Om inflationen 2022

Illustration: QiFO

Riksbanken vill helst redovisa inflationen rensad från förändringar i räntenivåer, det så kallade KPIF-måttet. Det ser vi dock som att mäta en medicins effekt utan att beakta medicinens egna eventuella biverkningar. De ökade kostnader som riksbankens höjda räntor medför för hushållen är precis lika påtagliga som vilka andra kostnadsslag som helst. Här redovisar vi därför det allomfattande KPI-måttet och noterar att fjolåret slutade med inflationen i topp.  12,34% för december månad och 8,37% för helåret. Månadssiffran är den högsta sedan februari 1991 och årssiffran (snittet senaste året ställt mot snittet för året dessförinnan) den högsta sedan just åren 1990 och 1991.

Som synes är en trettioårig epok utan inflationspucklar högre än 5% över.

Priser är mänskliga beslut och prissättning således en beteendevetenskap. Det torde därtill vara allom bekant att alla priser i någon mån uppstår som en funktion av människans vilja till den uppoffring som leder till en varas utbud respektive till människans  efterfrågan på varan. Två andra grundkrafter till alla priser är individens naturliga strävan att få den egna prestationen eller produkten högre värderad samt konkurrensens motkraft till detta.

Jag saknar en inflationsmodell som baseras på sund kostnads/intäktsanalys med komponenterna insatsvaror, personal och vinst som kärna. Där volymaspekterna finns med och fångar framför allt effekten av bristsituationer.

Här torde för övrigt huvudorsaken ligga till dagens inflationspuckel, brist på vitala varor/tjänster till följd av pandemi och Rysslands anfallskrig. (Se tidigare artiklar.) Helt naturligt med stigande priser som reaktion!  Likaså bör man i en analysmodell för inflation skilja mellan aktörer på olika avstånd från slutkonsument för att kunna fånga hur en inflationsvåg rullar fram genom ekonomin.

I nuläget får jag nöja mig med SCB´s statistik. Den visar tex inflationen nedbruten på tolv huvudområden som vi därefter grupperar ihop till fyra deltotaler.

Som synes är skillnaderna mellan dessa tolv huvudområden mycket stor, med allt mellan tolv och noll procents inflation.  (De fyra deltotalerna har tyvärr felredovisats här tidigare!)

Det finns ännu en detaljeringsnivå i SCB´s redovisning av KPI och inflationen. Nedan listas de av dessa som det finns uppmätta resultat för, sorterade i fallande ordning efter dess skattade betydelse för den totala inflationstakten för månaden december (jfm dec 2021), alltså 12,34%. Här framgår att el och bränsle ligger högt, men det är bara den direkta effekten för konsumtion av el och bränsle. Den indirekta effekten som el- och bränsleprisökningarna orsakar som insatsvaror i övriga varugrupper framgår tyvärr inte. Notera även att nyttjande av eget boende toppar listan. Det torde vara en ränteffekt som inte fångas i Riksbankens KPIF-index (?)

Att mäta priser och prisförändringar i dagens moderna värld, där nya artiklar och förpackningar/storlekar ständigt lanseras, där dags- och kampanjpriser snabbt kommer och går och där konsumtionen ständigt förskjuts mellan artiklar och artikelgrupper – inte minst som en reaktion på förändringar i priserna, är självfallet otroligt svårt. Lägg därtill internethandelns intåg. I brist på bättre verktyg fortsätter vi att följa den utveckling som SCB rapporterar. Förhoppningsvis ligger ändå dessa siffror nära sanningen.