Konjunkturläget årsskiftet 2017/18


Foto: www.freeimages.com / Joe Earwicker (bearbetat)

Konjunkturen är ett fenomen som vi följer med en blandning av olust och förtjusning. Det finns många mer eller mindre fantasifulla konjunkturindikatorer, men eftersom begreppet ska visa på ”varvtalet i den ekonomiska motorn” så är det allmänt erkänt att BNP-utvecklingen, sysselsättningen och prisutvecklingen måste vara involverade. Det hindrar dock inte förståsigpåare att använda konjunkturbegreppet mer flexibelt. När vår spikraka BNP-tillväxt hållit på tillräckligt länge efter den tillfälliga svackan 2008-10 verkade det för något år sedan som att flertalet experter övergick från att tala om ”återhämtning” till att kalla vårt ekonomiska tillstånd för ”högkonjunktur”. Men nu inför årsskiftet läste jag bl.a en börsprofet som siade att börsen kanske under 2018 vänder nedåt efter många uppgångsår…  ”… om vi inte går in i en riktig högkonjunktur”. Visst är det festligt!

Hur som helst. Nedan återfinns vår sedvanliga konjunkturbild. Först utvecklingen för var och en av de tre underliggande komponenterna av konjunkturen;
Tillväxt                                     mätt i BNP/capita senaste kvartalet över BNP/capita ett år tidigare
Inflation                                   mätt som medel-KPI senaste kvartalet över värdet ett år tidigare
Sysselsättning                         mätt som sysselsättningsgrad i senaste kvartalets AKU

Alla dessa tre mätetal är uttryckta som decimaltal. Alla värden är hämtade från SCB´s officiella dataserier, utom KPI/capita för Q4 2017 som ännu inte publicerats. Vi har skattat värdet till 450 400 kr, vilket motsvarar genomsnittlig ökningstakt för årets tre föregående kvartal. Beloppet innebär en tillväxt mot föregående år i kvartalet på 1,4% (blå kurvas sista värde nedan).

När dessa värden multipliceras med varandra erhålls ett tal som antages uttrycka nivån på konjunkturen.

Som synes är trendlinjen helt horisontell. Däremot är amplituderna och periodlängderna över respektive under denna trendlinje oerhört varierande. Vi ser det som ett bevis på att gamla tiders stabila konjunktursvängningar har upphört att existera. Orsakerna härtill kan vara näringslivets större lyhördhet för marknadssignaler, vilket medför snabbare korrigeringar och generellt sett mindre volatilitet.

I våra sinnen tror vi dock alltjämt att konjunkturen finns kvar. Detta framgår om vi jämför vårt konstruerade konjunkturmått (TIS) med den upplevda konjunkturen enligt Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer.

För att normera kurvorna har TIS-måttets värden räknats om med en faktor så att de båda kurvorna fått samma genomsnitt de fyra första kvartalen. Därigenom lyfts TIS-kurvan ca två procentenheter uppåt. Dess relativa utveckling påverkas dock inte.

Analysen visar alltså att vi realt (TIS) har planat ut eller möjligen fortsätter tuffa på svagt uppåt i en stabil men inte särskilt uttalad högkonjunktur. Snarare ett normalläge, då det aktuella TIS-måttet (justerat till barometerskalan) på 98,8 inte nämnvärt överstiger det genomsnittliga värdet 96,8 sedan 1996. Upplevelsen av högkonjunktur är dock starkare och vi närmar oss nu snabbt de upplevda konjunkturtopparna 2000, 2007 och 2010.

Ge dina synpunkter. Vad tycker du?

Lämna en kommentar.