Det har aldrig funnits så mycket pengar i Sverige som det gör idag. Kanske inget märkligt med det, den ständiga utvecklingen gör att vi alltid just nu råkar ligga på rekordnivå i alla möjliga avseenden. Penningmängden motsvarar 446 tkr per invånare i landet, varav 5900 kr utgörs av kontanter. Kontanterna utgör alltså ca 1,3% av penningmängden. Läs mer
Ett starkt andra kvartal har vi svenskar åstadkommit hävdar flertalet bedömare som granskat SCB´s redovisning av nationalräkenskaperna för Q2 2021. Både ja och nej kan man tycka. I löpande priser är vi nu åter uppe på all-time-high-nivå för BNP rullande helår. Men som bilden nedan visar är återhämtningen i fasta priser efter Covid-utbrottet inte slutförd. Läs mer
Ständigt hörs varningar om den höga skuldsättningen som vi har i landet. Men det är inte statsskulden som oroar utan i stället företagens och hushållens stora lån.
Vi vet från landets totala finansräkenskaper att finansiella tillgångar och skulder i princip är ett nollsummespel. Det visade vi senast 2021-07-09. Den enes (sektorns) fordran är den andres (sektorns) skuld. Men skulder utgör en samhällsrisk då skulder som ej kan betalas ger upphov till kundförluster som vid tillräcklig omfattning riskerar att dra genom vår ekonomi som en orkan och fälla – utöver många hushåll – mängder av företag inom och utom finanssektorn, som vore de dominobrickor. Och under utdragna konkurs- och rekonstruktionsförfaranden ökar arbetslösheten och minskar produktionen i landet. Läs mer
BNP-indikatorerna för Q2 talar om rekordtillväxt och högtryck i ekonomin. Tillåt oss tvivla och invänta de slutliga siffrorna som kommer inom en månad. Men arbetskraftsundersökningarna för andra kvartalet är publicerade och de siffrorna är dessvärre inte upplyftande. Antalet arbetslösa var i juni månad 563 tusen vilket är ett nytt sorgligt rekord. Högsta värdet på 24 år. Vi toppade i juni 1997 med 599 tusen arbetslösa. Måtte det vända innan vi är där. Nedan utvecklingen de senaste åren. Läs mer
Narkotikamarknaden omsätter mångmiljardbelopp i Sverige och sköts av kriminella gäng. Narkotikamarknaden kan som alla andra marknader styras genom att utbudet och/eller efterfrågan påverkas med hjälp av regler och incitament. Men frågan är om utbud eller efterfrågan kan strypas helt så att denna gängens guldkalv dör och vi slipper dessa kriminella gäng i vårt samhälle? Läs mer
Inte ens pandemin har lyckats bryta tillväxttrenden i vår nettoförmögenhet. Detta kan vi utläsa ur SCB´s redovisning av landets balansräkning för 2020. Läs mer
Två frågor har diskuterats flitigt på sistone; införande av marknadshyror för nyproducerade bostäder samt förslaget att finansiera en utbyggd äldrevård med försämrade skatteförmåner för så kallade investeringssparkonton (ISK). Låt mig bidra med mina försök till ekonomiska synpunkter. Läs mer
BNP-siffrorna för Q1 2021 har publicerats och presenterades närmare här i tidigare artikel. Det innebär att vi nu också kan uppdatera vår kvartalsvisa kalkyl över Sveriges pandemikostnad. Vi avser då inte effekterna i statens budget (statens kostnad = annans sektors intäkt) eller i penningmängdens urholkande tillväxt (utökad kredit är inte heller kostnad) utan beaktar bara två andra faktorer; BNP-utvecklingen och kostnaden i förlorade levnadsår bland befolkningen. Läs mer
BNP-siffrorna för årets första kvartal har kungjorts av SCB. Covid-dippet är tydligt, men den totala pandemieffekten förefaller ändå att bli mindre än vad finanskrisen 2008-2010 innebar. Likväl framgår i grafen nedan att vi har vi har kastats tillbaka 6 år vad gäller BNP/capita. Läs mer
Ekonomer lyfter gärna fram ekonomiska styrmedels förträfflighet för att åstadkomma förändrat beteende, inte minst inom miljöområdet, där såväl skatter och subventioner används flitigt. I den stora ödesfrågan, koldioxidutsläppens hot mot klimatet och levnadsbetingelserna på vårt klot, har även EU använt sig av utsläppsrätter sedan 2005. Tanken är att alla som släpper ut CO2 måste inneha motsvarande mängd utsläppsrätter och dessa kan köpas och säljas på marknaden. Genom att löpande höja priset och minska tilldelningen av dessa utsläppsrätter ska EU få utsläppen att minska. Att släppa ut CO2 ska bli för dyrt. Läs mer