Tage Danielsson, salig i åminnelse, gav Sverige en underbar lektion i sannolikhetslära efter kärnkraftsolyckan i Harrisburg, som inträffade28 mars 1979. Även om inga dödsoffer krävdes momentant – och kanske inte ens har gjort det efter olyckan – så skakade det om i allas vår tilltro till vetenskapen och fick oss att fundera över risker och sannolikheter. Läs mer
Grundkursen vid Lunds Universitet i finansiell ekonomi är avslutad och inlämnad tentamen godkänd. Men min nyfikenhet på begreppet finansiell risk är dessvärre inte helt tillfredsställd. Grundproblemet är att den intressanta risken är den som ligger framför oss, medan det vi kan mäta med stor noggrannhet är det som redan har inträffat. Hörnstenen i teorin är således att finansiell risk för varje möjligt investeringsobjekt antas vara konstant över tiden och därför kan mätas med historiskt utfall. Känns väl ungefär som han som letade efter sin tappade plånbok under gatlyktan. Inte för att det var där han tappat den, utan för att det var bara där det gick att se någonting. Läs mer
Den amerikanske biologen Garrett Hardin myntade 1968 begreppet De allmänna tillgångarnas tragedi, ”The Tragedy of the Commons”. Han menade att: ”I ett samhälle som tror på fritt utnyttjande av allmänna tillgångar kommer människor att skynda mot sin undergång medan de strävar efter sitt eget bästa. Fria allmänna tillgångar leder till undergång för alla.” Läs mer
Foto: QiFO
Efter välvillig bedömning av mina svar på fyra tentamensfrågor har jag nyligen utökat mina akademiska meriter med 7,5 p, nu inom ämnet Ekonomisk Historia. Här är tentamensfråga nr 4. ”Mycket talar för att teknologisk utveckling är det som driver ekonomisk tillväxt framåt. När Robert J Gordon gör en prognos över framtidsutsikterna för ekonomisk tillväxt lägger han stor vikt vid vad han kallar andra industriella revolutionen och tredje industriella revolutionen. Vilka skillnader i teknisk utveckling mellan dessa två revolutioner är det som gör att Gordons prognos över framtida ekonomisk tillväxt blir så dyster. Gordon’s kritiker tar fasta på hans pessimistiska bild över framtidens innovationer. Redogör för deras kritik och hur Gordon bemöter kritiken. Avsluta med att reflektera över om olikheterna mellan Gordon och hans kritiker går att överbrygga eller om de är oförenliga.” Läs mer
Efter välvillig bedömning av mina svar på fyra tentamensfrågor har jag nyligen utökat mina akademiska meriter med 7,5 p, nu inom ämnet Ekonomisk Historia. Här är tentamensfråga nr 3. ”Att världen består av fattiga och rika länder vill en del forskare förklara med geografi. Vilka faktorer talar för att geografi är viktigt? Andra forskare föredrar institutionella förklaringar. Vilka formella institutioner lägger Douglas C North störst vikt vid? Acemoglu, Johnson och Robinson väger historiskt in betydelsen av geografi men argumenterar ändå för att institutioner är viktigare. Redogör för hur de kommer fram till den slutsatsen.” Läs mer
Efter välvillig bedömning av mina svar på fyra tentamensfrågor har jag nyligen utökat mina akademiska meriter med 7,5 p, nu inom ämnet Ekonomisk Historia. Här är tentamensfråga nr 2. ”Allt sedan Adam Smith har ekonomer och ekonomihistoriker diskuterat vad som orsakar ekonomisk tillväxt. Diskutera med utgångspunkt från kurslitteraturen vad som orsakar ekonomisk tillväxt. Diskutera i detta sammanhang gärna också om det finns några skillnader mellan ekonomers sätt att diskutera problemet och ett mer historiskt tillvägagångssätt.” Läs mer
Efter välvillig bedömning av mina svar på fyra tentamensfrågor har jag nyligen utökat mina akademiska meriter med 7,5 p, nu inom ämnet Ekonomisk Historia. Här är tentamensfråga nr 1. ”Diskutera innebörden i begreppet modern ekonomisk tillväxt. På vilket sätt skiljer sig epoken från tidigare historiska epoker? Redogör för några karaktäristiska drag i epoken modern ekonomisk tillväxt.” Läs mer
När Angus Deaton tilldelades Riksbankens pris till Alfred Nobels minne i vintras presenterade jag här (2015-11-09), pristagaren och hans verk lite mer detaljerat än vad våra stora medier ansåg sig ha utrymme för. Jag försökte också hitta spår av hans gärningar i vårt vardagsliv – har han med sin forskargärning förbättrat tillvaron här på jorden? Mina efterforskningar ledde mig inte så långt, men jag fick i alla fram hypotesen att Deatons insatser kan ha effektiviserat fattigdomsbekämpningen i Indien. Läs mer
Jodå, jag fick svar på mina akademiska frågor som jag publicerade i en artikel den 3 februari. Svaren kom efter ytterligare några veckor. Här kommer min hittillsvarande mailväxling med en av Uppsala Universitets auktoriteter på makroteori. Fortsättning följer om jag får svar på mina följdfrågor. Läs mer
Fråga, 2013-10-04
Hej!
Kanske kommer du ihåg mig, jag är vuxenstuderanden du hade för några år sedan i makroteori. Du hade även godheten att handleda mig i mitt uppsatsarbete på C-nivån. ”Hur rikt är Sverige?” hette min uppsats. Jag försöker nu ta mig vidare genom masterprogrammet men har svårt med motivationen inför all avancerad matematik som möter den första terminen. Jag hade hoppats jag deriverat min sista Cobb-Douglas-funktion på grundnivån och att man skulle ägna sig åt mer verklighetsnära ekonomiska frågor på den avancerade nivån. Läs mer
