Om ekonomisk ojämlikhet i Sverige


Bild: Pixabay

Många tror – liksom undertecknad – att ökad ekonomisk ojämlikhet är till men för tillväxten i samhällsekonomin, även om det är svårt att leda i bevis. Hypotesen är helt enkelt att fattiga använder sina resurser i högra utsträckning till BNP-drivande konsumtion och investeringar än vad rika gör.  Att vi verkligen drabbas av ökad ekonomisk ojämlikhet får vi spridda signaler om nu och då, men nu har jag hittat en tydlig källa. SCB redovisar sedan en längre tid en statistik som de kallar: ”Indikatorer inkomstfördelning, disponibel inkomst och faktorinkomst per konsumtionsenhet inklusive kapitalvinst, 1991-20xx1), 20xx-års priser.” Tyvärr redovisas dessa uppgifter med rätt lång eftersläpning. Uppgifterna för 2017 kan väntas först i slutet av januari 2019, men vi kan ändå titta på utvecklingen 1991 – 2016.

Till att börja med kan vi se hur vår disponibla inkomst fördelar sig på olika inkomstgrupper. I gruppen ”1” ingår de som har 99% rikare än dem själva, alltså den fattigaste hundradelen (percentilen) av befolkningen. I gruppen ”5” ingår de som ingår i den 5:e fattigaste percentilen. I den 50:e percentilen finns medianinkomsten för landet och i den 99:e percentilen samlas de med den allra högsta disponibla inkomsten i landet. (Siffrorna bakom diagrammet har beräknats utifrån SCBs uppgift om medianinkomst och uppmätta percentilkvoter.)

Av dessa sifferserier kan vi också räkna fram den procentuella utvecklingen i snitt under de 25 åren för respektive inkomstgrupp. Vi får då följande utfall.

Medan den fattigaste procenten har fått det i snitt 0,635% bättre per år (i fasta priser) så har den rikaste procenten fått det 4,2% bättre per år, alltså 6,6 ggr större årlig förbättring – i 25 år! Dessutom från ett utgångsläge som var 8,8 ggr bättre. Men extremfallen kanske inte är så viktiga (eller?).

Ett etablerat sätt att mäta ojämlikhet i en samlad siffra, och inte bara se till extremfallen, är med den sk gini-koefficienten. 0 betyder ingen ojämlikhet (alla har samma inkomst) och 1 betyder total ojämlikhet (rikaste procenten har all inkomst). Mätt på detta sätt har vi sett följande utveckling.

Sverige kommer alltid ut som ett land med hög jämlikhet (låg gini) bland jämförbara länder, men som synes härskar en tydligt stigande ginitrend (sjunkande jämlikhet) över tiden, även om den förefaller att gå i vågor. I genomsnitt ökar gini med 0,4%-enheter per år.

Även om många ekonomer inser att en ökande ojämlikhet är till men för samhället, så är det få som är beredda att föreslå ytterligare transfereringar (skatter och bidrag) för att minska problemet. På något sätt tror man att marknaden ska börja lyfta löner och ersättningar i den lägre ändan av lönespektrat, mer än vad marknaden lyfter de högre ersatta. Plus att vi har detta med kapitalinkomster. Redan första grafen ovan visar att det till stor del är kapitalinkomster som lyfter de mest välbeställdas välstånd relativt övriga grupper.

De tre stora skatteposterna är följande.

De sista 11 % – skatt på kapitalinkomster – betalas av höglönetagarna, vilket knappast är förvånande. Siffrorna i sig kan dock tyckas förvånande, men är hämtade från SCBs tabellverk om ”Skatter efter typ av skatt, kön, ålder, inkomstklass, tabellinnehåll och år”.

Den genomsnittlige skattebetalaren med under 260 tkr i förvärvsinkomst betalar således (utöver skatt på förvärvsinkomsten) hela 19 tkr i skatt på kapitalinkomst. Det finns således många med låg förvärvsinkomst men hög kapitalinkomst. De som ”lever på räntor”. Men den genomsnittlige skattebetalaren med mer än 1 mkr i förvärvsinkomst betalar (oavsett skatten på denna inkomst) även 400 tkr i skatt på kapitalinkomster. Det fanns 36105 sådana skattebetalare bland oss 2016.

Och om skatten på kapitalinkomster är fördelad på detta sätt så gäller detsamma för kapitalinkomsten efter skatt. Förutom att den är 2,3 ggr större än skattebeloppet (70% istf 30%). Så varför inte titta närmare på idén att sambeskatta alla inkomstkällor? Det skulle definitivt öka den ekonomiska jämlikheten i samhället. Sannolikt därför också gynna den ekonomiska tillväxten.

Ge dina synpunkter. Vad tycker du?

Lämna en kommentar.