Förmögenheten växte trots pandemin

Bild: PublicDomainPictures Pixabay

Inte ens pandemin har lyckats bryta tillväxttrenden i vår nettoförmögenhet. Detta kan vi utläsa ur SCB´s redovisning av landets balansräkning för 2020.

Bilden nedan visar alla sektorers sammanlagda utveckling och som synes är finansiella tillgångar och skulder närmast ett nollsummespel, med knappt 1 biljon i positivt netto, varav följer att de reala tillgångarna i princip motsvarar vår verkliga rikedom, vår nettoförmögenhet.

Notera alltså att pandemiåret 2020 på intet sätt avviker från tidigare utveckling.

Ser vi hur de ca 30 biljonerna i nettoförmögenhet fördelar sig på de fyra samhällssektorerna ser vi att det är hushållen som äger merparten, närmare 23 biljoner. Den offentliga sektorn äger merparten av resten.

Stort fokus ligger i dag på den höga skuldsättningen i samhället. Dessa nationalförmögenhetsdata ger följande bild av ”nollsummespelet” med finansiella tillgångar och skulder.

Näringslivet är som synes nettoskuldsatt, dvs de har finansierat sina reala tillgångar med lån. Finanssektorn är som sig bör den största aktören på finansmarknaden, men den stora nettofinansiären/spararen är hushållssektorn. Utöver detta finansiella nettokapital har hushållen också det största realkaptalet och det handlar då om fastigheter och mark. Nedan förändringen mellan de två senaste åren.

Som synes har hushållens förmögenhet ökat främst pga ökade marktillgångar. Då den samlade markförmögenheten för de fyra sektorerna ökade med 1 313 000 miljoner (13%) förefaller det vara en värdetillväxt, för det har knappast tillkommit mer mark i landet under 2020.

Alla data ovan är hämtade från SCBs uppgift om landets Nationalförmögenhet. Där redovisas alla sektorers bruttosiffror. Men de flesta finansiella poster har sin motpost i en annan sektor. Så för att eliminera bort detta tvingas vi komplettera med information från SCB’s Finansräkenskaper. Då kan vi beskriva landets balansräkning enligt nedan.

Elimineringarna påverkar inte nettoförmögenheten. Den uppgick vid årsskiftet till 30,4 biljoner, motsvarande 2,9 miljoner per invånare i landet, varav 2,2 finns hos hushållen, medan resten är bundna i övriga sektorer. Det verkar således som om vår förmögenhet kan öka även i dåliga tider. Finansiella skulder och tillgångar tar ut varandra medan realtillgångar byggs upp eller ökar i värde även när pandemier härjar.

Ge dina synpunkter. Vad tycker du?

Lämna en kommentar.