All posts in Offentlig ekonomi

  • Statens höstbudget 2022 avseende 2023


    Bild: Wikipedia

    Vår nya finansminister Elisabeth Svantesson har lagt fram regeringens budget för nästa år.
    Media har vänt och vridit på alla nya och/eller kontroversiella delposter som stärkta försvarsanslag och bibehållen plastpåseskatt, så låt oss här i stället försöka skapa en överblick över den samlade budgeten. Nedan lägger vi årets budget vid sidan av de tre närmast föregående som vi redovisade ifjol. Läs mer

  • Den stora kalkylen


    Bild: Markus Nielbock, Pixabay

    På den yttersta dagen kommer alltings värde att vara NOLL. Att rädda levnadsbetingelserna på jorden är därför den solklart viktigaste framtidsfrågan, även för oss siffertrillande ekonomer. Och om vi människor tvingas sänka vår levnadsstandard som uppoffring under några generationer, så är det en blygsam minuspost i mänsklighetens totalkalkyl. För övrigt kan det mycket väl bli så att vi får se välståndet minska då vår uppbyggda värld drabbas av väderkatastrofer samtidigt som BNP slår nya rekord av allt idogt räddningsarbete. BNP är inte lika med välstånd! Läs mer

  • Försvarsanslagen


    Bild: Clker-Free-Vector-Images, Pixabay

    Rysslands anfallskrig i Ukraina har lyft upp frågan om vår försvarsförmåga och det lämpliga i att söka medlemskap i Nato på dagordningen. Många kliver fram och beklagar sig över att Sverige sedan så länge rusat ned vårt militära försvar. Men rimligen har väl då dessa resurser kunnat användas till annat, som skola, vård, omsorg eller kanske till skattesänkningar och mer privat konsumtion. Eller?

    Läs mer

  • KPI och stigande priser – tex på diesel


    Foto: Skitterphoto Pixabay

    ”Inte nog med den fördömda inflationen, allting blir dyrare också!”

    Prismätningen för februari är klar. KPI stiger ytterligare, från 350,56 i januari till 353,56, alltså med 0,86% i februari. Men då vi rätt nyligen grävde i dessa detaljer vrider vi analysen en smula. Läs mer

  • Integrationsproblemet Tjärna Ängar


    Bild: SVT Uppdrag Granskning

    Integrationsproblemet är kanske vår största rent inhemska samhällsfråga idag. Frågan som intresserar en ekonom är om vi med ekonomiska styrmedel kan bidra till problemets lösning. Läs mer

  • SM i ekonomi 2021


    Foto: Arek Socha, Pixabay (bearbetad)

    För att något uppdaterat citera mig själv för ett år sedan:
    ”År 2021 är slut och årets femkamp i ekonomi för Sveriges Län därmed avslutad. Grenar och beräkningssätt är oförändrade sedan tidigare år. Alltjämt är fördröjningen i rapporteringen av regionala data alltjämt så stor att det kanske snarare handlar om SM för året 2020, men det problemet lär vi aldrig komma ifrån. De flesta siffror är nypublicerade under Q4 2021 så därför är det väl ändå rättmätigt att kalla det för SM 2021. Källa för alla uppgifter är SCB’s tabellverk.” Läs mer

  • Pensionsblåsningen


    Foto: QiFO

    Erkännes, jag visste inte vem Inga-Lisa Sangregorio var innan jag tipsades om hennes bok ”Blåsningen – så har det nya pensionssystemet lurat oss alla”. 2018 kom första upplagan ut. Författarinnan är född 1936 och har uppenbarligen varit en flitig samhällsdebattör med feministisk profil i många frågor. Efter många år i förvaltning och förlagsvärlden har hon verkat som frilansjournalist sedan 1976. Boken Blåsningen är en beskrivning av vårt nya statliga pensionssystem, såväl tillblivelseprocessen som den färdiga produkten. ”Klargörande och bitsk” hävdar Aftonbladet på omslaget och jag instämmer. Läs mer

  • Regeringens budgetförslag för 2022


    Bild: Wikimedia

    I fjol, den 27 september, gjorde vi vårt första försök att analysera vår statsbudget. Det visade sig vara väldigt komplicerat. Likafullt kastar vi oss nu rakt över den nya budget som Magdalena Andersson presenterade för någon vecka sedan, alltså budgeten för 2022. Vi kan tyvärr inte redovisa en bättre metod än förra gången. Läs mer

  • Marknadshyra och Investeringssparkonton


    Illustration: QiFO

    Två frågor har diskuterats flitigt på sistone; införande av marknadshyror för nyproducerade bostäder samt förslaget att finansiera en utbyggd äldrevård med försämrade skatteförmåner för så kallade investeringssparkonton (ISK). Låt mig bidra med mina försök till ekonomiska synpunkter. Läs mer

  • CO2 2020


    Bild: Rabe, Pixabay

    Ekonomer lyfter gärna fram ekonomiska styrmedels förträfflighet för att åstadkomma förändrat beteende, inte minst inom miljöområdet, där såväl skatter och subventioner används flitigt. I den stora ödesfrågan, koldioxidutsläppens hot mot klimatet och levnadsbetingelserna på vårt klot, har även EU använt sig av utsläppsrätter sedan 2005. Tanken är att alla som släpper ut CO2 måste inneha motsvarande mängd utsläppsrätter och dessa kan köpas och säljas på marknaden. Genom att löpande höja priset och minska tilldelningen av dessa utsläppsrätter ska EU få utsläppen att minska. Att släppa ut CO2 ska bli för dyrt. Läs mer