Försvarsanslagen


Bild: Clker-Free-Vector-Images, Pixabay

Rysslands anfallskrig i Ukraina har lyft upp frågan om vår försvarsförmåga och det lämpliga i att söka medlemskap i Nato på dagordningen. Många kliver fram och beklagar sig över att Sverige sedan så länge rusat ned vårt militära försvar. Men rimligen har väl då dessa resurser kunnat användas till annat, som skola, vård, omsorg eller kanske till skattesänkningar och mer privat konsumtion. Eller?

Så här ser vår försvarsbudget ut i modern tid, som andel av BNP, källa wikipedia.

Låt oss nu räkna på två exempel. Det första är att anslagen aldrig hade tillåtits falla under 3% av BNP, och det andra att det aldrig tillåtits falla under 2% av BNP.

Dessa båda alternativ illustreras nedan.

Frågan är nu hur mycket vi har ”sparat” sedan början av 1980-talet på den nedrustning som gjorts. Vi kan då m.hj.a SCB´s BNP-redovisning och ovanstående wikipedia-graf, räkna ut att besparingen uppgår till 1756 mdr i 3%-fallet respektive 648 mdr i 2%-fallet. Allt uttryckt i 2020 års penningvärde.

I genomsnitt har vi under perioden 1975-2020 varit 4 503 600 sysselsatta (=”skattebetalare”) i landet och besparingen uppgår således till 390 tkr per sådan person jämfört med om vi fortsatt anslå 3% av vår BNP till försvaret även efter 1981. Det motsvarar 10 tkr per skattebetalare och år.

Beräknat mot ett tak på 2% är besparingen 144 tkr per skattebetalare, eller 6,3 tkr vart och ett av de 23 åren efter 1997 då försvarsanslagen legat under 2%.

Nu går det naturligtvis inte att säga hur statsbudgeten i övrigt skulle sett ut om försvarsanslagen legat på dessa högre simulerade nivåer. Dagens skarpa reaktioner mot en skattehöjning för att lyfta upp anslagen igen indikerar att kärnverksamheterna skola, vård och omsorg hade fått ta en betydande del av neddragningarna. Många tror säkert att det inte hade behövts några högre skatter för att hålla försvaret välrustat – bara lite effektivare statsförvaltning. Men nu har vi inte haft det. Så vi har haft det skattetryck och de försvarsanslag vi haft. Men vi har i alla fall kunnat använda 1756 mdr (eller 648 mdr) till annat under de senaste decennierna. Något värde har väl vår befolkning fått ut av detta?

Ge dina synpunkter. Vad tycker du?

Lämna en kommentar.