Som punkt nummer fem i 73-punktsprogrammet som regeringen, Centerpartiet och Liberalerna kom överens om att regeringen ska genomföra står:
Sänkt skatt på arbete och grön skatteväxling. Värnskatten tas bort 2020.
Låt oss begrunda detta med värnskatten.
Nationalekonomen och journalisten Micael Kallin har skrivit en serie på tre artiklar med namnet De osynliga. Artiklarna är publicerade nu i mars månad i nättidningen Kvartal (www.kvartal.se) och jag rekommenderar dem varmt för läsning. Läs mer
Så här på nyåret har en diskussion förts om barnbidraget. Veronica Palm tackar i Dagens Arena ett antal ”unga högermän” för att ha tagit upp denna ideologiskt viktiga fråga så att landets politiska proffstyckare kan diskutera något annat och viktigare än spelet om spelet om regeringsmakten. Sedan sågar hon denna unghögers försök att med enkla argument som ”slopa barnbidraget för prinsessan Estelle” ta bort det allmänna barnbidraget. Läs mer
Foto: www.freeimages.com / Sigurd Decroos (bearbetad)Det är dags igen att kora vinnarlänet i vår årliga SM-tävling i ekonomi. Reglerna och de fem grenarna är oförändrade från i fjol. Men resultatet är nytt. Ny vinnare och några rätt stora omkastningar. Det är lätt hänt med omkastningar i tabellen eftersom utfallet i några grenar är så oerhört jämnt och poäng sätts som den omvända platssiffran i respektive gren. I fjol räckte Jönköpings 76p till seger. I år fick de se sig detroniserade trots 80p. Läs mer
Artikeln härförleden om kort och lång sikt i nationalekonomin landade i klimatfrågan som är den i särklass största frågan för mänskligheten idag och där vi har att kämpa mot både okunnighet och egoism. Okunnigheten, som många alltjämt lider av, visar sig i att den samfällda expertisens varningar förnekas eller ignoreras. Egoismen framgår av att man förväntar sig att någon annan ska göra de uppoffringar som behövs, eftersom ”mitt/vårt” bidrag till problemet är så litet sett i det hela. En vanlig variant av egoism är att man litar på de som säger att vi med ny teknik kommer att ersätta alla dagens källor till växthusgasutsläpp så vi behöver inte göra några uppoffringar själv. Allt kommer att lösa sig! Läs mer
Dagens Industri har granskat alla börsbolagens årsredovisningar och kartlagt hur mycket bolagens VD tjänade 2017. Här är ett inledande citat från tidningens hemsida 14 juni.
”Ju större bolag desto högre lön – det är det övergripande mönster som framtonar i konsultfirman Novare Pay Consultings färska genomgång. Wallenbergsfärens trio AstraZeneca, ABB och Atlas Copco intar i den ordningen täten i marknadsvärde på Stockholmsbörsen och åtminstone för de två förstnämnda, baserade i London respektive Zürich, avspeglas det i vd:arnas lönekuvert. Läs mer
Att göra kostnads- och lönsamhetskalkyler är likt bokföring närmast en konstart. Här finns ingen absolut sanning, så därför tvingas vi brottas med frågan om man över huvud taget kan komma nära denna icke-existerande absoluta sanning. Likväl försöker vi ständigt. Läs mer
Konfliken mellan President Trump och företaget Amazon har synts en del även i svenska traditionella medier. Själv blev jag först varse frågan när jag härförleden läste en artikel av Kate Taylor i webmagasinet Business Insider Nordic. Taylor sammanfattade där läget i President Donald Trumps anfallskrig mot Jeff Bezos företag Amazon; internetbokhandeln som tagit över en stor del av västvärldens detaljhandel. Trump påstår att e-handelsgiganten har fått orättmätiga skattefördelar och därtill subventioner från amerikanska posten och därför konkurrerar man ut skattebetalande butiksdrivande detaljhandelsföretag, hederliga ”brick and mortar retailers”. Presidentens primära fokus är ju att skapa jobb i Amerika och då ser han inte bara fiender på andra sidan landets gränser, utan också bland de som försöker rationalisera inhemsk verksamhet.
Regelbundet läser och hör vi om stora, ibland enorma ekonomiska satsningar, oftast i offentlig regi, någon gång med undertoner av glädje och stolthet när det handlar om efterlängtade insatser, men förmodligen oftare i sorg eller vrede när det handlar om kanske nödvändiga men i grunden oönskade uppoffringar. Det må handla om nya snabbtåg, Nya Karolinska Sjukhuset, skolan, åldringsvården eller invandringen. Sällan är det någon som noterar att den enes kostnad är den andres intäkt. Per definition. Den som har att bestrida kostnaden må känna all världens bitterhet, men någon annan kommer att njuta intäktens ljuva sötma och summan är alltid plus minus noll. Alltid! Den privatekonomiska slutsatsen torde därför helt bero på om den som tillfrågas är betalare eller betalningsmottagare. Skattebetalare och BCG-konsulter svarar olika. Men hur ser det ut ur ett samhällsekonomiskt perspektiv? Även om jag starkt ifrågasätter BNP-begreppets centrala plats i den ekonomiska debatten, så ska jag ändå här försöka resonera kring dessa frågor ur just BNP-perspektivet. Läs mer
Vi hör regelbundet olycksbådande profetior om allt elände som vår stigande medelålder för med sig. Åldringsvårdens behov kommer att öka och skattemedlen kommer inte att räcka till. Vi blir tvingade att jobba längre, kanske till vi är 75 eller mer. Låt mig kasta lite ljus över dessa frågor. Läs mer