Inflationen accentueras


Illustration: QiFO

För tre månader sedan, den 23 november, redovisade och diskuterade vi den stigande inflationen i Sverige. Nu kan vi på basis av januariutfallet peka på en fortsatt stigande inflationstakt. Helårsinflationen är nu uppe på 2,34% vilket är den fjärde högsta ”peaken” sedan millennieskiftet. Återstår att se om vi tar oss ännu högre upp innan det vänder. Ser vi till månadsvis inflation – alltså aktuell månad jämfört med samma månad föregående år, så är den uppe på 3,67% i januari (ner något från i december), vilket endast under 2000-talet överträffades vid finanskrisens utbrott hösten 2008.

Låt oss, precis som i november  bryta ner denna totalbild på de tolv huvudsakliga varu- och tjänsteområdena och därefter gruppera ihop dessa i nedanstående fyra områden. Vikterna är de nu aktuella (jan 2022)

A   Basförnödenheter
01 livsmedel och alkoholfria drycker                                            vikt%:                  14,3
02 alkoholhaltiga drycker och tobak                                                                          3,9
03 kläder och skor                                                                                                          4,0

B   Boende
04 boende                                                                                                                        24,1
05 inventarier och hushållsvaror                                                                                 7,1

C   Sjukvård/transport/tele
06 hälso- och sjukvård                                                                                                   3,6
07 transport                                                                                                                    13,4
08 post och telekommunikationer                                                                             3,2

D   Nöjen/övrigt
09 rekreation och kultur                                                                                              12,7
11 restauranger och logi                                                                                                 5,9
12 diverse varor och tjänster                                                                                         7,5

Grupp 10 Utbildning finns också i mätningarna, men då vår utbildning nästan helt är skattefinansierad är resterande dels vikt så låg (0,3%) att SCB inte redovisar några mätutfall.

I artikeln den 23 november förklarade vi det mättekniska ”raset” för nöjen/övrigt vid förra årsskiftet. Det beror på att SCB då gjorde en omvägning av alla delar i KPI och drog ner kraftigt på betydelsen för restauranger och logi som här ingår i gruppen nöjen/övrigt. Förmodligen var det en pandemianpassning. Det var inte så att priserna sjönk på krogarna, men i en modell där detaljer sammanvägs till större enheter krävs vikter och då kan effekter av det här slaget uppstå. Mätproblemen kring KPI är betydande!

Vi ser annars att boendet är det som tydligast drar iväg, de senaste månaderna. Notera att gruppen hälsa/transport/telekom inte bidrar nämnvärt till den stigande inflationen i december/januari, trots rekordhöga priser på fordonsbränslet. Däremot är ju el- och bränslepriserna huvudorsaken till de ökade boendekostnaderna. El- och bränsle är naturligtvis komponenter i de flesta varors och tjänsters priser så det är svårt att bedöma dessa faktorers totaleffekt. Men vi kan gå ner i SCB´s data på ”undergruppsnivå” och lyfta ut tre bovar i det nuvarande inflationsdramat.

Som synes är historiken inte ”komplett” i SCB´s redovisning. Vi kan dock läsa ut att dessa tre delar i vår KPI-mätning tillsammans svarar för knappt 6% av den samlade vikten i KPI. På grund av de stora prisökningarna blir deras sammanlagda effekt ändå just över 1%-enhet av de 3,67%-enheter som uppmättes i januari. Fordonsbränslet är den stora boven som ensamt svarar för 0,73%-enheter eller nästan en femtedel av hela inflationen mätt i januari. Och detta är bara de direkta effekterna! Läggs de indirekta effekterna på – alltså el- och bränslets fördyrande effekt på andra varor och tjänster kanske totaleffekten är den dubbla?

Det återstår att se om dessa centrala resurser kommer att fortsätta att fördyras eller inte. Riksbanken förefaller tro att nuvarande priser är tillfälligt upptrissade och att inflationen därför kommer att sjunka ner igen. Men framtiden är som alltid omöjlig att förutse.

Om man emellertid resonerar lite kring allvaret i en 2- eller 3%-ig inflation, så är ju den gängse uppfattningen att 2% är en nyttig, lagom, inflationstakt. Det finns självfallet inga naturlagar som reglerar detta utan det handlar om tyckanden, möjligen den ekonomiska ”vetenskapens” just nu rådande samlade bedömning. Sett ur privatekonomiskt perspektiv är 2-3% urholkning av köpkraften sannolikt inom felräkningsmarginalen för de flesta hushåll. Att minska konsumtionen med några % i volym (tex minde mat och kläder, sänkt temperatur eller mer samåkning), eller substituera dyrare varor och tjänster med andra som är några procent billigare låter sig säkert göras för de flesta utan problem. Detta i kombination med de mätproblem som finns på området gör att det är svårt att förstå att KPI-inflationen tillmäts så stor betydelse i alla möjliga ekonomiska sammanhang. Men därtill gäller förstås att Sveriges KPI är ett riksgenomsnitt. För de hushåll som förbrukar relativt sett mycket el och bränsle blir inflationen betydligt större än så, vilket självfallet kan innebära stora ekonomiska påfrestningar. Återigen – för andra är inflationen mindre än riksgenomsnittet, för många kanske noll eller mindre.

Vi konstaterade i tidigare artiklar att inflationen under 2021 som helhet inte förklaras av försämrade växelkurser (även om tendensen under året var vikande) och inte heller av en ökad penningmängd (märkligt nog kan tyckas – men det är ingen som bekymrar sig för detta). Likväl accentueras inflationen. Till stor del dock just nu pga el- och bränsle-priserna.

Men samtidigt får vi inte glömma bort att alla priser blott består av löner och vinster i  tidigare produktionsled, så ökar priserna ökar per definition även de bakomliggande inkomster med vilka de ökade priserna ska betalas. Den enes kostnad är den andras intäkt. Och därtill finns den osynliga inkomsttillväxten på kanske 1,9% per år som vi avslöjade 2019-07-25. Inflation och köpkraft är kanske inte helt lätt att förstå, men ändå rätt kul, eller hur!?

Ge dina synpunkter. Vad tycker du?

Lämna en kommentar.