Naturliga experiment – Nobelpriset 2021


Montage: QiFO

”Årets pristagare – David Card, Joshua Angrist och Guido Imbens – har visat att naturliga experiment kan användas för att besvara viktiga samhällsfrågor, som hur minimilöner och invandring påverkar arbetsmarknaden. De har även klargjort exakt vilka slutsatser om orsak och verkan som kan dras utifrån en sådan forskningsansats. Tillsammans har de revolutionerat empirisk forskning inom de ekonomiska vetenskaperna.” Så inleds Kungliga Vetenskapsakademiens populärvetenskapliga information om årets nobelpris i ekonomi.

Årets pristagare har alltså utvecklat och tillämpat metoder för att blottlägga de kausala samband som döljer sig under ytliga statistiska korrelationer. Naturvetarnas kontrollerade laboratorieexperiment med test- och kontrollgrupper har samhällsvetare och ekonomer inte tillgång till i sin forskargärning. Däremot kan världen vara så vänlig att den skapar situationer som går att utnyttja på ett sätt som liknar naturvetarnas kontrollerade experiment. Om den ena av två näraliggande områden/marknader utsätts för en yttre förändring – kanske nya regler – så kan sannolikt skillnaden i den efterföljande utvecklingen på de båda områdena/marknaderna sägas bero på den inträffade förändringen. Ett exempel är en studie av David Card och nu avlidne medförfattaren Alan Krueger från i början av 90-talet. I New Jersey höjdes minimilönerna, vilket inte skedde i intilliggande Pennsylvania. Tvärtemot vad gängse teori förutspådde minskade inte antalet anställda inom snabbmatskedjorna (en tydlig ”minimilönebransch”) i New Jersey jämfört med i Pennsylvania. Flera uppföljande studier lär ha bekräftat att de negativa sysselsättningseffekterna av höjda minimilöner är små. Vad som istället kan ske är att ökade kostnader vältras över på kunderna, eller att lönespridningen i berörda företag minskar och snittet kryper närmare minimilönen. Alternativen att andra kostnader pressas eller företagens vinster minskar nämns ej, men finns naturligtvis också.

Med liknande analyser har man funnit att ökad invandring ofta har en positiv effekt på inkomsterna för många grupper födda i landet, men till sämre utveckling för tidigare invandrare. Detta bedöms kunna bero på att inhemska befolkningen söker sig till yrken med större färdighetskrav i landets språk, där lönenivåerna är högre.

Studier av sambanden mellan utbildning, livslön och livslängd relateras också i Kungliga Vetenskapsakademiens skrift och man påstår som slutsats att det efter dessa studier idag finns ett relativt starkt empiriskt stöd för att ett samhälles investering i sitt utbildningssystem påverkar hur väl elever senare lyckas på arbetsmarknaden. Särskilt gäller detta elever med sämre förutsättningar.

Rent metodmässigt har Angrist och Imbens tydliggjort vilka antaganden som måste vara uppfyllda för att det ska gå att fastställa ett orsakssamband och därigenom har deras ramverk ökat transparensen och trovärdigheten i dagens empiriska forskning. Tillsammans med de tillämpningsstudier som Cards utfört har årets pristagare ”… revolutionerat empirisk forskning inom samhällsvetenskaperna och avsevärt förbättrat forskarsamhällets förmåga att besvara relevanta frågor av stor vikt för oss alla.”

Det kan möjligen tyckas märkligt att pristagarnas rön inte åberopas i så heta och dagsaktuella debatter som de om lönebildning och invandring. Har deras resultat verkligen haft något inflytande på de praktiska lösningarna inom dessa så svåra och infekterade områden? Eller finns andra ”relevanta frågor” där pristagarnas insatser gett oss bättre svar – i så vall vilka?

Kvalar Card, Angrist och Imbens med sina rön in bland ”[…] dem, som under det förlupne året hafva gjort menskligheten den största nytta”,  som Nobel skriver i sitt testamente? Förmodligen inte, men så är det ju inte heller ett riktigt Nobelpris de delar, utan Riksbankens pris till Alfred Nobels minne. Men de slutsatser som pristagarna nått fram till och som Vetenskapsakademien redogör för i sin skrift är lika fullt tämligen allmängiltiga och snudd på självklara. Vi vet ju redan att ekonomi är en beteendevetenskap och att människor varken beter sig matematiskt rationellt eller konsekvent över tid i vår komplicerade värld. Betydelsen för forskningsvärlden må vara betydande, men den praktiska betydelsen för ekonomin i världen är sannolikt lika låg för årets pristagare som för flertalet tidigare pristagare i ekonomi till Alfred Nobels minne.

Professor David Card är född 1956 i Kanada och verksam vid University of California, Kalifornien
Professor Joshua D Angrist är född 1960 i Ohio, USA och verksam vid MIT, Massachusetts
Guido W Imbens är född 1963 i Nederländerna och verksam vid Stanford University, Kalifornien

Ge dina synpunkter. Vad tycker du?

Lämna en kommentar.