All posts in Makroteori

  • Katastrofbokföring


    Bild: Gerd Altmann & Mylene 2401, Pixabay   (Montage QiFO)

    Om vi i dessa coronatider i ökad utsträckning är sjuka, permitterade eller uppsagda, dvs om vi inte jobbar som förr, så framstår våra minskade lönesummor på makronovå som ”minskad ekonomisk aktivitet”, dvs lägre BNP. Minskade företagsvinster i de branscher som övergivits av sina smitträdda kunder ger samma effekt, lägre BNP. För BNP mäts som summan av löner och vinster. Läs mer

  • BNP och konjunkturläget vid årsskiftet 2019/2020


    Foto: www.freeimages.com / Joe Earwicker (bearbetat)

    BNP-siffrorna för helåret 2019 har publicerats. Släppet skapade lite mindre uppmärksamhet än vanligt, vilket kanske beror på att mediafokus nu ligger på den förestående Corona-effekten. Ekonomkåren har ju dessutom redan förklarat att vi befinner oss i en lågkonjunktur, även om siffrorna inte ger riktigt tydliga bevis härför. Läs mer

  • Året började med en prischock


    Bild: QiFO

    Låt oss åter reflektera lite kring konsumentprisutvecklingen (KPI). Prisutvecklingen är ju central för Riksbankens beslut om räntan, som i sin tur är central för hela vår hela ekonomi. Normalt sett ska man inte överreagera på en enskild månads- eller kvartalsmätning av nationalekonomiska storheters utfall, eftersom mätproblemen (mätfelen) sannolikt är så betydande, men nu när januari-siffrorna kom och var så sensationella, kan det kanske ändå vara på sin plats med några rader i ämnet. Läs mer

  • Om kvartalets ojämlikhet


    Bild: Tidskriften Kvartals logga

    I den eminenta tidskriften Kvartal har i februari diskuterats den ekonomiska ojämlikheten i vårt land. Mikael Sandström, ekonomie doktor i nationalekonomi med bakgrund hos Moderaterna och idag verksam som konsult och samhällsdebattör, skrev två artiklar som sedan Anna Almqvist, ekonom på LO, svarade på med några tillrättaläggande synpunkter. Läs mer

  • Valutautvecklingen under 2019


    Bild: Pixabay (bearbetad)

    Valutakurser går upp och ned. En valuta är att likna vid en vara. Priset bestäms av utbud och efterfrågan. Sannolikt mest av efterfrågan.  För vi redovisar ju regelbundet den svenska penningmängdens utveckling och eftersom ingen expertanalys inkluderar sådana hänsyn(?) är det svårt att se att penningmängdens storlek eller förändringstakt skulle driva någon inflation i landet eller påverka några växelkurser. De efterfrågekrafter som påverkar en valutakurs sammanfattade vi den 22 dec 2014 i de fyra grupperna; handelsmotiv, sparandemotiv, säkringsmotiv och spekulationsmotiv. Läs mer

  • SM i ekonomi 2019

    Foto: www.freeimages.com / Sigurd Decroos (bearbetad)

    2019 är slut och årets vinnare i SM i ekonomi kan koras. Reglerna och de fem grenarna är oförändrade från i princip 2015. De två första åren vann Västra Götaland, året efter Jönköping och ifjol Norrbotten. Återigen noterar vi en ny vinnare och några rätt stora omkastningar. Det är lätt hänt med omkastningar i tabellen eftersom utfallet i några grenar är så oerhört jämt och poäng sätts som den omvända platssiffran i respektive gren. Läs mer

  • Penningpolitikens labyrinter


    Bild:Pixabay

    För några månader sedan påtalade jag i en artikel här just detta att ”ingen har koll”. Det var ju den förfärande oron som fick mig att börja studera nationalekonomi i mogen ålder och som får mig att fortsätta att läsa och skriva i ämnet. Jag längtar verkligen efter nationalekonomins kommande paradigmskifte med en helt ny teoribildning, mer förankrad i mikroekonomisk beteendevetenskap och med alla förlegade matematiska makromodeller undanstädade. Läs mer

  • Inflationen viker


     Bild: Pixabay

    SCB redovisade fallande inflationssiffror för september. Alla experter var snabba i sina analyser och kommentarer och närmast samstämmiga i att detta stärker de svaga framtidsutsikterna för svensk ekonomi. Alltså att BNP och/eller BNP/capita kommer att växa långsammare under de närmaste åren än vad dessa nyckeltal gjort de senaste åren, kanske kommer BNP rent av att sjunka? Självfallet kommer vi att följa denna utveckling, men nu måste vi redovisa inflationssiffrorna. Läs mer

  • Sedelpressen går


    Bild: Michal Jarmoluk, Pixabay

    Riksbanken kämpar vidare mot sitt undflyende inflationsmål. Vi har tydligt markerat vår stora oförståelse för varför det skulle vara så viktigt, men ska inte älta den frågan nu utan i stället bara redovisa hur penningmängden har utvecklats på sistone. Nu står vi inför ytterligare obligationsköp av Riksbanken med syfte att öka penningmängden. Mer pengar för samma mängd varor och tjänster bör innebära stigande priser/inflation.  Samtidigt pressas räntenivån ner vilket i sin tur förväntas leda till mer konsumtion och investeringar och därmed ännu mer inflation. Och dessa obligationsköp (kvantitativa lättnader / quantitative easing)  görs med nya riksbankspengar i form av penningpolitisk utlåning till bankernas avräkningskonto (RIX) och/eller med nyemitterade skuldcertifikat. Så hur mycket pengar finns det nu då i Sverige? Läs mer

  • Ingen har koll


    Bild: Pixabay

    Att följa USAs president, världens mäktigaste man, i realtid på twitter är onekligen märkligt. Hans oförskämdhet gentemot sina meningsmotståndare är så långt ifrån statsmannamässig man kan tänka sig, men kanske är det vägen att vinna ett återval? Man undrar dock – är mannen obegåvad eller smart? Läs mer