Om e-kronan


Illustration: QiFO

Riksbanken utreder nu idén att lansera en egen kryptovaluta; e-kronan. Jag har läst Riksbankens statusrapport i frågan, ”E-kronapiloten – etapp1” från april i år. Här ges en hel del svar, men flera centrala frågor kvarstår. Naturligtvis måste Riksbankerna följa och studera nyheter på det monetära området, så självfallet är man intresserade av utvecklingen kring Bitcoin och de andra kryptovalutorna.

Europeiska Centralbankens ordförande Christine Lagrande har visserligen med emfas tydliggjort att kryptovalutorna inte är valutor, men det lär snarare marknaden än någon beslutsinstans avgöra. Emellertid; när man nu på Riksbanken noterar att efterfrågan på deras bidrag till penningmängden, alltså våra sedlar och mynt, är låg och sannolikt vikande, ställer man sig frågan om man kan få en större betydelse som penningutgivare om man lanserar sin egen e-krona. Rädslan för att bli överflödig som penningfabrikör anas i bakgrunden.

Riksbankens e-krona skulle liksom Bitcoin vara en valuta av block-kedje-modell, dvs finnas i en ”distribuerad journal” där varje ägarbyte av e-kronor skulle registreras av ett stort antal spridda datorer vilket anses ska skydda mot manipulation och stöld av pengarna. Dessutom finns inga fasta valörer av e-kronorna. Skulle det vara så att jag köper något av någon för 39 e-kronor och själv bara har en 100-e-krona, så skickar jag iväg den till mottagaren där den ”dödas” men ersätts av en nyskapad 39- och en nyskapad 61-e-krona, varav den sistnämnda skickas tillbaka till mig.

De stora praktiska frågorna runt e-kronan återstår att utreda, står att läsa i rapporten. Hur dyrt blir det (räknat i elförbrukning inte minst) att hantera systemet och hur stora transaktionsmängder skulle ett utbyggt system med e-kronor som betalningsmedel klara av. Själv har jag uppfattat att svaren på båda dessa frågor hittills varit negativa, men utvecklingen kanske ändrar på det.

Notera även att e-kronan initialt varken skulle ersätta kontanter eller bankkontosaldon. Det skulle bli en tredje form av SEK att ha i plånboken eller mobilen. Värdet skulle vara låst till samma nivå som kontanterna och banksaldona. En svensk krona är lika mycket värd oavsett dess form. Därtill skulle anonymitetsskyddet i andra cybervalutor som Bitcoin saknas. E-kronan är således helt ointressant för de som är ute efter investeringsobjekt som kan ge snabba kursvinster liksom för de som anonymt vill köpa eller sälja narkotika, stöldgods eller vapen.

Nog skulle det med denna rapport på bordet förvåna om en Riksbanksbackad e-krona löser något av dagens problem eller tillför något nytt pekuniärt mervärde, såsom smidigare betalningar eller något annat. Min tro är därför att efterfrågan på denna nya sorts pengar är och förblir ytterst begränsad. Men kanske missbedömer jag folkets vilja, där nu de allra flesta är långt yngre än jag och därför naturligtvis tänker annorlunda. Men det skulle likväl förvåna mig om de känner mycket större trygghet i att äga en statlig e-krona än en bankproducerad konto-dito. De är trots allt utbytbara en mot en och staten tryggar med sin insättningsgaranti de allra flestas hela banktillgodohavanden också.

Lyfter man blicken så finns där kanske andra spännande möjligheter med e-kronor, eftersom varje enhet av dessa pengar skulle vara identifierbar i ett datasystem kontrollerat av Riksbanken. Staten skulle kunna betala ut pension och bidrag i form av e-kronor och sedan tex debitera negativ ränta på e-kronorna eller till och med ge dem begränsad giltighetstid – eller begränsat användningsområde. Det skulle knappast öka allmänhetens intresse och det vore så långt från Bitcoins libertarianska egenskaper man kan komma. Jag tror möjligen att vi kan få se Kina gå före för att testa dessa möjligheter i sin ambition att ”skydda” sin befolkning. Återstår att se hur svenska politiker ser på dessa frågor. Men först väntar fler rapporter från Riksbanken och konsultbolaget Accentures fortsatta laboratorietester med den svenska e-kronan.

Och som sagt, man anar att Riksbankens egentliga bevekelsegrund är att fortsatt ha en stor penningskapande roll på marknaden den dag när kontanterna är helt borta. Ett argument med tveksam styrka. Var sak har sin tid.

Ge dina synpunkter. Vad tycker du?

Lämna en kommentar.