Inflationen juni 2022

Bild: QiFO

SCB har nu redovisat uppmätta prisnivåer i juni månad och den starka inflationen håller i sig. Som synes ovan har vi fått en puckel i klass med för 40 respektive 30 år sedan. Frågan är om det stannar där, eller fortsätter uppåt. Vetenskapen famlar och Riksbanken skäms för sin dåliga prognosförmåga.

Det är märkligt att vetenskapen famlar i frågan. Inflation är – lika lite som någon annan del av makroteorin – ett monster eller väsen som lever sitt eget liv och som måste tolkas likt oraklet i Delphi. Inflationen är konsekvensen av tusentals prissättningsbeslut tagna av människor. Vetenskapen mäter (förvisso med stor osäkerhet) effekten av besluten, men har ingen metod alls för att fånga orsaken till besluten. Nästan ovärdigt.

Nåväl. SCB redovisar KPI nedbrutet i tolv huvudgrupper av varor och tjänster. Förändringen från juni ifjol till i juni i år återfinns här. Därtill hopgrupperat i fyra ”klasser”. Notera att en huvudgrupp är för liten för att kunna mätas trovärdigt. Den svarar dock bara för 3 promille av hela KPI-mätningen.

Som synes är spridningen stor mellan de olika huvudgrupperna. Ännu större blir spridningen om man går ner på SCBs undergrupper.

Listan är sorterad efter påverkan på den totala inflationen. Störst enskild prisökning uppvisar gruppen transport/drivmedel, men då boende/el tillmäts större vikt i SCBs hopvägning hamnar elkostnaden högst upp med ett förklaringsvärde på 1,25%. Analysens förklarade total är 8,25% vilket avviker något från de 8,68% som SCB lyfter fram som total KPI-förändring mellan junimånaderna. Orsaken till differensen torde åtminstone delvis vara att vissa varugrupper utelämnas (53 promille av total KPI-vikt) då de ej kan mätas säkert (men att närmevärden ändå ingår i totala KPI?). De gulmarkerade raderna svarar tillsammans för ”överinflationen”, dvs allt övrig ryms inom målnivån 2%.

Vi återkommer med mer tankar i ämnet.