All posts in Offentlig ekonomi

  • Trump vs. Amazon


    Bild: Montage av foto från Pixabay och Amazon logo

    Konfliken mellan President Trump och företaget Amazon har synts en del även i svenska traditionella medier. Själv blev jag först varse frågan när jag härförleden läste en artikel av Kate Taylor i webmagasinet Business Insider Nordic. Taylor sammanfattade där läget i President Donald Trumps anfallskrig mot Jeff Bezos företag Amazon; internetbokhandeln som tagit över en stor del av västvärldens detaljhandel. Trump påstår att e-handelsgiganten har fått orättmätiga skattefördelar och därtill subventioner från amerikanska posten och därför konkurrerar man ut skattebetalande butiksdrivande detaljhandelsföretag, hederliga ”brick and mortar retailers”. Presidentens primära fokus är ju att skapa jobb i Amerika och då ser han inte bara fiender på andra sidan landets gränser, utan också bland de som försöker rationalisera inhemsk verksamhet.

    Läs mer

  • Tid är pengar och den enes bröd …


    Bild: QiFO

    Regelbundet läser och hör vi om stora, ibland enorma ekonomiska satsningar, oftast i offentlig regi, någon gång med undertoner av glädje och stolthet när det handlar om efterlängtade insatser, men förmodligen oftare i sorg eller vrede när det handlar om kanske nödvändiga men i grunden oönskade uppoffringar. Det må handla om nya snabbtåg, Nya Karolinska Sjukhuset, skolan, åldringsvården eller invandringen. Sällan är det någon som noterar att den enes kostnad är den andres intäkt. Per definition. Den som har att bestrida kostnaden må känna all världens bitterhet, men någon annan kommer att njuta intäktens ljuva sötma och summan är alltid plus minus noll. Alltid! Den privatekonomiska slutsatsen torde därför helt bero på om den som tillfrågas är betalare eller betalningsmottagare. Skattebetalare och BCG-konsulter svarar olika. Men hur ser det ut ur ett samhällsekonomiskt perspektiv? Även om jag starkt ifrågasätter BNP-begreppets centrala plats i den ekonomiska debatten, så ska jag ändå här försöka resonera kring dessa frågor ur just BNP-perspektivet. Läs mer

  • Den åldrande befolkningen


    Bild: Pixabay

    Vi hör regelbundet olycksbådande profetior om allt elände som vår stigande medelålder för med sig. Åldringsvårdens behov kommer att öka och skattemedlen kommer inte att räcka till. Vi blir tvingade att jobba längre, kanske till vi är 75 eller mer. Låt mig kasta lite ljus över dessa frågor. Läs mer

  • SM i ekonomi 2017


    Foto: www.freeimages.com / Sigurd Decroos (bearbetad)

    För fjärde året tänker vi här utse årets vinnande län i SM i ekonomi. Och efter två års segrar för Västra Götaland har vi i år fått ett tronskifte! Precis som tidigare år får vi emellertid först beklaga att data på regionnivå publiceras med en väldigt lång eftersläpning. Eftersom vi har exakt samma discipliner som ifjol innebär det återigen att fyra av fem grenar avser utfall för 2016, dock först publicerade sent 2017. Läs mer

  • Lön utan jobb

    Härförleden visades åter ett program som förde fram tanken på medborgarlön. TV2 visade dokumentärfilmen ”Lön utan jobb” (”Free lunch society”), gjord av den österrikiske ekonomen och filmaren Christian Tod. Säkert finns den fortfarande tillgänglig på Play. Filmen visar många argument och infallsvinklar på frågan om medborgarlön. Filmen tar oss till Alaska och Namibia, där pilotförsök just nu pågår. Vi får höra libertarianen argumentera för att medborgarlön skulle eliminera behovet av statens inflytande i människors privatliv och den vänsterorienterade filosofens syn på att en stor del av välståndet i landet är uttryck för rent-seeking (”övervinster”) på i grunden allmänna naturtillgångar och därför bör tas in av staten och fördelas rättvist bland medborgarna. Läs mer

  • Tankar om progressiv skatt


    Bild: Pixabay

    Enligt nyhetsrapporteringen har arbetsmarknadens parter nyligen kommit överens om att nyanlända och långtidsarbetslösa ska kunna ges visstids heltidsanställningar, så kallade ”etableringsanställningar”, där arbetsgivaren betalar 8000 kr i månaden och staten skjuter till resten upp till en ”normal lägstalön”, samt står för arbetsgivaravgifter. Vad är en rimlig skattesats på den sista av dessa månatliga 8 tusenlappar? Hur hög ska marginalskatten egentligen vara? Läs mer

  • Paradiset och Moralen


    Bild: pixabay

    Paradisläckan och dess svallvågor har lämnat förstasidorna nu. I stället jobbar myndigheter på att i materialet hitta eventuella lagöverträdelser och/eller luckor i regelverken som går att täppa till. För oss i den skattebetalande allmänheten är detta naturligtvis ett viktigt arbete, men det ger inte lika kittlande läsning som att få ta del av de rikastes liv i lyx och överflöd med flygplan, yachter och förmögenheter undanstoppade i skatteparadis. Läs mer

  • CO2-utsläppen


    Foto: www.freeimages.com / Carlos Koblischek

    I  DN kunde vi nyligen läsa: ”Klimatforskaren Johan Rockström reagerar starkt på rapporten från World Meteorological Organization som visar att koncentrationen av koldioxid i atmosfären nått en ny rekordnivå. Rockström säger till DN att det är ’chocksiffror’.
    – Det här är en oerhört stark signal till makthavare inom politik och näringsliv om att påskynda utfasningen av utsläpp av koldioxid, säger han.”
    Läs mer

  • Ger lägre skatt fler jobb?


    Bild: Pixabay

    Rubricerad fråga ställdes i går till journalistpanelen i radions God Morgon Världen och de tre i panelen visade sig vara oense. Två för och en emot. Märkligt nog föreföll de båda anhängarna dessutom vara rätt övertygade. Det är förbluffande och ganska allvarligt att allmänheten inbillar sig att det finns enkla svar på så komplicerade nationalekonomiska frågor. Läs mer

  • Det lokala företagsklimatet


    Bild från omslaget på Svenskt Näringslivs rapport

    Om man gör en rangordning måste någon komma först och någon annan sist. Själva publicerar vi varje år en ranking av Sveriges län som vi kallar ”SM i ekonomi”. Varje år är det något län som vinner och något annat som kommer sist. Svenskt Näringsliv gör varje år en ranking av landets kommuner utifrån vad man kallar ”lokalt företagsklimat” och varje år är det några kommuner som hamnar i toppen och några andra i botten. Medierna är dåliga på att förklara det oundvikliga i rankingtekniken utan hyllar varje år gladeligen de som hamnar högt och ställer de som hamnat lågt mot väggen. Skäms, ni kommuner som kommer dåligt ut! Var stolta, ni som kommer bra till! Läs mer