All posts in Makroteori

  • Riksbanken, räntan och skulderna i Sverige


    Bild: Pixabay

    Sedan februari 2015 har vi haft negativ styrränta i Sverige och sedan februari 2016 har den legat på -0,5%. Nu i veckan beslöt Riksbanken återigen att låta styrräntan ligga kvar på denna nivå. Planerna på att återgå till mer normala räntenivåer sköts ytterligare på framtiden. Riksbankens mål med sin räntepolitik är ju att få till stånd en stabil inflation på 2%. Så här har det gått om vi tittar på utvecklingen sedan 1994. Läs mer

  • Sveriges och svenskarnas finanser 2017


    Bild: Pixabay

    SCB har publicerat landets finansräkenskaper för föregående år. Finansräkenskaperna redovisar alla våra finansiella tillgångar och skulder, dvs allt vi äger utom fysiska tillgångar som anläggningar, infrastruktur, hus, fordon, bohag och liknande. Siffrorna redovisas nedbrutet på samhällets olika sektorer och delar därav. Föga uppmärksammades statistiksläppet av medierna och det är kanske lätt att förstå varför. Miljontals siffror staplade på varandra och utan uppenbar dramatik. Vi blir ju bara rikare och rikare på ett nästan tröttsamt sätt. Läs mer

  • SEK


    F
    oto: QiFO

    Valutakurserna rör sig som bekant i takt med att utbud och efterfrågan varierar. 2014-12-27 försökte vi dissekera ämnet och bedömde då att av motiven handel, sparande, säkring och spekulation torde handelsflödena vara den starkaste kraften. Efterfrågan på vår svenska valuta drivs således primärt av vår export. Utländska kunder vill köpa svenska kronor för att med dessa kunna betala för våra exportvaror. I slutändan har de fått våra exportvaror och betalat med sina egna pengar. Men de utländska pengar som hamnar i vårt land har vi ingen större nytta av. De söker sig tillbaka till det land där de är gångbara betalningsmedel. På så sätt kan sägas att ”export driver import” och vice versa. Men i stället för att motköpa importvaror kan man också investera i företag, infrastruktur, statsobligationer eller annat sparande i landet vars pengar man kommit i besittning av. Se hur Kina säljer konsumtionsvaror till USA och köper amerikanska statsobligationer för pengarna! Läs mer

  • BNP, YCIGEM och Trump


    Bild: saxad från British Nationalist Partys hemsida

    Den här gången får det brittiska nationalistpartiets logga komma till användning när vi presenterar de senaste BNP-sifforna. Resonemanget kommer nämligen att leda oss ut i protektionismens idéer.

    De svenska BNP-siffrorna för fjärde kvartalet i fjol var emellertid som väntat utan dramatik. Nytt All-Time-High förstås, såväl i löpande som i fasta priser och såväl totalt som per capita. Visst ”tär” den snabba befolkningstillväxten på BNP/capita-utvecklingen, men inte i sådan grad att BNP/capita viker nedåt. Vår års-BNP uppgår nu till 458 kkr per capita i löpande priser. All-Time-High! Läs mer

  • God och dålig ojämlikhet


    Bild: Pixabay

    Lundaekonomen Andreas Bergh fick den 11 februari på prime time i public service-tvs program Idévärlden lägga fram sin teori att all ojämlikhet inte är av ondo. Dålig ojämlikhet är den som följer av korruption och maffiametoder. God ojämlikhet följer av enskilda individers fria beslut tagna under stabila och kända spelregler. Procedurerna bakom den eventuellt ökande ojämlikheten är avgörande för hur den ska värderas. Att yttra sig om ojämlikheten baserat på ett enstaka års värden är också vanskligt, då vissa individer just detta år kanske väljer att studera under knappa omständigheter för att senare i livet få skörda en större rikedom. Läs mer

