Nytt om penningmängden och Riksbanken
Bild: CMeinersmann, Pixabay
Vi har uppdaterat våra tidsserier om penningmängden, dels SCB´s serie med mängden disponibla kronor och dels Riksbankens veckovisa balansräkningar. Kanske något överraskande verkar mängden pengar i omlopp ha minskat på sistone!
Låt oss börja med mängden kontanter, sedlar och mynt i omlopp. Denna grundläggande del av vår penningmängd föll stabilt från när våra tidsserier börjar, 2008, till 2017 då det planade ut på nivån 60 mdr. Senaste noteringen från försommaren ligger på 64,2 mdr – motsvarande ca 6100 kr per person i landet.
Så vitt jag vet styrs kontantmängden av det behov som bankerna noterar via sina uttags- och insättningsautomater. Möjligen ligger förklaringen till utplaningen de senaste 6-7 åren i att vi har fått en demografisk förskjutning med en ökad andel av befolkningen som föredrar kontanter.
Grafen visar också att Riksbankens guldreserv numer, sedan 2021, mer än väl täcker värdet på utestående sedlar och mynt. Trenden förefaller därtill att vara konstant i stigande. Man kan således säga att vi tillämpar guldmyntfot. Varje sedel och mynt kan rent teoretiskt lösas in i guld hos Riksbanken. Även under den riktiga guldmyntfotens glansålder ställdes växlar ut av privatpersoner och företag och dessa skuldebrev täcktes inte av någon guldreserv. Sedan dess har vi utvecklat ett konto- och ett överföringsbaserat penningsystem där lånefinansiering av konsumtion och investeringar är vida större än kontantdelen. Således är idag andelen av den totala penningmängden som skapats av bank-/låne-systemet helt dominerande och dessa belopp täcks inte av guldreserven. Så lånar jag X miljoner för att bygga ett hus så finns säkerheten i huset och inte i guldreserven.
På SCB´s redovisning av penningmängden M3, går att läsa att den består av följande delar:
De två nedersta komponenterna är inte särredovisade, så de har här antagits vara lika stora. Exakt vilka ”villkor” som gäller i M2 och vad som egentligen menas med beskrivningen av tillkommande poster i M3 får någon gärna upplysa mig om, men tanken är att M3 ska vara den mängd pengar i samhället som innehavarna kan disponera omgående. Kontanterna utgör 1,3% av totalbeloppet. Tack för insättningsgarantin!
Intressant är också att penningmängden M3 förfaller ha peakat och är på väg nedåt.
Förklaringen torde vara att nyutlåningen i våra tider med stigande räntor understiger amorteringarna på lån. Och på samma sätt som nya lån ”skapar” pengar så ”destruerar” amorteringar pengar. Notera också att inflationen de senaste åren alltså inte förklaras av en ohämmad penningtillväxt, varken kontanter eller kontopengar!
Riksbankens monetära bas (kontanter, riksbankscertifikat och saldo i RIX-systemet) förefaller i grafen ovan onekligen samvariera med penningmängden. Men detta till trots och trots att ordet ”repor” i tabellen ovan leder tanken till Riksbanken står vi fast vid tanken på att det är bankerna – inte Riksbanken – som (förutom kontanterna) skapar våra pengar! Möjligen sker det med Riksbankens goda minne och självklart är Riksbanken den yttersta garanten vår vårt betalningssystem och vår valuta. Viktigt borde därför vara att Riksbanken själv är i en god ekonomisk form. Tyvärr visar det sig att ”Riksbanken är körd i botten” för att låna ett uttryck från sensationspressen. Nedan visar vi utvecklingen av Riksbankens soliditet, alltså andelen egna pengar i balansräkningen.
Under finanskrisen 2008-10 gjorde man förmodligen radikala insatser med lånade pengar vilket sänkte soliditeten dramatiskt under några år. Annars har utvecklingen varit svagt sluttande hela tiden, tills plötsligt i våras då soliditeten plötsligt blev negativ. Det egna kapitalet var förbrukat! Riksbanken kan förvisso trycka nya sedlar att betala sina skulder med, men skapade kontanter bokförs som skuld, inte eget kapital, så det hjälper inte soliditeten!
Nu är centralbanker inte som andra företag, så möjligen är soliditeten inte ett lika centralt finansiellt mått för dem som för andra näringsidkare. Men det inträffade föranledde mig ändå att rikta en fråga till Riksbanken om hur det nya läget ska tolkas och vilka konsekvenser som kan väntas. Jag har tyvärr inte fått deras svar på de veckor som gått, men lovar återkomma när så skett.