I framtiden behövs inga banker

Hyttfors

Stefan Hyttfors, med flera utmärkelser bland svenska talare de senaste åren, tackade för de varma välkomstapplåderna och beklagade sig å åhörarnas vägnar med att nyckeln till lycka ligger i låga förväntningar. Det hände på Campus Roslagen i Norrtälje i onsdags. Med stor skicklighet och esprit tog han oss sedan på en nästan två timmar lång resa in i framtiden. Han inledde med att notera att vad som skiljer människan från djuren inte är – såsom många tror – vår samarbetsförmåga, för många djur kan uppvisa fantastiska former av samarbeten, utan vår förmåga att hitta nya lösningar – vår outsinliga innovationsförmåga.

Med modern databehandling har denna innovationsförmåga tagit oss oerhört långt sedan de första superdatorerna på 1970-talet. Nu bär vi nästan alla en ännu vassare dator i någon av våra fickor. Fast vi använder dem inte till tekniska beräkningar inför kommande rymdresor, utan för att skicka bilder på gulliga kattungar till varandra. Men likväl gäller Gordon Moores lag alltjämt: ”Change will never be this slow again”. Var 18e månad har datorkraften dubblerats och kostnaden halverats. Och med detta har våra samhällen förändrats i grunden – och fortsätter att förändras. Den reella makten har förflyttats ut till kanten från att tidigare ha varit centraliserad hos stora företag och myndigheter.

Change will never be this slow again.

(Gordon Moore, Intel)

Hyttfors sveper fram genom nutidshistorien och får oss att se det naturliga i att dagens tidningar kämpar för sina liv medan Pewdipie har 35 miljoner prenumeranter på nätet. Urbaniseringen fortsätter, 50% av världens befolkning bor på 2% av dess yta. Drömmen om en egen bil har förbytts i drömmen om att slippa äga bil. Delningsekonomin är här. Liksom den återuppståndna lokalproduktionen; alltifrån Rooftop Farming till 3D-produktion. Vi kan idag odla kött för konsumtion eller för att ersätta utslitna kroppsdelar med och vi kan printa våra verktyg och prylar. Ny energiforskning ger oss lösningar som gör att oljans ändlighet blir ointressant – vi kommer inte bry oss om att ta upp de sista resterna. Smartare lösningar kommer i dess ställe. Vi löser alltfler somatiska sjukdomars gåta, medan depression växer till att vara vår största farsot. Ett modernt nyckelord är wellness – hur ska vi må bättre? Google har infört meditation som inledning på möten.

Jordens resurser är ändliga och Overshoot day visar när vi förbrukat årets tillgängliga resurser. Overshoot day kommer allt tidigare för varje år, ifjol redan den 19 augusti. Internet skapar emellertid nya möjligheter för oss att adressera dessa verkliga problem, i stället för de fiktiva tillväxtproblem som den gamla ekonomin förefaller att ha fastnat i. Informationsteknologi 1.0 utgjordes av passiv informationskonsumtion. Teknologinivån 2.0 innebar social interaktivitet. Men nu är vi framme vid 3.0 då vi tillsammans ägnar oss åt interaktiv problemlösning. I våra nätverk händer de mest fantastiska saker och sker de mest makalösa framsteg. Det är som om vi fått ett sjätte sinne; ”digitalt”. Alla har tillgång till all kunskap och alla onödiga mellanhänder försvinner.

Ett uttryck för just det senare är att peer-to-peer ekonomin växer. Inom allt fler områden finner köpare och säljare varandra utan fördyrande mellanhänder. Visst är moderna sajter och appar också mellanhänder, men betydligt kostnadseffektivare än traditionella förmedlare i varu- och tjänstehandeln. Som exempel anförde Stefan:
– Airbnb                                     för övernattningar
– Eatwith                                    för måltider
– Taskrabbit                               för hantverkstjänster
– Hoffice                                     för kontorsplatser
– Prosper                                    för privatlån
– Crowdfunding                        för företagsfinansiering

 

Med hjälp av modern informations- och nätverksteknologi slås gamla affärsmodeller ut av nya och radikalt annorlunda lösningar. Företag som alltid strävat efter ständig förbättring går i graven. Evolutionen fungerar inte längre. Den blå linjen får ge vika för den röda.

Hyttfors1

Spelutvecklingsföretaget Mojang, med 28 anställda, värderas högre än Volvo personvagnar och Airbnb värderas högre än många etablerade internationella hotellkedjor. Detta är naturligtvis intressant och tankeväckande, men även om trenden fortsätter så lär vi inte behöva frukta för dagen då det sista hotellet slår igen. Ibland vill man faktiskt bo ”anonymt” och centralt när man besöker en främmande stad, hellre än att bo i någons privata hus eller fritidshus, även om kostnadsfördelen med det senare skulle vara betydande. Och säkert finns det plats på marknaden för såväl duktiga hemmakockar som etablerade restauranger med utbildad personal.

I vår affärsmatris växer likväl peer-to-peer affärerna (individ till individ) och gör att traditionella företags roll minskar i vår totala ekonomi.

