Lån


Bild: Mary Pahlke, Pixabay

Ständigt hörs varningar om den höga skuldsättningen som vi har i landet. Men det är inte statsskulden som oroar utan i stället företagens och hushållens stora lån.

Vi vet från landets totala finansräkenskaper att finansiella tillgångar och skulder i princip är ett nollsummespel. Det visade vi senast 2021-07-09. Den enes (sektorns) fordran är den andres (sektorns) skuld. Men skulder utgör en samhällsrisk då skulder som ej kan betalas ger upphov till kundförluster som vid tillräcklig omfattning riskerar att dra genom vår ekonomi som en orkan och fälla – utöver många hushåll – mängder av företag inom och utom finanssektorn, som vore de dominobrickor. Och under utdragna konkurs- och rekonstruktionsförfaranden ökar arbetslösheten och minskar produktionen i landet.

Merparten av skulderna och vidhängande finansrisker i samhället utgörs sannolikt av krediter kopplade till varu- och tjänsteflödet, rena konsumtionskrediter samt bank-/hypotekslån mot säkerhet i fastigheter eller andra panter. CSN´s utlåning uppgår till ca 216 mdr kronor för att ta ett lite udda exempel.

Kanske kan man dock kalla emitterade värdepapper (obligationer och motsvarande) för kärnan i vår finansvärld. Dessa uppgår dock bara till drygt 10% av den totala finansiella skuld som finansräkenskaperna påstår vara 74 biljoner vid senaste årsskiftet. 8,5 biljoner uppgår dessa emitterade värdepapper till vid senaste årsskiftet och nedan visas utvecklingen sedan 2013 per sektor. Källa SCB. Begreppet MFI står för Monetära FinansInstitut och utgjordes i juni månad av 156 företag, varav 118 bankföretag, 7 bostadsinstitut, 23 finansbolag, 1 riksbank och 7 övriga företag. Tillsammans svarar dessa företag för 58% av upplåningen mot utställda värdepapper. Ungefär halva denna del utgörs av upplåning mot säkerställda (”starka”) säkerheter och andra halvan mot icke-säkerställda (”svagare”) säkerheter. Notera alltså att även Riksbankens tryckta ”pengar” (deras skulder) alltså ingår i detta samlade skuldberg.

Notera att det mest dramatiska som hänt under tiden som SCB mätt utvecklingen är att ”MFI – icke säkerställda” minskade med 500 mdr under hösten/vintern 2018-19.

Vi noterar även att denna lånemarknad och totala värdet av Stockholmsbörsen (”market cap”) har följt varandra tämligen väl, men att börsen dragit iväg och passerat denna obligationsmarknad under senaste året. Market Cap-uppgifterna är hämtade från OMX marknadsstatistik. Börsens värde uppgår nu till 10 biljoner kr.

Man kan naturligtvis tycka att det är ”tryggare” ju större andel av kapitalet i företag och samhälle som är av typen ”eget kapital” och inte ”lånat kapital”. Risken är väl dock att en stor och ökande andel av detta ”egna kapital” i sin tur är belånat av dess ägare.  Utanför obligationsmarknaden.

Om vi avslutningsvis relaterar dessa skulder/upplåningar till BNP ser bilden ganska stabil ut.

Maxvärdet från 2015 är 9% (14 %-enheter) större än minimivärdet från 2019.
Det är således svårt att se att den organiserade obligationsmarknaden skulle utgöra den skuldbubbla som hotar att dra oss alla i fördärvet i närtid.

Ge dina synpunkter. Vad tycker du?

Lämna en kommentar.