Fed sänkte räntan – pga Corona


Bild: skeeze, Pixabay

Efter ett ihärdigt tjatande på twitter fick president Trump till slut sin vilja igenom. Den amerikanska centralbanken, Federal Reserve, sänkte nyligen sin styrränta med 0,5% till intervallet 1,00% – 1,25%. Den konkurrensmässiga fördel som övriga världens företag enligt Trump haft gentemot amerikanska, i form av billigare lånevillkor, har därmed om inte eliminerats så åtminstone minskats.

Men nu kom räntesänkningen efter Coronautbrottet och uppgavs vara ett motmedel mot en befarad nedgång i ekonomin till följd av virusets spridning. Men då undrar man hur resonemanget gått. Den sjukdom med tillhörande rädsla som sprids minskar den ekonomiska aktiviteten. Det är beklagligt, men väldigt många blir sjuka och många av dessa dör. En sund och begriplig reaktion är därför att begränsa spridningsrisken, att minska antalet stora folksamlingar, att temporärt stänga ner verksamheter där smitta eller smittorisk konstaterats, osv. För individen gäller det att minska sin exponering, att inte gå på större events, att ställa in resor, undvika köpcentra och hålla sig hemma om arbetsplatsen verkar osäker. Allt detta leder till en helt naturlig minskning av den ekonomiska aktiviteten. Efterfrågan minskar och varuflödeskedjor störs. BNP sjunker. Men vi vill faktiskt hellre ha en minskad levnadsstandard än en plötslig död!

Men är då verkligen avsikten med lägre räntor att motarbeta dessa sunda försiktighetsåtgärder? Att locka företag till investeringar och privatpersoner till konsumtion som ska driva på efterfrågan. Att få företagen att genomföra sina mässor och konferenser och ”pressa” sina anställda att komma till jobbet – även där varningsklockor för Corona kanske ringer? Ska folk luras att i högre utsträckning utsätta sig för smittorisk, pga arbetsgivarnas krav och uppmaningar? Ska den heliga BNP-tillväxten räddas med betalning i form av fler sjuka och döda?

Kanske är meningen bara att försämra utsikterna för räntebärande sparande så att alternativet aktieägande ska hålla ställningarna trots minskad aktivitet och minskade vinster i företagen? Alltså att dopa aktiebörserna! Är syftet måhända enkom att stödja de som har stora belånade aktieplaceringar och på så sätt minska riskerna för akuta problem inom finansvärlden – hindra en ny finanskris? Nu blev de omedelbara reaktionerna på USA-börserna svårtydda. Nedan visas utvecklingen för det stora Dow Jones industriindex i USA från den stjärnmärkta ränteändringsdagen den 3 mars. Visst gick kurserna upp dagen efter, men sedan …..

Börsernas aktörer är naturligtvis liksom alla vi andra oroliga. Visst, lägre räntor är nog i sig något positivt tycker åtminstone aktiemäklare, men att behöva sänka räntan pga hotet från ett dödligt virus känns av många samtidigt alarmerande – vart är vi på väg? Kanske bäst att sälja aktierna ändå? Vad spelar väl någon halv procent mer eller mindre i avkastning för roll om ett hot mot våra liv kryper allt närmare.

Och inte nog med det, sedan slog ju Trumps vänner i Riyadh och Moskva dessutom till med att besluta öka oljeproduktionen när det som minst behövdes. De stora produktionsplanerna sänkte oljepriserna och oljeprisraset påstods dra med sig flertalet aktiebörser. Från fredag till måndag dök Dow Jones som synes ovan med över 7%. Så mot den kombinerade Corona/Olje-effekten förslog den halvprocent som USAs Federal Reserve stimulerade med föga. Det hade knappast räckt med den tredubbla sänkningen, ner till 0% som vi har i Sverige och EU.

Men man kan onekligen ifrågasätta såväl det moraliska som det effektiva i ekonomiska insatser i dagsläget som i praktiken generellt stimulerar ekonomisk aktivitet, när detta samtidigt motverkar smittbekämpningen! Lika omoraliskt kan tyckas vara att skydda överbelånade finansaktörer. Bättre är så klart att bekämpa virusepidemin så effektivt som möjligt och använda ekonomiska verktyg till att bistå de individer och företag som drabbas av svåra och ej egenförskyllda ekonomiska konsekvenser av epidemin, andra än för högt spel på aktiebörserna. Tids nog kan man försöka stimulera den ekonomiska aktiviteten med generella åtgärder igen – om det är vad man önskar. Och detta gäller så klart lika mycket i Sverige som i USA.

Fast så tycker inte Trump. Han reagerar i stället så här: ”Our pathetic slow moving Federal Reserve headed by Jay Powell, who raised rates too fast and lowered too late, should get our Fed Rate down to the levels of our competitor nations. They now have as much as a two point advantage, with even bigger currency help. Also stimulate!” (twitter 10 mars)

Med räntepunkt menar vi ”hundradels procent”. Vad Trump menar med ”point” är mer oklart. EUs styrränta ligger som sagt i dagsläget en procent (hundra punkter) under USA´s. Och han har inte ett ord till tack för att hans tidigare råd/önskemål äntligen efterlevdes i förra veckan. Fed är alltjämt folkets fiende.

Men nu följer vi den spännande utvecklingen av Trumps och övriga världens beteende under en förmodad pandemi. Sannolikt kommer vi att kunna dra många viktiga lärdomar av vad som nu utspelar sig, såväl epidemiologiskt som ekonomiskt. För ekonomi är en beteendevetenskap!

Ge dina synpunkter. Vad tycker du?

Lämna en kommentar.