Nationalförmögenheten 2016


Bild: Pixabay

Efter att SCB i fjol återupptagit redovisningen av Sveriges balansräkning, först retroaktivt för perioden 1980 -2014, så har man inte bara kompletterat med 2015 utan nu även kommit helt ifatt och redovisat uppgifterna för 2016. Siffrorna för 2016 är många och stora – men egentligen ganska odramatiska. Vi fortsätter bara att bli rikare och rikare och rikare.

Nedan visas de stora deltotalerna i landets balansräkning för perioden 1980 – 2016. Beloppen är i löpande priser och i mkr. Blå och röd kurva summerar till tillgångsmassan. Drar vi bort den gröna skuldkurvan återstår vad vi verkligen äger; vår lila nettoförmögenhet. Finansiella skulder och tillgångar har alltså nått 55 biljoner. Realtillgångarna, som nästan exakt motsvarar vår nettoförmögenhet, uppgår till ca 23 biljoner.

23 biljoner motsvarar alltså 2,3 miljoner per svensk. Vi är helt klart ett förmöget folk och vår förmögenhet består av våra reala tillgångar, primärt mark och fastigheter. De finansiella posterna är ett nollsummespel.  Men visst, bryter vi ner analysen per sektor i samhället så finns där intressanta skillnader. Hushållen har t.ex den allra största förmögenheten och dessutom ett stort positivt finansiellt netto.

Näringslivet har, tvärtemot hushållen, en obetydlig nettoförmögenhet och en stor finansiell nettoskuld som bidrar till att finansiera de stora realtillgångarna.

Finanssektorn har varken realtillgångar eller nettoförmögenhet – bara en gigantisk omslutning på sina finansiella tillgångar och skulder.

Den offentliga sektorn slutligen uppvisar en helt egen bild, med förhållandevis små siffror i alla fyra delbeloppen.

Om vi slutligen studerar siffrorna för 2016 mer i detalj, så ser vi att över 77% av de finansiella tillgångarna och skulderna utgörs av mellanhavanden mellan sektorerna. 42,9 biljoner elimineras bort och lämnar en betydligt nättare extern balansräkning för Konungariket Sverige gentemot sin omvärld.

Rejält förmögna är vi som synes, och vår förmögenhet ökade med 11% från året innan, vilket motsvarar 240 kkr per person i landet. Av våra 23 biljoner (2,3 mkr per invånare) utgör 5 biljoner vårt bostadskapital, 4 våra övriga fastigheter och 7 vårt markvärde. Endast en halv biljon utgör vårt finansiella nettokapital. Fast alla dessa siffror kanske primärt påminner oss om den eviga ekonomiska grundfrågan; vad är egentligen värde? Hur flyktigt är det inte, så hur skulle dessa balansposters värde påverkas vid en ny finanskrasch tex? Ja men titta på vad som hände med våra kurvor under 2008-2010. Faktiskt inte så mycket! Våra reala tillgångar kommer dessutom knappast att minska i värde. Fastighetsbestånd och infrastruktur byggs ju ut successivt. Dock finns en obalans i vår finansiella portfölj. Nettot är förvisso positivt, men tillgångsöverskottet ligger huvudsakligen i marknadsvärderade aktier och fondandelar, medan vi har ett skuldöverskott i räntebärande värdepapper. Skulle våra finansiella tillgångar sluta ge avkastning och falla i värde skulle likväl skulderna bestå och våra fordringsägare fortsatt kräva sin ränta. Likväl är det svårt att se något riktigt hot mot vår förmögenhetstillväxt inom överskådlig tid.

Ge dina synpunkter. Vad tycker du?

Lämna en kommentar.