  • Något om prisutvecklingen


    Bild: Pixabay

    Ett av nyckelbegreppen i konjunkturanalys och nationalekonomi över huvud taget är prisutvecklingen. Därför följer vi här prisutvecklingen såsom det kommer till uttryck i måttet konsumentprisindex (KPI). Låt oss se till den senaste tidens utveckling och då börja med KPI´s beståndsdelar. Läs mer

  • TTIP (”Trump Tillstyrker Inga Partnerskap”)


    Bild: pixabay

    Vi hör inte längre lika regelbundna rapporter från förhandlingarna angående TTIP, Transatlantic Trade and Investment Partnership. Rapporterna brukade komma i olika tonlägen och med olika värdeladdade adjektiv beroende på avsändare. Sveriges Cecilia Malmström brukade stå för de positiva ordalagen. Trumps inträde på scenen med sin uttalat protektionistiska syn förefaller dock ha hällt ännu mer grus i förhandlingsmaskineriet än det var under Obama-regimen. Det nordamerikanska Nafta-avtalet har Trump lyckats riva upp och fått till stånd omförhandlingar kring. Så vad ska hända med EU-USA-avtalet? Blir det nu ett flerårigt uppehåll i förhandlingarna eller är frihandelsidéerna för generationer framåt döda och begravda? Tillåt mig likväl diskutera tre generella aspekter på frihandel. Läs mer

  • Konjunkturläget årsskiftet 2017/18


    Foto: www.freeimages.com / Joe Earwicker (bearbetat)

    Konjunkturen är ett fenomen som vi följer med en blandning av olust och förtjusning. Det finns många mer eller mindre fantasifulla konjunkturindikatorer, men eftersom begreppet ska visa på ”varvtalet i den ekonomiska motorn” så är det allmänt erkänt att BNP-utvecklingen, sysselsättningen och prisutvecklingen måste vara involverade. Det hindrar dock inte förståsigpåare att använda konjunkturbegreppet mer flexibelt. När vår spikraka BNP-tillväxt hållit på tillräckligt länge efter den tillfälliga svackan 2008-10 verkade det för något år sedan som att flertalet experter övergick från att tala om ”återhämtning” till att kalla vårt ekonomiska tillstånd för ”högkonjunktur”. Men nu inför årsskiftet läste jag bl.a en börsprofet som siade att börsen kanske under 2018 vänder nedåt efter många uppgångsår…  ”… om vi inte går in i en riktig högkonjunktur”. Visst är det festligt! Läs mer

  • Bostadsmarknaden rasar


    Bild: Pixabay

    Förra veckan diskuterade vi det så kallade P/E-talet utifrån att det beskriver prisnivån på aktiebörserna ur ett bubbel-/risk-perspektiv. P/E är ett uttryck för marknadens värdering av vinst – priset på vinst helt enkelt. Förvisso dock en vinst som är omgärdad av risk. Vi nämnde då att det andra stora tillgångsslaget i vår ekonomi, bostäder, är svårare att fånga på motsvarande sätt, då bostadsmarknaden är mer splittrad, inte minst geografiskt. Men kanske har vi fel, för visst finns det prisindex på bostadsmarknaden. Låt oss här titta på det som heter Valueguards HOX-index som funnits sedan 2005 – åtminstone ingår data från 2005 i deras beräkningar. Läs mer

  • Är priset på vinst ett bubbelmått?


    Bild: saxad ur DN

    Vi läser regelbundet förutsägelser att den ena eller andra marknaden nu utgör en sprickfärdig bubbla. Men det verkar vara svårt att verkligen identifiera och mäta marknadsbubblor. Lite cyniskt kanske en bubbla kan definieras först i det ögonblick den spricker, alltså när den berörda marknaden råkar ut för en snabb och kraftig prisnedgång. Spricker bubblan aldrig var det aldrig någon bubbla. Bostadsbubblan är kanske den som är mest diskuterad just nu, men dess analys sparar vi till en kommande artikel. Låt oss här i stället se till atiemarknaden. Läs mer