All posts in Makroteori

  • Naturliga experiment – Nobelpriset 2021


    Montage: QiFO

    ”Årets pristagare – David Card, Joshua Angrist och Guido Imbens – har visat att naturliga experiment kan användas för att besvara viktiga samhällsfrågor, som hur minimilöner och invandring påverkar arbetsmarknaden. De har även klargjort exakt vilka slutsatser om orsak och verkan som kan dras utifrån en sådan forskningsansats. Tillsammans har de revolutionerat empirisk forskning inom de ekonomiska vetenskaperna.” Så inleds Kungliga Vetenskapsakademiens populärvetenskapliga information om årets nobelpris i ekonomi. Läs mer

  • Inflationen fortsätter uppåt


    Bild: QiFO

    Alla har noterat att inflationen är på väg upp. Ja, kanske inte vi privatpersoner som dagligen utsätts för konsumentprisernas vindlingar, men väl experterna som läser av SCB´s statistik. Många tolkar läget som att inflationen nu är oroväckande hög. Man fasar för reallönenedgångar. Kanske är inflationen rent av så hög att Riksbanken borde höja räntan, då detta ju tros ha en avkylande effekt på konsumentpriserna. (Trots att höjd ränta i sig innebär ökad inflation!) Men med höjda räntor; vad händer väl då med bolånen, voine, voine…! Läs mer

  • Till fiat-pengarnas lov


    Bild: C Meinersmann, Pixabay

    Det har aldrig funnits så mycket pengar i Sverige som det gör idag. Kanske inget märkligt med det, den ständiga utvecklingen gör att vi alltid just nu råkar ligga på rekordnivå i alla möjliga avseenden. Penningmängden motsvarar 446 tkr per invånare i landet, varav 5900 kr utgörs av kontanter. Kontanterna utgör alltså ca 1,3% av penningmängden. Läs mer

  • Lån


    Bild: Mary Pahlke, Pixabay

    Ständigt hörs varningar om den höga skuldsättningen som vi har i landet. Men det är inte statsskulden som oroar utan i stället företagens och hushållens stora lån.

    Vi vet från landets totala finansräkenskaper att finansiella tillgångar och skulder i princip är ett nollsummespel. Det visade vi senast 2021-07-09. Den enes (sektorns) fordran är den andres (sektorns) skuld. Men skulder utgör en samhällsrisk då skulder som ej kan betalas ger upphov till kundförluster som vid tillräcklig omfattning riskerar att dra genom vår ekonomi som en orkan och fälla – utöver många hushåll – mängder av företag inom och utom finanssektorn, som vore de dominobrickor. Och under utdragna konkurs- och rekonstruktionsförfaranden ökar arbetslösheten och minskar produktionen i landet. Läs mer

  • Förmögenheten växte trots pandemin

    Bild: PublicDomainPictures Pixabay

    Inte ens pandemin har lyckats bryta tillväxttrenden i vår nettoförmögenhet. Detta kan vi utläsa ur SCB´s redovisning av landets balansräkning för 2020. Läs mer

  • Marknadshyra och Investeringssparkonton


    Illustration: QiFO

    Två frågor har diskuterats flitigt på sistone; införande av marknadshyror för nyproducerade bostäder samt förslaget att finansiera en utbyggd äldrevård med försämrade skatteförmåner för så kallade investeringssparkonton (ISK). Låt mig bidra med mina försök till ekonomiska synpunkter. Läs mer

  • Ett år med Covid


    Illustration: QiFO

    BNP-siffrorna för Q1 2021 har publicerats och presenterades närmare här i tidigare artikel. Det innebär att vi nu också kan uppdatera vår kvartalsvisa kalkyl över Sveriges pandemikostnad. Vi avser då inte effekterna i statens budget (statens kostnad = annans sektors intäkt) eller i penningmängdens urholkande tillväxt (utökad kredit är inte heller kostnad) utan beaktar bara två andra faktorer; BNP-utvecklingen och kostnaden i förlorade levnadsår bland befolkningen. Läs mer

  • BNP Q1 2021


    Bild: QiFO

    BNP-siffrorna för årets första kvartal har kungjorts av SCB. Covid-dippet är tydligt, men den totala pandemieffekten förefaller ändå att bli mindre än vad finanskrisen 2008-2010 innebar. Likväl framgår i grafen nedan att vi har vi har kastats tillbaka 6 år vad gäller BNP/capita. Läs mer

  • CO2 2020


    Bild: Rabe, Pixabay

    Ekonomer lyfter gärna fram ekonomiska styrmedels förträfflighet för att åstadkomma förändrat beteende, inte minst inom miljöområdet, där såväl skatter och subventioner används flitigt. I den stora ödesfrågan, koldioxidutsläppens hot mot klimatet och levnadsbetingelserna på vårt klot, har även EU använt sig av utsläppsrätter sedan 2005. Tanken är att alla som släpper ut CO2 måste inneha motsvarande mängd utsläppsrätter och dessa kan köpas och säljas på marknaden. Genom att löpande höja priset och minska tilldelningen av dessa utsläppsrätter ska EU få utsläppen att minska. Att släppa ut CO2 ska bli för dyrt. Läs mer

  • Besked från Riksbanken


    Bild: wikipedia

    Under min läroprocess kring begreppet ”pengar” som jag redogjort för här med regelbundna artiklar tyckte jag mig ha nått en sista fråga. Så jag skrev till Riksbanken. Läs mer