Konjunkturläget sommaren 2019


Foto: www.freeimages.com / Joe Earwicker (bearbetat)

Konjunkturinstitutet noterar i sin senaste rapport en snabb inbromsning av den svenska konjunkturen. Vår högkonjunktur förväntas ebba ut under 2020, varmed menas att tillväxten bara beräkas bli 1,3% nästa år(!).

Här på QiFO sliter vi med det såphala konjunkturbegreppet och lutar alltmer åt att det inte längre har någon större roll i den ekonomiska analysen och debatten. Gamla tiders investeringscykler i gamla tiders basindustrier är borta. Lageruppbyggnadsperioder har ersatts av ”just-in-time” och företagen anpassar sig snabbt till ändrade efterfrågesituationer med hjälp av outsourcing och omflyttning av sina verksamheter.

Nåväl, klassisk teori pekar ut tre huvudfaktorer för ”konjunkturen” och det är (1) tillväxten (förändring av BNP/capita), (2) sysselsättningen (andel sysselsatta av tillgänglig arbetskraft enl AKU) och (3) inflationen (förändring KPI år/år). Sammantaget visar dessa mått följande bild. Först var och en för sig och därefter produkten av de tre delmåtten.

Som synes finns inga regelbundna svängningar i den reala ekonomin. Svängningar, ja, per definition måste ju uppgång följas av nedgång, men inget talar längre för att detta ska ske med någon symmetri vad gäller amplituder och tidsutdräkter. Men i våra sinnen lever de regelbundna konjunkturerna vidare, vilket framgår om vi ser till konjunkturinstitutets konjunkturbarometer, som visar enkätresultatet av ”upplevd konjunktur”.

TIS-kurvan har faktorjusterats så att de båda kurvorna har samma genomsnittsvärde det första året i grafen. Konjunkturinstitutet pekar nu alltså på stor risk för en vikande konjunktur de närmaste åren, men den upplevda konjunkturen har redan rasat med 10 % det senaste året trots att de reala faktorerna stått och stampat! Återstår att se om de reala faktorerna nu viker nedåt de närmaste kvartalen. Ett eskalerande globalt handelskrig förstärkt med ett tvärstopp i affärerna mellan EU och UK skulle sannolikt kunna skada den internationella handeln och därmed produktionen såpass att en ny djupdykning av 2009 års dimensioner kan uppstå.

Om det däremot stannar vid ett twitterkrig mellan Trump och hans omvärld samt en fortsatt hyggligt fri handel mellan UK och EU kan kanske effekterna även fortsatt att enbart synas i konjunkturinstitutets barometerutslag.

Ge dina synpunkter. Vad tycker du?

Lämna en kommentar.