Ger lägre skatt fler jobb?


Bild: Pixabay

Rubricerad fråga ställdes i går till journalistpanelen i radions God Morgon Världen och de tre i panelen visade sig vara oense. Två för och en emot. Märkligt nog föreföll de båda anhängarna dessutom vara rätt övertygade. Det är förbluffande och ganska allvarligt att allmänheten inbillar sig att det finns enkla svar på så komplicerade nationalekonomiska frågor.

Låt oss tänka oss två alternativa situationer, allt annat lika utom att skattesatsen (inkomstskatt/konsumtionsskatt och/eller kapitalskatt) skiljer sig åt. Det ena alternativet innebär högre skatt än det andra. Vilket alternativ skulle innebära fler jobb i samhället?

Varför skulle möjligen lägre skatt medföra fler jobb? Ju lägre avbränningar desto intressantare blir det att jobba låter ju den klassiska argumentationen. Möjligen också att befolkningen skulle använda de pengar de slapp betala i skatt till att konsumera sådant som näringslivet behöver anställa folk till att producera (efterfrågan stimuleras). Eller kanske för att befolkningen skulle använda de pengar som inte behövde betalas i skatt till att investera i nya företag som anställer fler människor (utbudet stimuleras).

Men dels finns risken att den ökade konsumtionen pga ofullständigt kapacitetsutnyttjande kan tillgodoses av befintligt näringsliv utan att fler behöver anställas. Och dels finns risken att den utökade konsumtionen till viss/stor/överväldigande del avser varor eller tjänster som produceras i andra länder – eller att medlen används till investeringar/sparande utan effekt på sysselsättningen. Dessutom kan tänkas att den utökade skatten används till offentlig konsumtion med lika stor eller större effekt på inhemsk sysselsättning än vad den privata konsumtionen skulle göra (efterfrågan stimuleras) . Alternativt skulle de extra indragna skattemedlen kunna användas direkt i form av fler tjänster i offentlig sektor – alltså fler jobb (utbudet stimuleras). I just detta fall – när en utökad skatt öronmärks till utökad offentlig verksamhet; till fler poliser, lärare, sjukvårdspersonal eller liknande – just då kan man vara rätt säker på att ökad skatt ger fler jobb. Fast ändå kan man inte vara HELT säker, eftersom de som ges de nya jobben kanske lämnar andra vakanser efter sig, så att den totala sysselsättningen ändå inte ökar. Någon effekt borde dock rimligen alltid kvarstå i dylika fall. Och man kan också tänka sig att ju högre skatteavbränningarna blir på bruttolönen, desto mer vill man jobba för att kunna behålla sin levnadsstandard.

Det finns alltså inget givet svar på frågan om högre eller lägre skatt gynnar sysselsättningen. I ett visst land i en viss tidsepok kan lägre skatter vara gynnsamt för sysselsättningen. I ett annat land i en annan tid kan det motsatta gälla.

Naturligtvis kan man studera korrelationen mellan vårt skattetryck och sysselsättningsgraden i Sverige. Låt oss göra det. Nedan återfinns de två storheterna. Skattetrycket är hämtat från ekonomifakta.se och sysselsättningsgraden direkt från de kvartalsvisa arbetskraftsundersökningarna.

Korrelationen är faktiskt förhållandevis hög, hela 43%. Inget extremt tydligt samband förvisso, men ändå hyggligt. Men, kan då någon invända, det borde vara en viss fördröjning innan individernas reaktion på ett förändrat skattetryck omvandlas till effekt på sysselsättningen. Om vi därför i stället kopplar ihop skattetrycket ett år med sysselsättningsgraden året efter, hur blir det då. Ingen större skillnad, korrelationen sjunker två %-enheter. Tror vi att effekten kommer efter två år, tror vi fel för då är korrelationen nere runt 33% och lägger vi på ytterligare ett år är den nere i 18%.

Denna enkla analys av makrodata ger således möjligen ett visst stöd för hypotesen att skattetryck och sysselsättning hänger ihop. Ju högre skattetryck desto högre sysselsättning! Men korrelation mellan makrodata är i sig inte mycket till bevis. Det krävs en förklaringsmodell på mikronivå, som visar hur människors beteende ändras, och en sådan finns inte. Sambanden är alldeles för komplexa och människor alldeles för oinformerade och irrationella. Ibland tycker flertalet att lägre skatt motiverar till att jobba mer. Ibland tycker flertalet att mer pengar över skapar möjlighet att jobba mindre.

Sådan är ekonomin. Det är en beteendevetenskap. Tack och lov att Kungliga Vetenskapsekonomin just idag meddelat att årets Ekonomipris till Alfred Nobels minne tilldelats till en beteendeekonom!

Ge dina synpunkter. Vad tycker du?

Lämna en kommentar.