Konjunkturläget nyåret 2023

Bild: Cykel, Joe Earwicker, freeimages. Klocka: Pixabay – båda bearbetade

Vi är på väg in i en lågkonjunktur säger de flesta. Konjunkturen är dock ett så oprecist begrepp att vi tagit oss för att försöka hitta ett objektivt konjunkturmått genom att väga samman (T)illväxt i BNP/capita med (I)nflation och (S)ysselsättning, de tre kanske mest allmänt erkända parametrarna som påvisar aktuellt ”varvtal” i den samhällsekonomiska motorn. Mot denna TIS-konjunktur ställer vi så Konjunkturinstitutets Konjunkturbarometer, som via enkäter visar på den upplevda konjunkturen i samhället.  Nu kan vi glädjande nog även presentera SCB´s nya verktyg på området som de kallar Konjunkturklockan.Låt oss dock börja med vår TIS-konjunktur och KIs Konjunkturbarometer. Erfarenheten är sedan tidigare att Barometern ligger ”före” TIS och har dessutom större amplituder i sina svängningar.

Som synes gäller detta även idag efter Q4 2022. Vår TIS-inflation uppvisar en utveckling med små svängningar, men där vi nu precis vänt från en rekordhög nivå, medan Barometern hunnit långt ner på minussidan. Barometerns två spetsiga dippar sedan 2009 ser kanske inte ut som genomgripande lågkonjunkturer utan mer som skrämda tankefoster. Orsaken till det höga TIS-värdet just nu är vår aktuella inflationstakt på över 10%. Denna jämte en stigande trend (?) på sysselsättningen gör att den vikande tillväxttakten i BNP/capita inte slår igenom i totalen ännu. Företeelsen ”stagflation” finns inte i vår TIS-modell. Annars är den ytterst tydig i dagsläget; vikande och låg tillväxt tillsammans med rekordhög inflation. Kanske är detta anledning nog att lämna konjunkturberäkningen med TIS-metoden. Och det kanske är rätt att göra det just nu när SCB har insett att en konjunkturbestämning baserad på objektiv statistik vore av godo.  Och när man nu gör det så är det med en proffsigare ansats än vår trekomponents TIS-konjunktur. Man bygger sin modell utifrån 14 parametrar.

Notera att BNP och Sysselsättning är med, liksom två komponenter från Konjunkturinstitutets barometerundersökningar. Men inflationen saknas, trots att den ofta anses vara ett tydligt uttryck för ”hettan” i ekonomin. Likaså saknas indikatorer från börsen, vilket säkert förvånar många.

Nåväl. SCB har en gedigen metodbeskrivning av sin konjunkturklocka på hemsidan. Centralt är att man mäter varje komponent för sig – ingen sammanvägning således – och mätetalen kan beskrivas som ”avvikelse från långsiktig trend, uttryckt i antal standardavvikelser”. Det innebär att alla värden ligger i princip mellan +2 och -2.

För att approximativt jämföra Konjunkturklockan med TIS-konjunkturen och Konjunkturbarometern kan vi först beräkna medeltalet för de fjorton komponenterna och sedan multiplicera snittet med 10 och addera 100. Då hamnar vi i svängningar mellan 80 och 120 i stället för mellan +/- 2 och kan betrakta klockan tillsammans med de övriga konjunkturmåtten.

Med blotta ögat framgår att korrelationen mellan sifferserierna är rätt god. Mot TIS blir konjunkturklockans korrelation 0,58 och mot barometern blir den 0,62. Korrelationen med snittet av TIS och Barometern blir hela 0,71. Det låter som om vi har fått ett verktyg som (åtminstone i huvudsak) bygger på objektiv ekonomisk data och som visar vilket konjunkturläge som råder i Sveriges ekonomi . Har vi månne fått en objektiv definition av konjunkturbegreppet? Knappast – men ändå kanske dags att ersätta vår skrotfärdiga  cykel med SCBs klocka?

Konjunkturklockan är mellan tre och sex, dvs på undre halvan och på väg nedåt. Det kallar SCB för recession.