All posts in Makroteori

  • Vem bestämmer räntan?


    Bild: QiFO

    Enligt Mervyn King styrs räntan från två håll. Från det kortsiktiga hållet är det centralbankerna som styr med sin reporänta för lån över natten i det nationella banksystemet. Från det långsiktiga hållet är det de globala utbuds- och efterfrågekrafterna för sparande och spenderande som styr. (Se vår artikel från 2018-05-22) Läs mer

  • Bostadsmarknaden 2017-2018


    Bild: Pixabay

    Bostadskrisen tar en stor del av det mediala utrymmet. Låt oss använda den breda penseln och redovisa de stora talen över vad som hänt under det senaste året. SCB har släppt bostadsstatistiken för 2017. Vi kan då börja med att konstatera att vårt totala bostadsbestånd växer väl i takt med befolkningen. Ur den aspekten ökar inte bostadsbristen. Läs mer

  • Finanskrisen ur ett kungligt perspektiv


    Foto: QiFO

    Jag håller för närvarande på att läsa den brittiske centralbanksgiganten Mervyn Kings välskrivna och högintressanta bok ”The End of Alchemy”. Redan första avsnittet som handlar om finanskrisen 2008-2010 var så fängslande och klargörande (?) att det kräver ett referat och några kommentarer. Läs mer

  • Riksbanken, räntan och skulderna i Sverige


    Bild: Pixabay

    Sedan februari 2015 har vi haft negativ styrränta i Sverige och sedan februari 2016 har den legat på -0,5%. Nu i veckan beslöt Riksbanken återigen att låta styrräntan ligga kvar på denna nivå. Planerna på att återgå till mer normala räntenivåer sköts ytterligare på framtiden. Riksbankens mål med sin räntepolitik är ju att få till stånd en stabil inflation på 2%. Så här har det gått om vi tittar på utvecklingen sedan 1994. Läs mer

  • Sveriges och svenskarnas finanser 2017


    Bild: Pixabay

    SCB har publicerat landets finansräkenskaper för föregående år. Finansräkenskaperna redovisar alla våra finansiella tillgångar och skulder, dvs allt vi äger utom fysiska tillgångar som anläggningar, infrastruktur, hus, fordon, bohag och liknande. Siffrorna redovisas nedbrutet på samhällets olika sektorer och delar därav. Föga uppmärksammades statistiksläppet av medierna och det är kanske lätt att förstå varför. Miljontals siffror staplade på varandra och utan uppenbar dramatik. Vi blir ju bara rikare och rikare på ett nästan tröttsamt sätt. Läs mer

  • SEK


    F
    oto: QiFO

    Valutakurserna rör sig som bekant i takt med att utbud och efterfrågan varierar. 2014-12-27 försökte vi dissekera ämnet och bedömde då att av motiven handel, sparande, säkring och spekulation torde handelsflödena vara den starkaste kraften. Efterfrågan på vår svenska valuta drivs således primärt av vår export. Utländska kunder vill köpa svenska kronor för att med dessa kunna betala för våra exportvaror. I slutändan har de fått våra exportvaror och betalat med sina egna pengar. Men de utländska pengar som hamnar i vårt land har vi ingen större nytta av. De söker sig tillbaka till det land där de är gångbara betalningsmedel. På så sätt kan sägas att ”export driver import” och vice versa. Men i stället för att motköpa importvaror kan man också investera i företag, infrastruktur, statsobligationer eller annat sparande i landet vars pengar man kommit i besittning av. Se hur Kina säljer konsumtionsvaror till USA och köper amerikanska statsobligationer för pengarna! Läs mer

  • BNP, YCIGEM och Trump


    Bild: saxad från British Nationalist Partys hemsida

    Den här gången får det brittiska nationalistpartiets logga komma till användning när vi presenterar de senaste BNP-sifforna. Resonemanget kommer nämligen att leda oss ut i protektionismens idéer.

    De svenska BNP-siffrorna för fjärde kvartalet i fjol var emellertid som väntat utan dramatik. Nytt All-Time-High förstås, såväl i löpande som i fasta priser och såväl totalt som per capita. Visst ”tär” den snabba befolkningstillväxten på BNP/capita-utvecklingen, men inte i sådan grad att BNP/capita viker nedåt. Vår års-BNP uppgår nu till 458 kkr per capita i löpande priser. All-Time-High! Läs mer

  • God och dålig ojämlikhet


    Bild: Pixabay

    Lundaekonomen Andreas Bergh fick den 11 februari på prime time i public service-tvs program Idévärlden lägga fram sin teori att all ojämlikhet inte är av ondo. Dålig ojämlikhet är den som följer av korruption och maffiametoder. God ojämlikhet följer av enskilda individers fria beslut tagna under stabila och kända spelregler. Procedurerna bakom den eventuellt ökande ojämlikheten är avgörande för hur den ska värderas. Att yttra sig om ojämlikheten baserat på ett enstaka års värden är också vanskligt, då vissa individer just detta år kanske väljer att studera under knappa omständigheter för att senare i livet få skörda en större rikedom. Läs mer

  • Något om prisutvecklingen


    Bild: Pixabay

    Ett av nyckelbegreppen i konjunkturanalys och nationalekonomi över huvud taget är prisutvecklingen. Därför följer vi här prisutvecklingen såsom det kommer till uttryck i måttet konsumentprisindex (KPI). Låt oss se till den senaste tidens utveckling och då börja med KPI´s beståndsdelar. Läs mer

  • TTIP (”Trump Tillstyrker Inga Partnerskap”)


    Bild: pixabay

    Vi hör inte längre lika regelbundna rapporter från förhandlingarna angående TTIP, Transatlantic Trade and Investment Partnership. Rapporterna brukade komma i olika tonlägen och med olika värdeladdade adjektiv beroende på avsändare. Sveriges Cecilia Malmström brukade stå för de positiva ordalagen. Trumps inträde på scenen med sin uttalat protektionistiska syn förefaller dock ha hällt ännu mer grus i förhandlingsmaskineriet än det var under Obama-regimen. Det nordamerikanska Nafta-avtalet har Trump lyckats riva upp och fått till stånd omförhandlingar kring. Så vad ska hända med EU-USA-avtalet? Blir det nu ett flerårigt uppehåll i förhandlingarna eller är frihandelsidéerna för generationer framåt döda och begravda? Tillåt mig likväl diskutera tre generella aspekter på frihandel. Läs mer