Den stora kalkylen


Bild: Markus Nielbock, Pixabay

På den yttersta dagen kommer alltings värde att vara NOLL. Att rädda levnadsbetingelserna på jorden är därför den solklart viktigaste framtidsfrågan, även för oss siffertrillande ekonomer. Och om vi människor tvingas sänka vår levnadsstandard som uppoffring under några generationer, så är det en blygsam minuspost i mänsklighetens totalkalkyl. För övrigt kan det mycket väl bli så att vi får se välståndet minska då vår uppbyggda värld drabbas av väderkatastrofer samtidigt som BNP slår nya rekord av allt idogt räddningsarbete. BNP är inte lika med välstånd!

FN´s klimatpanel konstaterar i sin snart månadsgamla rapport att läget är otroligt allvarligt. Här ett sammandrag hämtat från Naturvårdsverkets hemsida.

”Sammantaget konstateras att de globala klimatutsläppen har fortsatt att öka, dock med viss inbromsning av ökningstakten. Det finns stora skillnader mellan och inom världsregioner och länder både gällande utsläppens storlek och trender. I minst 18 länder har utsläppen under de senaste åren minskat på ett varaktigt sätt.

– Utmaningarna har ökat jämfört med tidigare rapporter och beräkningar. Nu behövs större utsläppsminskning på en kortare tid. Att sikta på 1,5 grader förutsätter att utsläppen börjar minska före 2025, nettonoll koldioxidutsläpp vid 2050 och även borttagning av koldioxid ur atmosfären, sade Markku Rummukainen på SMHI, som är Sveriges kontaktmyndighet för IPCC.

Det finns också andra klimatrelaterade trender som exempelvis prisutvecklingen av solkraft, vindkraft och batterier som alla blivit mycket billigare. 56 länder har nu lagar som avser utsläpp. Mer än häften av världens utsläpp finns i dessa länder.

Det finns utsläppsminskningsåtgärder inom alla sektorer där utsläpp finns som energisektorn, markanvändning, byggnader, städer, transporter och industri. Det handlar ofta inte om stora kostnader.

– Beräkningarna visar att en halvering av de globala klimatutsläppen till 2030 skulle kunna göras till en kostnad på mindre än 1 000 kronor per ton koldioxidekvivalenter. Hälften av dessa minskningar skulle kosta i storleksordningen upp till 200 kronor per ton. Det handlar om investeringar i solkraft, vindkraft, effektivisering, bevarande av ekosystem och minskade metanutsläpp. Ibland kan de nya åtgärderna till och med vara billigare än de motsvarande gamla och fossila, så i många fall handlar det inte om en kostnad, utan om en besparing, sade Markku Rummukainen.

Rapporten diskuterar också minskningar på efterfrågesidan. Det finns stor potential när det gäller bland annat matvanor, mathantering, transporter, boende och produktanvändning.

– Det här kräver förändringar på individnivå när det gäller livsstilsval och hållbar konsumtion. Det behövs styrmedel som hjälper till att göra dessa val inklusive omställningar på systemnivå som exempelvis kompaktare städer, som minskar behoven av biltransporter, sade Markku Rummukainen.

Koldioxidborttagning och negativa utsläpp kommer att behövas tillsammans med dessa utsläppsminskningar, men de kan inte ersätta utsläppsminskningarna. Det finns flera olika metoder som redan är i bruk, exempelvis markanvändning, minska avskogningen, beskoga, bevara ekosystem. Andra metoder kan bli mogna över tid, exempelvis bio-CCS och direkt koldioxidinfångning från luften.”

En något mer positiv ton anslår Naturvårdsverket när man skriver om utsläppen i Sverige. Dock ännu utan tillgång till kompletta siffror för 2021.

”Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser (utsläpp som uppstår inom Sveriges gränser) var 46,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2020, vilket motsvarar en minskning om 8,9 procent jämfört med 2019. Totalt har Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser nu minskat med 35 procent sedan 1990.

Utsläppsminskningen 2020 beror till stor del på händelser relaterat till covid-19-pandemin eller andra utsläppsminskningar som Naturvårdsverket bedömer vara tillfälliga. Utsläppen minskade i de flesta sektorerna, men den rekordstora minskningen beror främst på minskade utsläpp inom industrin, inrikes transporter och el- och fjärrvärmesektorn. Det handlar om minskad produktion inom järn- och stålindustrin, minskad biltrafik och resor med inrikesflyg samt produktionsstopp inom kemiindustrin.”

Den produktion vi står för i Sverige synes således kanske vara på väg att minska sin negativa klimatpåverkan. I runda slängar exporterar vi halva vår produktion och importerar nästan lika mycket. Tyvärr är det vi importerar inte lika klimatvänligt producerat, så här måste vi lägga stort fokus. Ekonomer tycker generellt inte om handelshinder, men samtidigt är det viktigt att all produktion bär sina verkliga kostnader och klimateffekter om något är verkliga kostnader. Klimattullar kan därför säkert komma ifråga för att sätta press på våra leverantörsländer.

Ett annat ekonomiskt styrmedel är ju handeln med utsläppsrätter och där finns nu EUs (preliminära) siffror för 2021 framme. Nedan vår tidsseriegraf i ämnet. Naturvårdsverket redovisar nu i årets tabell siffrorna från 2013 och framåt och dessa är marginellt förändrade sedan tidigare.

Vi noterar att vår industri nu åter är nettoköpare av utsläppsrätter. Senast var det 2008. De totala utsläppen från våra 737 anläggningar som ingår i detta system (varav 591 aktiva som redovisade utsläpp och/eller erhållna utsläppsrätter) visar dock tyvärr ingen minskning senaste året. Man kan nästan befara att ”hacket” 2019-2020 enbart var en tillfällig corona-effekt. Förhoppningsvis bidrar handeln med utsläppsrätter till en bättre utveckling i resten av EU, för i Sverige ser vi ingen effekt ännu. Tyvärr. Notera att det här endast handlar om industriella CO2-utsläpp.

Kyotokurvan visar var den tänkta utvecklingen utifrån ambitioner uttalade på klimatmötet i Kyoto 1997, att de utvecklade länderna skulle minska användningen av kolväten med 5,2% per år (eg från 2012). I grafen utlagt som koldioxidminskning redan från 2005. Det hade varit något!

Avslutningsvis noterar vi att 21 anläggningar svarar vardera för mer än 1% av vår rikes totala mängd utsläpp av CO2-ekvivalenter inom systemet med utsläppsrätter. Dessa återfinns nedan.

Ge dina synpunkter. Vad tycker du?

Lämna en kommentar.