Konjunkturläget efter årsskiftet 2018-19


Foto: www.freeimages.com / Joe Earwicker (bearbetat)

Det är två kvartal sedan senast, så det är dags att damma av konjunkturcykeln igen. Konjunkturen – detta fenomen som alla makroekonomer och andra talar så naturligt och självsäkert om – men som saknar entydig definition och därför bara inbjuder till missförstånd och godtyckliga utsagor.

Konjunkturen ska ju visa på ”varvtalet” i ekonomin. Vi har noterat att uppslagsverken rätt samstämmigt pekar ut tre huvudkomponenter i konjunkturbegreppet; tillväxt, inflation och sysselsättning. Tanken är så klart att i tider av högkonjunktur kan vi konstatera snabb tillväxt (BNP/capita), stark prispress uppåt (hög inflation) och hög sysselsättning. Därför har vi sedan länge nu följt dessa tre mätetal och multiplicerar dess värden med varandra i tron att vi då får ett värde som visar på konjunkturläget.

Läget för de tre komponenterna återfinns nedan.

Tillväxt och inflation mäts som värdet på BNP/capita respektive KPI jämfört med  ett år tidigare och sysselsättningen som andelen sysselsatta av summan sysselsatta och arbetslösa. Två relativa och ett absolut mått således. Nedan återfinns produkten, vårt TIS-mått.

Vi ser tydliga svängningar, om än med rätt olika amplitud och tidsutdräkt. Finanskraschen 2008-2010 syns tydligt. Vårt nuläge är uppenbarligen en högkonjunktur, inte så extremt hög, men ändå tydlig. Vi har varit i högre peakar några gånger tidigare sedan 1994, men vi ligger i nuläget (Q4 2018) stabilt över trendlinjen och med en uppåtgående tendens.

Mot detta ställer vi gärna den upplevda konjunkturen, såsom Konjunkturinstitutet mäter den i sin enkätundersökning Barometerindikatorn. Vi har då faktorjusterat TIS-kurvan så att båda kurvorna har samma genomsnittsvärde under det första året.

Här ser vi tydligt att konjunktursvängningarna upplevs som större än de tre objektiva mätetalen ger skäl till. Notera också att Barometerindikatorn nu pekar tydligt nedåt. Det är också det förhärskande tonläget i debatten. ”Vi har haft en högkonjunktur – men nu bär det nedåt.” Detta syns dock ännu inte i sammanvägningen av tillväxt, inflation och sysselsättning.

Korrelationen mellan de båda kurvorna är måttlig: 40,9%.

 

Ge dina synpunkter. Vad tycker du?

Lämna en kommentar.