All posts in Makroteori

  • Till fiat-pengarnas lov


    Bild: C Meinersmann, Pixabay

    Det har aldrig funnits så mycket pengar i Sverige som det gör idag. Kanske inget märkligt med det, den ständiga utvecklingen gör att vi alltid just nu råkar ligga på rekordnivå i alla möjliga avseenden. Penningmängden motsvarar 446 tkr per invånare i landet, varav 5900 kr utgörs av kontanter. Kontanterna utgör alltså ca 1,3% av penningmängden. Läs mer

  • Lån


    Bild: Mary Pahlke, Pixabay

    Ständigt hörs varningar om den höga skuldsättningen som vi har i landet. Men det är inte statsskulden som oroar utan i stället företagens och hushållens stora lån.

    Vi vet från landets totala finansräkenskaper att finansiella tillgångar och skulder i princip är ett nollsummespel. Det visade vi senast 2021-07-09. Den enes (sektorns) fordran är den andres (sektorns) skuld. Men skulder utgör en samhällsrisk då skulder som ej kan betalas ger upphov till kundförluster som vid tillräcklig omfattning riskerar att dra genom vår ekonomi som en orkan och fälla – utöver många hushåll – mängder av företag inom och utom finanssektorn, som vore de dominobrickor. Och under utdragna konkurs- och rekonstruktionsförfaranden ökar arbetslösheten och minskar produktionen i landet. Läs mer

  • Förmögenheten växte trots pandemin

    Bild: PublicDomainPictures Pixabay

    Inte ens pandemin har lyckats bryta tillväxttrenden i vår nettoförmögenhet. Detta kan vi utläsa ur SCB´s redovisning av landets balansräkning för 2020. Läs mer

  • Marknadshyra och Investeringssparkonton


    Illustration: QiFO

    Två frågor har diskuterats flitigt på sistone; införande av marknadshyror för nyproducerade bostäder samt förslaget att finansiera en utbyggd äldrevård med försämrade skatteförmåner för så kallade investeringssparkonton (ISK). Låt mig bidra med mina försök till ekonomiska synpunkter. Läs mer

  • Ett år med Covid


    Illustration: QiFO

    BNP-siffrorna för Q1 2021 har publicerats och presenterades närmare här i tidigare artikel. Det innebär att vi nu också kan uppdatera vår kvartalsvisa kalkyl över Sveriges pandemikostnad. Vi avser då inte effekterna i statens budget (statens kostnad = annans sektors intäkt) eller i penningmängdens urholkande tillväxt (utökad kredit är inte heller kostnad) utan beaktar bara två andra faktorer; BNP-utvecklingen och kostnaden i förlorade levnadsår bland befolkningen. Läs mer

  • BNP Q1 2021


    Bild: QiFO

    BNP-siffrorna för årets första kvartal har kungjorts av SCB. Covid-dippet är tydligt, men den totala pandemieffekten förefaller ändå att bli mindre än vad finanskrisen 2008-2010 innebar. Likväl framgår i grafen nedan att vi har vi har kastats tillbaka 6 år vad gäller BNP/capita. Läs mer

  • CO2 2020


    Bild: Rabe, Pixabay

    Ekonomer lyfter gärna fram ekonomiska styrmedels förträfflighet för att åstadkomma förändrat beteende, inte minst inom miljöområdet, där såväl skatter och subventioner används flitigt. I den stora ödesfrågan, koldioxidutsläppens hot mot klimatet och levnadsbetingelserna på vårt klot, har även EU använt sig av utsläppsrätter sedan 2005. Tanken är att alla som släpper ut CO2 måste inneha motsvarande mängd utsläppsrätter och dessa kan köpas och säljas på marknaden. Genom att löpande höja priset och minska tilldelningen av dessa utsläppsrätter ska EU få utsläppen att minska. Att släppa ut CO2 ska bli för dyrt. Läs mer

  • Besked från Riksbanken


    Bild: wikipedia

    Under min läroprocess kring begreppet ”pengar” som jag redogjort för här med regelbundna artiklar tyckte jag mig ha nått en sista fråga. Så jag skrev till Riksbanken. Läs mer

  • Konjunkturläget efter 2020


    Foto av Joe Earwiker, Freeimages (bearbetad)

    Vi brukar två gånger per år ta fram den gamla konjunkturcykeln och försöka redovisa konjunkturläget. Dels det verkliga läget som framgår av makroekonomisk data och dels det upplevda konjunkturläget som konjunkturinstitutet mäter med sin barometerindikator. Läs mer

  • 600 nya miljarder

    Bild: jojo hasilla, Pixabay (beskuren)

    Penningmängden har mellan coronautbrottet i  början av mars 2020 och årsskiftet 10 månader senare  ökat med drygt 600 mdr utan rubriker i media. Märkligt, eller? Låt oss ta det här med penningskapande igen. Först kontanter. Riksbanken har ensamrätt att trycka sedlar. I gamla tider var sedelutgivning en betydande inkomstkälla för staten. Tänk att skapa 1000 kr genom att trycka ett papper till en kostnad av några öre! Denna enorma marginal har använts av regenter för att finansiera krig och hovliv mm genom århundradena, förutom att den lockat falskmyntare i alla tider. Läs mer