All posts in Offentlig ekonomi

  • Regeringens budgetförslag för 2022


    Bild: Wikimedia

    I fjol, den 27 september, gjorde vi vårt första försök att analysera vår statsbudget. Det visade sig vara väldigt komplicerat. Likafullt kastar vi oss nu rakt över den nya budget som Magdalena Andersson presenterade för någon vecka sedan, alltså budgeten för 2022. Vi kan tyvärr inte redovisa en bättre metod än förra gången. Läs mer

  • Marknadshyra och Investeringssparkonton


    Illustration: QiFO

    Två frågor har diskuterats flitigt på sistone; införande av marknadshyror för nyproducerade bostäder samt förslaget att finansiera en utbyggd äldrevård med försämrade skatteförmåner för så kallade investeringssparkonton (ISK). Låt mig bidra med mina försök till ekonomiska synpunkter. Läs mer

  • CO2 2020


    Bild: Rabe, Pixabay

    Ekonomer lyfter gärna fram ekonomiska styrmedels förträfflighet för att åstadkomma förändrat beteende, inte minst inom miljöområdet, där såväl skatter och subventioner används flitigt. I den stora ödesfrågan, koldioxidutsläppens hot mot klimatet och levnadsbetingelserna på vårt klot, har även EU använt sig av utsläppsrätter sedan 2005. Tanken är att alla som släpper ut CO2 måste inneha motsvarande mängd utsläppsrätter och dessa kan köpas och säljas på marknaden. Genom att löpande höja priset och minska tilldelningen av dessa utsläppsrätter ska EU få utsläppen att minska. Att släppa ut CO2 ska bli för dyrt. Läs mer

  • Tankar om Vårbudgeten 2021


    Bild:Wikipedia

    Det har gått en tid nu sedan Magdalena Andersson lade fram Vårbudgeten och jag såg med spänning fram emot att få se vad som förändrats sedan i höstas, då ju planerna för 2021 högtidligt bars genom huvudstaden till Riksdagens bord. Då låg totala kostnadsbudgeten för 2021 på 1165 miljarder, fördelat på ca 580 anslagsposter. Men det hade tagits flera förändringsförslag i riksdagen sedan dess och nu kom en större korrigering i och med Vårbudgeten. Läs mer

  • Förbättrad auktion


    Montage: QiFO

    Årets nobelpristagare i teoretisk ekonomi är utsedda och får i dagarna sina priser. Så här inleder Kungliga Vetenskapsakademin sin populärvetenskapliga prismotivering: ”Auktioner fördelar dagligen astronomiska värden mellan köpare och säljare. Genom sin forskning har årets pristagare, Paul Milgram och Robert Wilson, förbättrat auktionsteorin och uppfunnit nya auktionsformat, till nytta för säljare, köpare och skattebetalare världen över.” Läs mer

  • Om Sveriges statsskuld

    Bild: Mary Pahlke, Pixabay

    Som en del av kampen mot Corona-epidemins skadeverkningar har både Finansdepartementet och Riksbanken lovat att vidta de åtgärder som behövs. För departementets del handlar det om bidrag och krediter och för att klara det har man uppdragit åt Riksgälden att låna upp de medel som behövs. Riksbanken å sin sida har lovat att skapa den likviditet av ”nya pengar” som behövs. Låt oss här se hur Riksgäldens arbete med upplåning rullar på. Läs mer

  • Proposition 2020/21:1


    Bild: Ur Finansministerns budgetpresentation

    Det har gått några dagar sedan höstbudgeten lades fram.  Ungefär så här sammanfattar jag DNs referat från den 22 september:
    Budgeten innehåller satsningar på 105 mdr kr. Skattesänkningar på ca 30 mdr och välfärdssatsningar på ungefär lika mycket. 28 mdr i riktade bidrag för skola, vård och omsorg till kommuner och regioner. Ca 75 av de totala 105 mdr ska primärt ses som tillfälliga stöd under 2021. Läs mer

  • Coronauppföljning efter juni månad


    Bild: David Roberts, Pixabay

    Covid-19 dominerar media i allmänhet och nyheterna i synnerhet. Visst är det oerhört tragiskt med en global pandemi som skördar så stora uppoffringar och offer, men egentligen… hur stora? Här kommer ännu en uppdatering av coronakostnaden i Sverige. Läs mer

  • Tankar om asylinvandringen

    Aktuellt redovisade den 5 juli en undersökning utförd av opinionsföretaget Novus för SVT. Undersökningen visade att svenska folket är allt mer restriktivt till mottagning av asylsökande till Sverige. Svaren antyder också att majoriteten vill att vi inför ett tak för invandringen på högst 20 000 asylsökande per år. Läs mer

  • Coronauppföljning efter maj månad


    Bild: David Roberts, Pixabay

    Jag vill minnas att det var 2003 som jag kalkylerade med qaly. Alltså det ekonomiska värdet av ett fullvärdigt levnadsår, a quality adusted life year. Det handlade då om en kalkyl avseende en ny strålbehandlingsanläggning och vi använde siffran 500 tkr per qaly. Inflationsuppräknat till idag blir det ca 600 tkr.  Nu den 4 juni har vi snart förlorat en halv promille av vår befolkning i covid-19 och även en tiondels promille av vår befolknings samlade livsförväntan. Om vi värderar vart och ett av de 40 871 förlorade levnadsåren till följd av covid-19 på samma sätt som vid strålkanoninvesteringen, dvs á 600 tkr, så har viruset kostat samhället i det närmste 25 mdr i förlorade levnadsår för befolkningen till dags dato. Läs mer