Om kryptovalutor


Bild: Pixabay

Alla känner till Bitcoin. Det är världens största kryptovaluta, men långt ifrån den enda. Näst störst av alla kryptovalutor idag anses Ether (ETH) vara. Att kryptovalutorna är volatila är närmast en underdrift, vilket framgår av detta citat från Wikipedias sida om Ethereum, plattformen som just valutan ETH är baserad på: ”As of June 2017, the value of Ether had risen to more than $400, a 5,000% rise since the beginning of the year.Volatility continued, however, including a ”flash crash” triggered by a large sell order on one exchange which briefly dropped the price to $0.10, after which it recovered to more than $300.” 

Wikipedia är dock inte helt uppdaterat i ämnet. Sökordet kryptovalutor ger beskedet att det 2016 fanns 680 kända kryptovalutor i världen. De då största/mest kända förtecknas i tabellen nedan.

Dessa då ledande kryptovalutors summerade värde på 5,7 mdr USD imponerar kanske inte, men utvecklingen går fort. Enligt en nyhetsartikel på CNBCs hemsida i dagarna ökade Ripple nästan 4000% i värde under första halvåret 2017. Totalt omsattes över 11 miljarder XRP under andra kvartalet. Företaget Ripple ser ljust på framtiden och pekar på att valutan handlas på allt fler marknadsplatser och att centralbankerna i England och Japan gjort positiva yttranden som tolkats som att valutan kan komma att betraktas som lagligt betalningsmedel i en framtid.

Tabellen ovan pekar på några intressanta skillnader. Två av valutorna är komplett utgivna. Det kommer aldrig att skapas fler Ripples eller Mastercoins. Om värdet blir för stort får man ”splitta” valutan så att tex en hundradels enhet blir ny grundenhet. Två andra av valutorna, Peercoin och Primecoin, har inget bestämt tak över hur många enheter som till slut ska finnas av valutan. För övriga valutor finns ett sådant tak och nya pengar skapas med avancerade datorberäkningar. För en ekonom förefaller detta vara en smått absurd idé. Maskinkraften i stora datorhallar fokuseras på att lösa vissa avancerade matematiska uppgifter vilket ger ägarna nya bitcoins i belöning av ett anonymt datasystem. Egentligen helt vansinnigt!

På valutaomväxlaren www.xe.com hittar vi bara än så länge Bitcoin av alla kryptovalutor. Kursutvecklingen för Bitcoin uttryckt i SEK har under de fem senaste åren varit starkt positiv.

Sedan starten 2009 låg kursen nära noll ända fram till 2013 då den började röra på sig. Idag ligger kursen som synes en bit över 20 tkr.

Den eleganta idén med pengar är att de egentligen i sig inte är värda någonting, men att de ändå representerar värde på ett så säkert sätt att det inte är någon fara att äga pengar. Egentligen är det varor och tjänster vi vill äga och förbruka och de intressanta priserna är relativpriserna dem emellan. Fastigheter, morötter, teaterbiljetter, cyklar, mobiltelefoner, internetabonnemang, fryst kycklingfilé, pocketböcker, blombuketter, hotellövernattningar, denimjeans osv, ej att förglömma den egna arbetsinsatsen uttryckt i ersättningen lön. Det är prisrelationerna mellan allt detta som är viktigt, ofta formulerat i frågeställningen: Hur mycket räcker min lön till?

För att allt detta ska bli hanterbart behövs en måttstock och för detta använder vi en valuta. Även den valutan blir som en morot eller en pocketbok, den kan få ett förändrat värde uttryckt i de olika varorna och tjänsterna. Det kallas inflation eller deflation. Men problematiskt blir det först när vi börjar använda fler valutor för då kan dessa över tiden få förändrade värden gentemot varandra och då de har identiska användningsområden; mäta och lagra värde samt underlätta handel, så blir valutorna onyttiga objekt för nollsummespel/spekulation gentemot varandra. Detta gäller självfallet såväl gamla reella valutor som alla kryptovalutor som lanserats. Haken är att alla länder vill ha sin egen valuta och att främmande valutor inte godkänns som betalningsmedel i det egna landet. Därför har vi hamnat i ett ineffektivt system med en stor mängd valutor i världen, kanske över tusen stycken sammanlagt om det nu finns 680 kryptovalutor.

