Konjunkturläget efter 2020


Foto av Joe Earwiker, Freeimages (bearbetad)

Vi brukar två gånger per år ta fram den gamla konjunkturcykeln och försöka redovisa konjunkturläget. Dels det verkliga läget som framgår av makroekonomisk data och dels det upplevda konjunkturläget som konjunkturinstitutet mäter med sin barometerindikator.

Låt oss börja med det ”verkliga” konjunkturläget. Nu finns det ingen entydig definition av begreppet konjunktur, vilket underlättar debatten(eller kanske tvärtom?) eftersom alla kan ha sin egen tolkning och påstå att vi befinner oss i vilket konjunkturläge som helst. Det vanligaste enligt expertisen är nog att vi alltid befinner oss i en ”känslig återhämtning”. Vi har emellertid en gång lät oss att tunga parametrar i konjunkturbegreppet är:
Tillväxt i BNP/capita                  hög tillväxt = högkonjunktur
Inflationstakt                               hög inflationstakt = högkonjunktur
Sysselsättningsgrad                    hög sysselsättningsgrad = högkonjunktur

Tanken är att en högkonjunktur (=”högt kapacitetsutnyttjande”) ska synas i någon eller alla av dessa tre storheter. Nedan har vi de tre grundkomponenternas historiska utveckling.

Vi kan sedan multiplicera ihop de tre komponenternas värden till en total.  Observera att oavsett de enskilda faktorernas värden väger de alla lika tungt i bemärkelsen att om en faktor ökar 10% så ökar totalen 10%. Det sammanvägda konjunkturmåttet, som vi kallar T*I*S (se initialerna i grafen) kan sedan fämföras med KonjunkturInstitutets uppmätta värde, den så kallade barometerindikatorn som erhålls via enkätsvar för hushåll och företag. Det senare är således ett ”upplevt” konjunkturläge.

För att förbättra jämförelsen multiplicerar vi varje T*I*S-värde med den konstanta faktor som gör att genomsnittet för det första årets fyra kvartal nedan (Q3-96 till Q2-97) blir identiskt med motsvarande genomsnitt för barometerindikatorn.

Det som framför allt sticker ut är att barometern svänger mycket kraftigare än T*I*S. Q2 2020 till exempel ramlade barometerindikatorn dramatiskt rakt ner i källaren. Men det visade inte på någon så dramatisk nedgång i ekonomisk aktivitet utan var bara en psykologisk pandemieffekt. Nu, två kvartal senare är också barometerindikatorn åter på en normalnivå medan T*I*S befinner sig i sitt lägsta läge under mätperioden, dvs sedan 1996, undantaget vid finanskrisen 2008-2010.

Slutsats. Barometerindikatorn brukar ligga före T*I*S i svängningarna, så förhoppningsvis är vi snart på väg uppåt igen även vid betraktande av de reala makroekonomiska faktorerna. Men konjunkturbegreppet är svårt.

Ge dina synpunkter. Vad tycker du?

Lämna en kommentar.