All posts in Offentlig ekonomi

  • SM i ekonomi 2021


    Foto: Arek Socha, Pixabay (bearbetad)

    För att något uppdaterat citera mig själv för ett år sedan:
    ”År 2021 är slut och årets femkamp i ekonomi för Sveriges Län därmed avslutad. Grenar och beräkningssätt är oförändrade sedan tidigare år. Alltjämt är fördröjningen i rapporteringen av regionala data alltjämt så stor att det kanske snarare handlar om SM för året 2020, men det problemet lär vi aldrig komma ifrån. De flesta siffror är nypublicerade under Q4 2021 så därför är det väl ändå rättmätigt att kalla det för SM 2021. Källa för alla uppgifter är SCB’s tabellverk.”

    Första grenen – BRP (bruttoregionprodukt) per capita
    Detta är Stockholms paradgren, där man visar att man är landets centrum. I år är huvudlänets BRP/capita 24% högre än näst bästa län, som återigen är Norrbotten. En minskning dock från 33% marginal ifjol.  Stockholm drygar även ut avståndet till Södermanland på sista plats. Nu skiljer 104% mellan grannlänen! Medelvärdet för landet sjönk med 2,0% under pandemiåret 2020.

    Andra grenen – Tillväxt i BRP/capita
    Vi gör här en metodförändring. Vi bortser ifrån SCB´s korrigeringar av äldre BRP-uppgifter. Tillväxten mäter vi nu som förändringen mellan årets BRP/capita och motsvarande uppgift som SCB lämnade avseende fjolåret för ett år sedan. Blev man då gynnad av ett för högt BRP-tal, blir man i år på motsvarande sätt missgynnad av en lägre tillväxt. En form av rättvisa uppstår då, trots allt.

    Tredje grenen – Sysselsättningsgrad
    Senaste regionala AKU (arbetskraftsundersökningen) avser Q3 2021. Här tränger sig Västernorrland upp i topp med nivån 95,83. (Dvs 4,17% arbetslösa.) Fjolårssegrarna Norrbotten förbättrade sig till under 5% arbetslösa av de som ingår i arbetskraften 15-74 år, men fick i år nöja sig med att bli tvåa. 17 län förbättrade sin sysselsättningsgrad jämfört med ifjol. Av de fyra som backade minskade Gästrikland med hela 3,93 %-enheter. Detta efter att ha klarat fjolåret helt utan nedgång.

    Fjärde grenen – Jämlikhet
    Även i år mäter vi genomsnittlig kvinnolön jämfört med genomsnittlig manslön i respektive län. Källan är inlämnade kontrolluppgifter och avser landets nattbefolkning. Siffrorna för föregående år verkar ha korrigerats så mycket att jämförelser mellan åren svårligen låter sig göras. Dock är länens inbördes placering ”normalt” förändrad, med Gotland kvar i topp, åter före Jämtland. Stockholm har lyft sig rejält, och överlåtit sistaplatsen till Halland.

    Femte grenen – Förkovran
    Alla invånare 16-74 år klassas efter sin utbildningsnivå, mellan 1 (mindre än nio års skolgång) och 7 (forskarutbildning). Varje län får på så sätt ett medelvärde mellan 1 och 7 och vi kan beräkna hur stor den relativa förbättringen sedan föregående år är. Detta är vår förkovran. Eftersom endast en mindre del av befolkningen är i utbildning blir förändringen så liten att vi mäter i 100-dels procent. Men notera likväl att samtliga län går framåt även i år. Stockholm och Uppsala har den mest välutbildade befolkningen, men den minsta ökningen av utbildningsnivån. I stället är det även i år Gotland som toppar förkovrings-listan med 0,99% förbättring, i år närmast före Gävleborg.

    Sammanlagt
    Fjolårssegrarna Gotland vinner även i år. Fjolårets rekordpoäng 86 minskade till 74 och därmed minskade segermarginalen från fjolårets otroliga 13 till ynka 2. Jämtland är ny tvåa och Norrbotten kvar på tredje plats. Södermanland kravlar sig upp ett snäpp från fjolårets sistaplats och har nu Västmanland efter sig.

    Med varma gratulationer till Gotland för att 2021 ha upprepat fjolårssegern i SM i ekonomi flyttar vi fokus från historien till framtiden och ser med spänning fram emot hur ekonomiåret 2022 kommer att utveckla sig. Till dess att detta har dokumenterats säger vi åter: Grattis Gotland!