Diskuterar man kryptovalutor, bör man börja med att titta på den underliggande databaslogiken som kallas blockkedjor. Blockkedjan är en decentraliserad databas som i princip aldrig kan bli manipulerad. När en transaktion genomförs uppdateras kedjan med ett nytt block som anger såväl köpare, säljare och antal överlåtna enheter och när alla parter signerat transaktionen sprids den i den decentraliserade databasen så att i princip alla vet vad som hänt. Alla vet alltså i princip hur många enheter av kryptovalutan som finns och vem som äger hur många. Ingen, allra minst någon centralbank eller regering, kan alltså otillbörligt påverka valutans kurs.  Inga transaktioner som bryter blockkedjan godkänns, så det går inte att manipulera systemet. Det hittillsvarande problemet med kryptovalutorna är att alla registrerade deltagare i blockkedjorna är anonyma gentemot våra myndigheter, varför sannolikt betalning vid knark- och vapenaffärer, samt penningtvätt, ofta utförs med kryptovalutor.

Rent tekniskt gör köpare och säljare alltså upp om en affär och utför dithörande betalningstransaktion utan att någon mellanhand eller central instans involveras. På så sätt utgör blockkedjetekniken ett hot för alla mellanhänder, inte minst mäklare och banker, där de tjänster som utförs faktiskt går att automatisera. Man förstår därför att just banker visar ett stort intresse för blockkedjelösningar och kryptovalutor. System med totalt anonymitetsskydd för användarna kan dock knappast ha någon framtid i våra rättssamhällen. Det måste gå att tillämpa blockkedjor på ett sätt som tillfredsställer integritetsskyddet men förhindrar illegal handel och annan brottslig verksamhet.

Blockkedjetekniken kan användas för många databaser, men poängen är nog att det torde vara den säkraste tekniken för att trygga korrekta och omanipulerbara data. Fastighetsregister är därför ett område där man försöker införa tekniken. Att pengar/valutor är det kanske största användningsområdet hittills kanske beror på att upphovsmännen där sett så stora möjligheter till egna snabba vinster?

För att mäta och lagra värde och underlätta handel räcker det i princip med en valuta. För varje tillkommande valuta uppstår spekulationer och arbitrage utan reellt mervärde. Drömmen är således en världsvaluta som accepteras över hela jorden. Och kanske borde den vara blockkedjebaserad, utan styrning från någon centralbank eller internationell institution? Men hur skulle en sådan världskryptovaluta användas av finansmarknaderna? Idag består ju vår svenska penningängd (M3) endast till ca 1,8% av sedlar och mynt. Övriga pengar har bankerna skapat genom sin utlåning och dessa medel finns endast som kontotillgodohavanden, dock är de i Sverige uttryckta i samma valutaenhet SEK som riksbanken trycker kontanter i. Därtill är kontotillgodohavandena fritt utbytbara mot dessa fysiska kontanter. Ska bankerna kunna göra detsamma fast i form av en internationell kryptovaluta? Eller måste en bank som vill låna ut en miljon (50 XBT) till en lägenhetsköpare, först köpa in dessa bitcoins på marknaden? Ska vi ta bort skillnaden mellan kontanter och kontotillgodohavanden och låta allt värde representeras av en kryptovaluta? Eller ska vi ha en blockkedja för ägda enheter av kryptovalutan och en annan för utlånade? Frågorna är många och det ska bli spännande att följa utvecklingen.

Förhoppningsvis hamnar vi till slut i en trygg och säker världsvaluta, blockkedjebaserad eller inte, som inte kan manipuleras och där banker och andra mellanhänder i största möjliga utsträckning är överflödiga. Det vore en bra grund för en effektiv finansmarknad.

Ge dina synpunkter. Vad tycker du?
  1. Väldigt intressant! Bra skrivet.

    Svara

Lämna en kommentar.