Hyttfors2

Sannolikt inkluderar Stefan Hyttfors en stor del av kvällens material i flertalet av sina föreställningar, men då en bank var huvudarrangör för just denna afton fick kanske de mer ekonomiska frågeställningarna en mer framskjuten position än annars. Banker utgör inte heller några undantag, menade Stefan, alla mellanhänder måste tillföra värde, annars finns nu i det globala nätverket alla möjligheter för individerna/konsumenterna att gå förbi dem. Med crowdfunding lyckas alltfler nya affärsprojekt finna sin finansiering och således tränga in i bankernas klassiska verksamhetsområde. Även privatlån förmedlas direkt mellan individer på sajter som Prosper. Räntorna är lägre än SMS-lånefirmornas och likväl är kreditförlusterna mindre. Den gamla mellanhanden tillför således mindre värde och förlorar därför terräng i det ständiga kriget om marknadsandelar.

Stefan lade en hel del tid på att kritisera den kreditdrivna tillväxten i dagens västvärld och pekade på rön som säger att en mogen ekonomi hämmas av en stor finanssektor. Att den enes skuld är den andres fordran och att det bakom alla bolag som lånar eller lånar ut pengar också ytterst finns ägande människor och att vi därför tillsammans är skuldfria valde han dock att bortse ifrån. En stor del av vår gemensamma skuld kommer av att vi har belånat tillgångar i samband med att vi skaffade dem, lägenhet, bil, eller vad det vara må. På så sätt lyckas vi tidigarelägga vår konsumtion, vilket inte nödvändigtvis är av ondo. Visst är det vansinnigt att skuldsätta sig för att gambla eller lyxkonsumera. Men behovet av en egen lägenhet eller bil uppstår ofta långt innan man har sparat ihop till densamma. Och skulle bubblan brista så skulle berörda skulder och dess motfordringar möjligen skrivas ned med vissa förmögenhetsförskjutningar som följd, men inga lägenheter skulle behöva rivas och inga bilar skulle behöva skrotas. Så Hyttfors kritik mot kreditbubblan kändes lite ofullgången.

Dock är han inne på en mer spännande tankegång när han noterar att de gamla valutorna, utställda av Riksbanker men utan underliggande realt värde, förlorar mark till nya cybervalutor som Bitcoin. Här har Stefan absolut en poäng. Alla valutor bygger enbart på tillit och måste så göra. Därvidlag skiljer sig inte SEK, USD eller Bitcoin från varandra. En valuta är ju, som vi beskrivit i tidigare artiklar, till för att underlätta handel genom att utgöra en trygg temporär lagerplats för värde. Jag förvarar min erhållna lön i formen av pengar fram till dess att jag byter dem mot de varor och tjänster jag önskar inhandla. Jag kanske även väljer att lagra mitt ägda värde lite mer långsiktigt i form av penga-tillgodohavanden. Kanske har jag en portfölj av sparande bestående av en bostad, lite aktier samt bankmedel. Självfallet vet jag allt alltings värde fluktuerar över tid och att det enas värdeuppgång är myntets andra sida av något annats värdenedgång. Men jag tror att vi alla helst vill att pengar i sig ska ha det mest stabila värdet. Dess värde ska ju vara alla andra värdens måttstock, utgöra navet som alla andra värden snurrar kring. Men vad är det som säger att någon enskild riksbank har den bästa lösningen på det problemet? Borde inte den volym av varor, tjänster, tillgångar, rättigheter och annat som kan köpas för pengar vara så stor som möjligt för att pengarna som används för att handla allt detta i vår globala värld ska vara den bästa möjliga måttstocken på värde? Alltså – borde vi inte ha en global valuta? Visserligen tappar vi den uppsida som ligger i att Sveriges Riksbank gör allt vad de kan för att stärka landets konkurrenskraft och förbättra svensk ekonomi, men i gengäld slipper vi nedsidan av att alla andra riksbanker försöker åstadkomma det motsatta. Dagens valutor är ju dessutom vadslagnings- och spekulationsobjekt för eller emot olika länders ekonomier. Kommer inte en dag världens befolkning att inse att en global cybervaluta byggd på en transparant och säker algoritm är en bättre måttstock för värde än dagens spekulationsutsatta bank- och riksbanksgenererade papperspengar? Samtidigt är det svårt – om än kittlande – att tänka sig en värld med en valuta med bara en penningmängd, alltså utan kreditmultiplikator. Så visst är valutafrågan oerhört spännande, även om Stefan bara skrapade på dess yta. Och visst var rubriken för aftonen lika tänkvärd som Stefan Hyttfors hela framträdande, även om det kanske behövts ett avslutande frågetecken av ödmjukhet: I framtiden behövs inga banker?

Men till dess lär vi fortsätta att överskatta betydelsen av ny teknik på kort sikt, samtidigt som vi underskattar dess betydelse på lång sikt. För det har onekligen hänt en del tack vare IT-utvecklingen från 1970-talet till idag. Och ändå gäller fortfarande att ”Change will never be this slow again!”

Ge dina synpunkter. Vad tycker du?
  1. Hej P-O!

    Intressanta reflektioner från en intressant föreläsning. Jag hoppas du inte misstycker att vi tänker lägga in en länk till din blogg från Sparbankens hemsida?

    Vi skrev ju också om föreläsningen, men vill gärna tipsa om mer läsning för de som vill veta mer:
    http://www.roslagenssparbank.se/privat/index.htm?contentid=CID_1701896

    /Markus, webbredaktör Roslagens Sparbank

    Svara
    • P-O Hörnquist says:

      Hej Markus
      Självfallet får ni länka till min blogg. Jag tar tacksamt emot all hjälp med spridningen jag kan få.
      Bästa hälsningar / PO

      Svara

Lämna en kommentar.