Nobelpriset i ekonomi 2018


Montage: QiFO

På måndag delas årets nobelpris ut. Riksbankens pris i teoretisk ekonomi till Alfred Nobels minne delas mellan Paul M Romer och William D Nordhaus. Priskommittén har funnit att dessa båda ökat vår förståelse för hur naturen (Nordhaus) och våra samlade kunskaper (Romer) begränsar de globala möjligheterna till ekonomisk tillväxt och hur vi kan agera för att åstadkomma bästa möjliga utveckling givet dessa begränsningar. Vetenskapsakademien skriver även att de spridningseffekter som (positiva) innovationer liksom (negativa) koldioxidutsläpp för med sig kräver regleringar för att marknaderna ska fungera väl.

I sin populärvetenskapliga information skriver Kungliga Vetenskapsakademien att Paul M Romer som doktorand på 80-talet upptäckte att om man i den store Robert Solows anda jobbar med modeller för att förklara ekonomisk tillväxt, bör innovationer och teknologisk utveckling ses som en endogen (påverkbar inre) variabel i modellen och inte som man tidigare trott en exogen (given yttre) variabel. Innovationer är alltså inte bara sådant som råkar hända utan kan enligt Romer komma till stånd till följd av medvetna satsningar på forskning och utveckling inom samhällsekonomin. Knappast en direkt omtumlande insikt i sig, men Romers arbeten ”hjälper oss att utforma institutioner och regelverk som ökar välfärden genom att skapa rätt förutsättningar för teknologisk utveckling”. Dock påvisar tyvärr inte Vetenskapsakademien när och var tillämpningen av Romers idéer bevisligen har gett snabbare teknologisk utveckling och ökad BNP-tillväxt. En trist lapsus i Akademiens motivering.

Går vi lite djupare i Romers arbete så noterar vi att ”teknisk utveckling” tidigare betraktats som tillförsel av fysiskt kapital (mekanisering) och förädling av humankapital (utbildning). Därtill finns dock även ren idé-utveckling och idéer är i olika utsträckning möjliga att ”skydda” genom tex patent och krypteringar. Häri ligger enligt Romer förklaringen till att vissa länder har så svårt att komma ifatt andra i ekonomisk utveckling. Man kommer inte åt och kan utnyttja de senaste idéerna. En annan av Romers slutsatser är att tillväxt pga kontinuerlig tillförsel av kapital (mekanisering) är dömd att stanna av. En uthållig tillväxt måste därför vara idédriven. Det är kanske inte mer genialt än att när mekanisering inom ramen för en viss teknologisk nivå har införts överallt, krävs ett idémässigt lyft till nästa generation av mekanik/robotisering för att tillväxten ska kunna fortsätta.

Sammanfattningsvis menar Romer att oreglerade marknader leder till för lite satsningar på FoU. Likaså att regleringar såsom patentregler måste vara väl avvägda för att skydda innovatörernas möjligheter till belöningar men samtidigt möjliggöra spridningen av nya bra idéer (!!!).

Nordhaus har också arbetat med matematiska modeller. Han var den förste som utvecklade en enkel, men dynamisk och kvantitativ integrerad beräkningsmodell för att simulera hur ekonomi och klimat skulle kunna utvecklas och låter oss simulera effekterna vid olika antaganden. Han kallade sin modell för Ingtegrated Assessment Model – IAM. Det framgår dock inte riktigt tydligt i prismotiveringen i vilken utsträckning världens klimatforskare använder Nordhaus modell i sitt arbete.

Hur som helst så innehåller Nordhaus modell tre moduler; en kolcykelmodul, en klimatmodul och en modul för ekonomisk tillväxt. Han har skapat två varianter av sin modell, en avancerad med åtta regioner och en enklare med bara en region. Möjligen finns i detta ett försök att belysa problemet med att skapa den nödvändiga globalt samordnade marknaden för utsläppsrätter? Hur som helst visar Nordhaus modell att ju större värde vi tillmäter framtida generationers välfärd, desto lägre utsläpp av koldioxid kan mänskligheten tillåta sig! Kanske inte i sig en särskilt omtumlande insikt, men förhoppningsvis ändå en spottloska med lite tyngd, som tillsammans med alla våra andras saliv snart kan göra klimatstenen tillräckligt blöt för att vi ska få se politiska beslut som verkligen beaktar våra framtida generationers rätt till en dräglig livsmiljö.

Nordhaus drar därtill själv slutsatsen att det mest effektiva sättet att minska utsläppen av koldioxid är införandet av en koldioxidskatt så att varje utsläppare får betala samhällskostnaden för sina utsläpp, men menar också att handel med utsläppsrätter kan ge samma goda effekt ”så länge utsläppsgränserna är höga nog för att ge rätt pris på koldioxid”.  Här kanske Vetenskapsakademien lyckats mindre bra med sina formuleringar. Det gäller att hitta och fastställa rätt nivå på mängden utsläpp som naturen tål och därmed mängden utsläppsrätter. Detta är den helt centrala uppgiften inom klimatfrågan som Nordhaus modell dock inte utger sig för att lösa. Därefter lär marknaden utan större problem nå fram till priset på dessa rättigheter.

Därtill finns åtskilliga osäkerheter kring klimatfrågan som Nordhaus modell inte lyckas undanröja. Dock gör hans arbete det möjligt att analysera hur det önskvärda priset på koldioxid(utsläpp) påverkas av olika antaganden.

Kungliga Vetenskapsakademien avslutar sin motivering på följande sätt: ”Paul Romers och William Nordhaus insatser för den ekonomiska forskningen bidrar med avgörande pusselbitar för att analysera problem som rör hela mänsklighetens framtid. Årets pristagare levererar inte färdiga lösningar, men de har gett dagens och morgondagens forskare ovärderliga verktyg för att lösa pusslet om hur vi på bästa sätt skapar hållbar och uthållig global ekonomisk tillväxt i världen.”

Romer konstaterar att det är idéer som driver utvecklingen framåt. Detta ger honom ett nobelpris, medan de flesta idéer som verkligen driver utvecklingen framåt förblir obelönade. Nordhaus skapar en modell för uträkning av det rätta priset på koldioxidutsläpp, givet valda antaganden. Det är dessa antaganden som avgör världens framtid, men de får naturvetarna ta fram.

Båda bidrar således med bra metoder för problemanalys och fortsatt forskning. Ingenting som i sig minskar fattigdom eller tryggar världens framtid. Men det räckte till ett nobelpris i ekonomi.

Ge dina synpunkter. Vad tycker du?

Lämna en kommentar.