Ekonomisk jämlikhet

Sexes RobertBeliczki
Foto: www.freeimages.com / Robert Beliczki

Vi presenterade nyligen ett sammandrag av budgetpropositionen. En intressant del av statens budget för 2017 är bilaga nr 3, som handlar om ekonomisk jämlikhet mellan könen. Vi vet att män tjänar mer än kvinnor, sannolikt för att de i större utsträckning arbetar heltid, till dels för att fler män har ”högre” tjänster än kvinnor, till dels för att de arbeten som traditionellt innehas av män har utvecklats till att vara mer välavlönade än de arbeten som traditionellt innehas av kvinnor. Kanske är männen därtill mer påstridiga i löneförhandlingar, kanske finns där ett manligt kamaraderi som spelar in och kanske finns där andra förklaringar. Men budgetens bilaga 3 ger en bild av hur stor skillnaden är idag. Någon som vågar gissa?

Siffrorna nedan är inhämtade 2014 men omräknade till årets prisnivå.

Jämlikhet1

I SCB´s underliggande tabeller är materialet uppdelat på åldersgrupperna 20-64 samt 65+. Tyvärr finns där bara ytterligare data från året före, så några trendanalyser låter sig inte göras. I budgetbilagan är som synes de båda åldersgrupperna sammanslagna.

Vi noterar alltså att genomsnittsmannen tjänar 35% mer än sin kvinnliga kollega i lön och/eller pension, samt har nästan dubbelt så stora kapitalinkomster. Hon har å andra sidan 27% större skattepliktiga ersättningar och 69% större skattefria bidrag. Netto efter skatter och bidrag så kvarstår en disponibel inkomst för genomsnittsmannen som är  24% större än genomsnittskvinnan.

Det kommer bli intressant att följa denna utveckling. En hypotes är att skillnaden mellan könen kommer att minska efter hand.  Som stöd för den kan vi peka på hur jämlikheten tilltar inom ett annat kärt genusområde, nämligen hur uttaget av föräldraledighet har utvecklats de senaste 40 åren. Om vi summerar antal uttagna dagar med föräldrapenning (”hemma med barn”) och särskild föräldrapenning (”hemma med sjukt barn”), så kan vi med SCB´s data från försäkringskassan läsa ut följande. Det torde synas i grafen att statistiken länge bara samlades in vart femte år. Vi har därför genomgående sammanbundit mätåren med raka linjer.

Jämlikhet2

Varför antalet uttagna dagar minskade under 90-talet har vi inget svar till, vissa mindre försämringar infördes förvisso i reglerna 1996 och 1997, men sammantaget förbättrades villkoren under decenniet. Kanske har det mer med barnkullarna att göra? Nåväl, ännu intressantare blir det om vi ser till de båda könens andel av alla uttagna dagar och därtill drar ut en linjär trend för de närmaste decennierna.

Jämlikhet3

Som synes pekar utvecklingen mot ett helt jämnt fördelat uttag runt år 2053. Den som lever får se.

Ge dina synpunkter. Vad tycker du?

Lämna en kommentar.