All posts in Makroteori

  • Konjunkturläget våren 2022


    Bild: Joe Earwicker, Freeimages / bearbetning QiFO

    Genom åren har vi regelbundet redovisat det ”vetenskapliga” konjunkturläget. Vi har gjort det med en glimt i ögonvrån eftersom vår hypotes är att konjunktur är ett floskelbegrepp som inte går att fastställa vetenskapligt. Likväl gör vi det nu här igen, och därtill avseende läget per sista mars. Mycket har hänt sedan dess, men det får vi ta i beaktande nästa gång, för här är läget efter Q1 2022. Läs mer

  • Ränta och inflation


    Illustration: Qifo

    Inflationen är det ekonomiska ämnet på allas läppar. Nu ska den bekämpas med gamla hederliga åtstramningsåtgärder. Teorin säger ju att med låga räntor stimuleras investeringar och konsumtion vilket maximerar utnyttjandet av produktionsresurser och produktion och ökar BNP och driver på inflationen. Således ska vi nu på motsatt vis med högre räntor fördyra och därför dämpa investeringar och konsumtion vilket förväntas minska efterfrågan på produktionsresurser och sänka investeringar, konsumtion och BNP, vilket i sin tur pressar ner inflationen. Läs mer

  • Den stora kalkylen


    Bild: Markus Nielbock, Pixabay

    På den yttersta dagen kommer alltings värde att vara NOLL. Att rädda levnadsbetingelserna på jorden är därför den solklart viktigaste framtidsfrågan, även för oss siffertrillande ekonomer. Och om vi människor tvingas sänka vår levnadsstandard som uppoffring under några generationer, så är det en blygsam minuspost i mänsklighetens totalkalkyl. För övrigt kan det mycket väl bli så att vi får se välståndet minska då vår uppbyggda värld drabbas av väderkatastrofer samtidigt som BNP slår nya rekord av allt idogt räddningsarbete. BNP är inte lika med välstånd! Läs mer

  • Inflationen accentueras


    Illustration: QiFO

    För tre månader sedan, den 23 november, redovisade och diskuterade vi den stigande inflationen i Sverige. Nu kan vi på basis av januariutfallet peka på en fortsatt stigande inflationstakt. Helårsinflationen är nu uppe på 2,34% vilket är den fjärde högsta ”peaken” sedan millennieskiftet. Återstår att se om vi tar oss ännu högre upp innan det vänder. Ser vi till månadsvis inflation – alltså aktuell månad jämfört med samma månad föregående år, så är den uppe på 3,67% i januari (ner något från i december), vilket endast under 2000-talet överträffades vid finanskrisens utbrott hösten 2008. Läs mer

  • Mängden penningar

    Bild: PublicDomainPictures Pixabay

    Vi konstaterade senast att växelkursen för vår svenska krona försämrades gradvis under 2021, men att den ändå i snitt låg högre än i snitt året innan och att därför växelkursutvecklingen inte bidragit till den samlade inflationen för 2021. Men hur är det då med penningmängden? Har den kanske ökat så att förtroendet för kronan minskat och gett bränsle åt inflationsbrasan? Läs mer

  • Våra penningars värde


    Illustration: QiFO

    Inflationen står i fokus i den ekonomiska debatten. Den anses vara ”rekordhög” just nu och befaras av många att förbli så. Riksbanken antyder dock att de bakomliggande huvudorsakerna, el- och bränslepriser, snart peakar och att inflationstrycket därför kommer att avta igen. Låt oss återkomma med en djupare analys av inflationen när vi har januarisiffrorna framme. Men låt oss först studera några bakomliggande faktorer. Läs mer

  • Naturliga experiment – Nobelpriset 2021


    Montage: QiFO

    ”Årets pristagare – David Card, Joshua Angrist och Guido Imbens – har visat att naturliga experiment kan användas för att besvara viktiga samhällsfrågor, som hur minimilöner och invandring påverkar arbetsmarknaden. De har även klargjort exakt vilka slutsatser om orsak och verkan som kan dras utifrån en sådan forskningsansats. Tillsammans har de revolutionerat empirisk forskning inom de ekonomiska vetenskaperna.” Så inleds Kungliga Vetenskapsakademiens populärvetenskapliga information om årets nobelpris i ekonomi. Läs mer

  • Inflationen fortsätter uppåt


    Bild: QiFO

    Alla har noterat att inflationen är på väg upp. Ja, kanske inte vi privatpersoner som dagligen utsätts för konsumentprisernas vindlingar, men väl experterna som läser av SCB´s statistik. Många tolkar läget som att inflationen nu är oroväckande hög. Man fasar för reallönenedgångar. Kanske är inflationen rent av så hög att Riksbanken borde höja räntan, då detta ju tros ha en avkylande effekt på konsumentpriserna. (Trots att höjd ränta i sig innebär ökad inflation!) Men med höjda räntor; vad händer väl då med bolånen, voine, voine…! Läs mer

  • Till fiat-pengarnas lov


    Bild: C Meinersmann, Pixabay

    Det har aldrig funnits så mycket pengar i Sverige som det gör idag. Kanske inget märkligt med det, den ständiga utvecklingen gör att vi alltid just nu råkar ligga på rekordnivå i alla möjliga avseenden. Penningmängden motsvarar 446 tkr per invånare i landet, varav 5900 kr utgörs av kontanter. Kontanterna utgör alltså ca 1,3% av penningmängden. Läs mer

  • Lån


    Bild: Mary Pahlke, Pixabay

    Ständigt hörs varningar om den höga skuldsättningen som vi har i landet. Men det är inte statsskulden som oroar utan i stället företagens och hushållens stora lån.

    Vi vet från landets totala finansräkenskaper att finansiella tillgångar och skulder i princip är ett nollsummespel. Det visade vi senast 2021-07-09. Den enes (sektorns) fordran är den andres (sektorns) skuld. Men skulder utgör en samhällsrisk då skulder som ej kan betalas ger upphov till kundförluster som vid tillräcklig omfattning riskerar att dra genom vår ekonomi som en orkan och fälla – utöver många hushåll – mängder av företag inom och utom finanssektorn, som vore de dominobrickor. Och under utdragna konkurs- och rekonstruktionsförfaranden ökar arbetslösheten och minskar produktionen i landet. Läs mer