  • Pensionsblåsningen


    Foto: QiFO

    Erkännes, jag visste inte vem Inga-Lisa Sangregorio var innan jag tipsades om hennes bok ”Blåsningen – så har det nya pensionssystemet lurat oss alla”. 2018 kom första upplagan ut. Författarinnan är född 1936 och har uppenbarligen varit en flitig samhällsdebattör med feministisk profil i många frågor. Efter många år i förvaltning och förlagsvärlden har hon verkat som frilansjournalist sedan 1976. Boken Blåsningen är en beskrivning av vårt nya statliga pensionssystem, såväl tillblivelseprocessen som den färdiga produkten. ”Klargörande och bitsk” hävdar Aftonbladet på omslaget och jag instämmer. Läs mer

  • Regeringens budgetförslag för 2022


    Bild: Wikimedia

    I fjol, den 27 september, gjorde vi vårt första försök att analysera vår statsbudget. Det visade sig vara väldigt komplicerat. Likafullt kastar vi oss nu rakt över den nya budget som Magdalena Andersson presenterade för någon vecka sedan, alltså budgeten för 2022. Vi kan tyvärr inte redovisa en bättre metod än förra gången. Läs mer

  • Marknadshyra och Investeringssparkonton


    Illustration: QiFO

    Två frågor har diskuterats flitigt på sistone; införande av marknadshyror för nyproducerade bostäder samt förslaget att finansiera en utbyggd äldrevård med försämrade skatteförmåner för så kallade investeringssparkonton (ISK). Låt mig bidra med mina försök till ekonomiska synpunkter. Läs mer

  • CO2 2020


    Bild: Rabe, Pixabay

    Ekonomer lyfter gärna fram ekonomiska styrmedels förträfflighet för att åstadkomma förändrat beteende, inte minst inom miljöområdet, där såväl skatter och subventioner används flitigt. I den stora ödesfrågan, koldioxidutsläppens hot mot klimatet och levnadsbetingelserna på vårt klot, har även EU använt sig av utsläppsrätter sedan 2005. Tanken är att alla som släpper ut CO2 måste inneha motsvarande mängd utsläppsrätter och dessa kan köpas och säljas på marknaden. Genom att löpande höja priset och minska tilldelningen av dessa utsläppsrätter ska EU få utsläppen att minska. Att släppa ut CO2 ska bli för dyrt. Läs mer

  • Tankar om Vårbudgeten 2021


    Bild:Wikipedia

    Det har gått en tid nu sedan Magdalena Andersson lade fram Vårbudgeten och jag såg med spänning fram emot att få se vad som förändrats sedan i höstas, då ju planerna för 2021 högtidligt bars genom huvudstaden till Riksdagens bord. Då låg totala kostnadsbudgeten för 2021 på 1165 miljarder, fördelat på ca 580 anslagsposter. Men det hade tagits flera förändringsförslag i riksdagen sedan dess och nu kom en större korrigering i och med Vårbudgeten. Läs mer

  • Förbättrad auktion


    Montage: QiFO

    Årets nobelpristagare i teoretisk ekonomi är utsedda och får i dagarna sina priser. Så här inleder Kungliga Vetenskapsakademin sin populärvetenskapliga prismotivering: ”Auktioner fördelar dagligen astronomiska värden mellan köpare och säljare. Genom sin forskning har årets pristagare, Paul Milgram och Robert Wilson, förbättrat auktionsteorin och uppfunnit nya auktionsformat, till nytta för säljare, köpare och skattebetalare världen över.” Läs mer

  • Om Sveriges statsskuld

    Bild: Mary Pahlke, Pixabay

    Som en del av kampen mot Corona-epidemins skadeverkningar har både Finansdepartementet och Riksbanken lovat att vidta de åtgärder som behövs. För departementets del handlar det om bidrag och krediter och för att klara det har man uppdragit åt Riksgälden att låna upp de medel som behövs. Riksbanken å sin sida har lovat att skapa den likviditet av ”nya pengar” som behövs. Låt oss här se hur Riksgäldens arbete med upplåning rullar på. Läs mer

  • Proposition 2020/21:1


    Bild: Ur Finansministerns budgetpresentation

    Det har gått några dagar sedan höstbudgeten lades fram.  Ungefär så här sammanfattar jag DNs referat från den 22 september:
    Budgeten innehåller satsningar på 105 mdr kr. Skattesänkningar på ca 30 mdr och välfärdssatsningar på ungefär lika mycket. 28 mdr i riktade bidrag för skola, vård och omsorg till kommuner och regioner. Ca 75 av de totala 105 mdr ska primärt ses som tillfälliga stöd under 2021. Läs mer

  • Coronauppföljning efter juni månad


    Bild: David Roberts, Pixabay

    Covid-19 dominerar media i allmänhet och nyheterna i synnerhet. Visst är det oerhört tragiskt med en global pandemi som skördar så stora uppoffringar och offer, men egentligen… hur stora? Här kommer ännu en uppdatering av coronakostnaden i Sverige. Läs mer