Inflationen fortsätter uppåt


Bild: QiFO

Alla har noterat att inflationen är på väg upp. Ja, kanske inte vi privatpersoner som dagligen utsätts för konsumentprisernas vindlingar, men väl experterna som läser av SCB´s statistik. Många tolkar läget som att inflationen nu är oroväckande hög. Man fasar för reallönenedgångar. Kanske är inflationen rent av så hög att Riksbanken borde höja räntan, då detta ju tros ha en avkylande effekt på konsumentpriserna. (Trots att höjd ränta i sig innebär ökad inflation!) Men med höjda räntor; vad händer väl då med bolånen, voine, voine…!

Inflationen, eller prisökningstakten i samhället, är ingen magisk kraft som verkar i makroekonomins isolerade och magiska värld. Det är den ständiga kampen på alla världens mikromarknader mellan alla utbudskrafters försök att få mer betalt för den egna prestationen och efterfrågekrafternas strävan efter att få mer för pengarna. När allt detta vägs samman i en komplicerad statistisk modell erhålls med alla sina mätfel och brister ”inflationen” och i Sverige har den sett ut enligt nedan sedan millennieskiftet.

Den tjocka linjen visar att vi för femte gången på 2000-talet är i en fas med stigande prisökningstakt. Prisnivån under det senaste året ligger nu 1,62% över prisnivån under året dessförinnan. Sista månaden enbart – alltså oktober – ligger hela 2,81% över nivån under oktober 2020. Vi befinner oss alltså alltjämt klart inom de helt normala svängningarnas ramar.

Som vanligt är det ingen av alla experter som kommenterar prisutvecklingen i samhället som bemödar sig att fundera över eventuella mätfel, eller åtminstone mätsvårigheter. Med ökad andel e-handel, där priser ständigt varierar, med kunderbjudanden/rabatter som kommer och går från dag till dag, med olika priser på olika avgångar på tåg och flyg, med ett enormt utbud inom i princip alla varu- och tjänsteområden, där man kan hitta lägsta priser genom att omsorgsfullt välja butik eller leverantör måste det vara hart när omöjligt att mäta prisnivån i samhället. Kanske ersätter man en vara som blivit dyrare med en som blivit billigare. Kanske stiger räntorna, men jag sänker min egen räntekostnad genom att byta bank. Hur har prisnivån då utvecklats för mig?

Med detta sagt kan vi bryta ner inflationen i olika tjänste- och varugrupper. SCB´s statistik talar om tolv huvudgrupper. Vi har valt att gruppera ihop dem i fyra kostnadsområden (A-D); Basförnödenheter, Boende, Hälsa/transport/telekom och Nöjen/övrigt enligt tabellen nedan.

Huvudgrupp 10, utbildning, är så liten för konsumenterna (den är offentligt finansierad) att dess mätvärden inte redovisas av SCB och exkluderas därför här. Utvecklingen av månadsinflationen för dessa fyra områden framgår nedan.

Tre iakttagelser är värda att lyfta fram. Den första är att det är de (gröna) boendekostnaderna som primärt orsakat de senaste månadernas ökade prisökningstakt. Den andra att (röda) basförnödenheterna har en väldigt ryckig utveckling (världsmarknadspriserna?) Den tredje är en rent mätteknisk fråga. Varje mätpunkt ovan visar det ovägda medelvärdet av indextalen för områdets ingående tjänste/varugrupper. Men för gruppen nöjen/övrigt visas även utvecklingen med verkliga vikter. Och då gruppen restaurang och logi skrevs ned i betydelse vid 2021 års början, från 7,8% till 6,1% av KPI, framgår det som ett shift nedåt i kurvan. Det är denna bild av nöjen/övrigt som ingår i vår totala KPI-mätning. Mätfrågorna är alltså betydande!

Om vi avslutningsvis tittar på nivån ”under” de tolv huvudgrupperna redovisar SCB 62 under- och underundergrupper av varor och tjänster. Nedan återfinns dessa sorterade efter prisutveckling från snittet av 12-månadersperioden nov-okt 19/20 till snittet för perioden nov-okt 20/21.

Som synes har enbart sex grupper minskat i pris. Det ovägda genomsnittet är en prisökning på 2,3% mellan de två tolvmånadersperioden. Hur vikterna fastställs är dock väldigt centralt för vår inflationsmätning. När alla områden ges sina ”verkliga” vikter är prisökningen nämligen 1,62%.

KPI har ju ökat med 1,62% det senaste året. Så stor är inflationen just nu. Men hur varje individ drabbas är en följd av vår egna konsumtionsmix och vår benägenhet och förmåga att motverka urholkad köpkraft med ett anpassat köpbeteende.

Ge dina synpunkter. Vad tycker du?

Lämna en kommentar.