen bara fortsätter och fortsätter. Den här gången erkänner man dock att man missbedömt förutsättningarna efter förra kvartalet, eller rättare sagt, man konstaterar efter Q4 att den svenska ekonomin ”överraskar” med sin stabila ökning. Vadå överraskar? Läs mer