Om barnbidraget


Bild: Pixabay

Så här på nyåret har en diskussion förts om barnbidraget. Veronica Palm tackar i Dagens Arena ett antal ”unga högermän” för att ha tagit upp denna ideologiskt viktiga fråga så att landets politiska proffstyckare kan diskutera något annat och viktigare än spelet om spelet om regeringsmakten. Sedan sågar hon denna unghögers försök att med enkla argument som ”slopa barnbidraget för prinsessan Estelle” ta bort det allmänna barnbidraget.

I min jakt på bakgrundsdata fann jag följande information på websidan barnbidrag.info, som uppgavs ägas av för mig helt okända företaget Netleads AB. Nåväl. Detta står att läsa:

I Sverige så lanserades den första varianten av barnbidrag år 1937. Det var då ett inkomstbaserat bidrag och förslaget till detta kom från Socialdemokratiskt håll. Syfte var att med detta bidrag stötta bättre behövande mödrar, exempelvis änkor och handikappade. Ur ett välfärdsperspektiv så var detta barnbidrag en del av av ett system som minskade fattigdom och bidrog till att motverka ojämlikheter i Sverige under denna tid.
Under denna tid fanns även något som heter barnavdrag. Det var en form av skattelättnad som främst gynnade höginkomsttagare.

1948 lanserades en ny typ av barnbidrag, ett allmänt. Med allmänt menas att alla får ett lika stort barnbidrag, oavsett inkomst. Detta barnbidrag ersatte helt barnavdraget och anses vara en grundpelare till den moderna välfärdsstaten . Målsättningen med det allmänna barnbidraget var att utjämna de klyftor mellan rika och fattiga som var stora på den tiden. En intressant sak med utformningen av detta barnbidrag, var att det endast betalades ut till mamman. Detta var förvånansvärt vid denna tiden då det allt som oftast var mannen i hushållet som var försörjaren och hade hand om ekonomin i hushållet. Utbetalningen skedde kvartalsvis och uppgick till 65 kr per barn. Vid denna tid så var detta en högst ansenlig summa och innebar faktiskt att inkomsten för barnfamiljer i genomsnitt ökade med 6 %. Genomsnittsinkomsten vid det här laget var 4300 kr/år och barnbidraget blev då 260 kr/år och barn vilket alldeles säkert var ett välkommet tillskott för barnfamiljernas privatekonomi.

När det allmänna barnbidraget lanserades så reglerades det via en särskild lag (Lag(1947:529) om allmänna barnbidrag), denna lag slopades dock den första Januari 2011 för att ersättas av socialförsäkringsbalken.
Den 1 Januari 1982 lanserades det så kallade flerbarnstillägget. Det är en typ av bidrag som kompletterar barnbidraget och ger en extra utbetalning till familjer med fler än 1 barn.
Sedan barnbidraget lanserades så har ett par höjningar införts. En gång har en sänkning införts, detta inträffade 1996 parallellt med detta togs även flerbarnstilläget bort. 1998 återinfördes det dock igen samtidigt som en höjning infördes i barnbidraget.”

Enligt samma källa uppgick barnbidraget i fjol (2018-03-01) till nedanstående belopp
1 barn       1250 kr  + flerbarnstillägg       0 kr  =     1250 kr per månad
2               2500                                          150           2650
3               3750                                           730          4480
4               5000                                         1740          6740
5               6250                                         2990         9240
6 barn      7500 kr + flerbarnstillägg      4240        11740 kr per månad

En delfråga i sammanhanget är den om flerbarnstillägg. Nog känns det utifrån betraktat tveksamt att det tredje eller fjärde barnet skulle vara mer kostsamt för hushållet än de tidigare. Snarare tvärtom. Helt utan insikter i bakgrundsarbetet bakom nuvarande regler känns det därför som om man kanske noterat att familjer med många barn lever under mindre omständigheter än de med färre barn och att ett flerbarnstillägg i barnbidraget skulle vara ett effektivt sätt att minska denna oönskade ojämlikhet, trots att det inte har med kostnaderna för barnen att göra.

Men den stora frågan som nu lyfts är alltså om det är dags att återgå till ett behovsprövat barnbidrag. Visst är det lätt att instämma i att prinsessan Estelle och många andra barn i välbeställda familjer inte behöver något barnbidrag. Det finns många exempel på hur barnbidragen ograverade sparas för barnens räkning och på så sätt utgör ett enormt startkapital när den lille blir myndig. Men likafullt är det lika lätt att instämma i Veronica Palms tes att det är viktigt att barnbidraget är allmänt och inget man måste ansöka om och beviljas endast om man är fattig nog. Den typen av fattigvård känns verkligen föråldrad och icke önskvärd i ett modernt välfärdssamhälle.

Onekligen är detta en klassisk höger-vänster-fråga som ideologer i alla läger säkert gärna diskuterar till tidens slut. Därför är det kanske inte så populärt att lösa problemet? Låt mig ändå visa hur problemet möjligen skulle kunna lösas till båda parters belåtenhet.

Behåll det allmänna barnbidraget, men gör det och alla andra bidrag beskattningsbara och sambeskatta därefter alla inkomstslag för varje individ!

För höginkomsttagare försvinner på marginalen en stor andel av barnbidraget precis som ”högern” önskar. Därtill kan de naturligtvis alltid skänka bort resten om de så önskar. Här kan man tänka sig en ”nudging-ruta” i deklaration (liknande välgörenhetsknappen på pantautomaterna) för att underlätta. För låginkomsttagare försvinner på marginalen en mindre andel av barnbidraget, vilket är precis som ”vänstern” och konstruktörerna bakom välfärdssamhället önskar. Med anpassning av bidragets storlek och skattesatsernas progressivitet och kanske med ett grundavdrag som utgår från försörjningsbörda, kan kanske båda parter tillfredsställas.

Tillåt mig också återigen påtala att barnbidraget är ett typexempel på transfereringar – ett nollsummespel för staten! Likväl har landets skattefiender kidnappat begreppsapparaten och tar alltid med barnbidragets ”inhämtande” i landets skattekvot. Att precis lika mycket betalas ut i ”negativ skatt” till befolkningen och att barnbidraget därför netto är NOLL i landets skattebalans vill man inte beakta. Synd! Det försvårar analys och debatt.

Baserat på utfallet efter elva månader (29 mdr kr enligt ekonomistyrningsverket) kan helårsutfallet för statens inkomster och utgifter för barnbidrag 2018 kunna uppksattas till ca 32 mdr kr.

Ge dina synpunkter. Vad tycker du?

Lämna en kommentar.