All posts in Makroteori

  • Om ekonomisk ojämlikhet i Sverige


    Bild: Pixabay

    Många tror – liksom undertecknad – att ökad ekonomisk ojämlikhet är till men för tillväxten i samhällsekonomin, även om det är svårt att leda i bevis. Hypotesen är helt enkelt att fattiga använder sina resurser i högra utsträckning till BNP-drivande konsumtion och investeringar än vad rika gör.  Att vi verkligen drabbas av ökad ekonomisk ojämlikhet får vi spridda signaler om nu och då, men nu har jag hittat en tydlig källa. SCB redovisar sedan en längre tid en statistik som de kallar: ”Indikatorer inkomstfördelning, disponibel inkomst och faktorinkomst per konsumtionsenhet inklusive kapitalvinst, 1991-20xx1), 20xx-års priser.” Tyvärr redovisas dessa uppgifter med rätt lång eftersläpning. Uppgifterna för 2017 kan väntas först i slutet av januari 2019, men vi kan ändå titta på utvecklingen 1991 – 2016. Läs mer

  • Nationens förmögenhet 2017


    Bild: Pixabay

    Jag förstår att det är många som väntat och längtat efter redovisningen av den svenska nationalförmögenheten per sista december 2017. Det handlar ju ändå om vårt lands samlade balansräkning, sammanställningen av alla våra tillgångar och skulder. SCB har nyligen presenterat siffrorna och inledningsvis kan vi konstatera att vi har blivit ännu rikare. Förstås! Vår nettoförmögenhet steg från 23,4 till 25,1 biljoner (=tusen miljarder) kr. En ökning med 7,3%. Låt vara i löpande priser, men prisutvecklingen stannade på 1,8% så det var en rejäl tillväxt i vår samlade förmögenhet även inflationsrensat. Läs mer

  • Penningmängden och inflationen


    Bild: QiFO

    Vi har i de två senaste artiklarna diskuterat inflationsteori. Nu kan det vara dags att titta till det verkliga läget. Låt oss börja med penningmängden. Penningmängden har ju en påverkan på inflationen då ökad mängd pengar vid oförändrad mängd varor och tjänster i ett samhälle bör driva inflation. Läs artikeln om hyperinflation från i september. Mervyn King har också lärt oss följande : ”I ett system med fiatpengar kan en riksbank/stat köpa företrädesvis statsobligationer på marknaden av någon aktör. Aktören får en ”check” (riksbankscertifikat) som betalning vilken dennes bank accepterar och löser in hos riksbanken. Banken tillförs beloppet på sitt avräkningskonto hos riksbanken och aktören har fått samma belopp sig tillfört i banken. Penningmängden har ökat i marknaden!” Läs mer

  • En nygammal inflationsteori


    Bild:Pixabay

    Vi diskuterade nyligen hyperinflation. Det är ett extremläge. Låt oss begrunda den mer normala företeelsen som saknar prefixet hyper. Alltså bara vanlig inflation. Den som gör att vi ler så gott när vi berättar för varandra hur mycket godiset kostade när vi var barn, eller vad en flaska Vino Tinto kostade när vi blev insläppta på Systembolaget, eller vad den första bostaden kostade eller hur hög den första lönen var. Nedan återfinns utvecklingen för KonsumentPrisIndex sedan 1914. Läs mer

  • Hyperintressant om inflation


    Venezuelas flagga från Pixabay

    Hyperinflation är när inflationen, dvs prisökningarna i ett land, uppgår till minst 500% per år. Orsaken är naturligtvis inte att alla varor och tjänster blir mer värdefulla utan att landets pengar förlorar i värde. Snabbt! Just nu rasar hyperinflation i Venezuela. I augusti försökte man kapa fem nollor på sin valuta. Regeringen säger att man infört en helt ny valuta, bolívar soberano (”suverän”) och att varje sådan kan erhållas mot 100000 av den gamla varianten som hette bolívar fuerte (”stark”). Läs mer

  • Konjunkturen Q2 2018


    Bild: agffga (modifierad)

    Det är dags att redovisa konjunkturläget igen. Ett halvår har gått sedan senast och när vi nyligen analyserade BNP-utvecklingen luktade det konjunkturuppgång. Men kan det verkligen stämma, vi befinner väl oss redan i en högkonjunktur? Läs mer

  • Kort och lång sikt i nationalekonomin


    Bild: Pixabay

    Det finns de som hävdar att dagens innovationstakt är lägre än för 100 år sedan och att vi därför måste räkna med en lägre tillväxttakt än tidigare i våra ekonomier. Robert J Gordon är kanske den främste företrädaren för denna ståndpunkt. Vi presenterade hans resonemang här 2 juni 2016. Andra, tex Mervyn King, hävdar motsatsen och skyller dagens svagare tillväxt på att vi bara efterfrågar för lite, trots alla lågränte- och andra stimulanser. Men samtidigt tillstår King att  ytterligare kortsiktiga stimulanser bara leder oss längre från vårt långsiktiga ekvilibrium. Och där har vi en kärnfråga! Just detta med kort- och lång sikt och kortsiktiga och långsiktiga jämviktslägen i ekonomin känns ….. ”föråldrat”. Läs mer

  • Vem bestämmer räntan?


    Bild: QiFO

    Enligt Mervyn King styrs räntan från två håll. Från det kortsiktiga hållet är det centralbankerna som styr med sin reporänta för lån över natten i det nationella banksystemet. Från det långsiktiga hållet är det de globala utbuds- och efterfrågekrafterna för sparande och spenderande som styr. (Se vår artikel från 2018-05-22) Läs mer

  • Bostadsmarknaden 2017-2018


    Bild: Pixabay

    Bostadskrisen tar en stor del av det mediala utrymmet. Låt oss använda den breda penseln och redovisa de stora talen över vad som hänt under det senaste året. SCB har släppt bostadsstatistiken för 2017. Vi kan då börja med att konstatera att vårt totala bostadsbestånd växer väl i takt med befolkningen. Ur den aspekten ökar inte bostadsbristen. Läs mer

  • Finanskrisen ur ett kungligt perspektiv


    Foto: QiFO

    Jag håller för närvarande på att läsa den brittiske centralbanksgiganten Mervyn Kings välskrivna och högintressanta bok ”The End of Alchemy”. Redan första avsnittet som handlar om finanskrisen 2008-2010 var så fängslande och klargörande (?) att det kräver ett referat och några kommentarer. Läs mer