Inflationen vägrar släppa greppet om vår ekonomi och vår debatt. I februari steg KPI från 391,50 till 395,82, alltså med mer än 1%, vilket så klart är mycket för en enskild månad. Årsinflationen (R12) ligger nu nära 10%. Vi måste gå tillbaka till i början av 90-talet respektive i början av 80-talet för att återse dagens siffror. Läs mer
Vi är på väg in i en lågkonjunktur säger de flesta. Konjunkturen är dock ett så oprecist begrepp att vi tagit oss för att försöka hitta ett objektivt konjunkturmått genom att väga samman (T)illväxt i BNP/capita med (I)nflation och (S)ysselsättning, de tre kanske mest allmänt erkända parametrarna som påvisar aktuellt ”varvtal” i den samhällsekonomiska motorn. Mot denna TIS-konjunktur ställer vi så Konjunkturinstitutets Konjunkturbarometer, som via enkäter visar på den upplevda konjunkturen i samhället. Nu kan vi glädjande nog även presentera SCB´s nya verktyg på området som de kallar Konjunkturklockan. Läs mer
Riksbanken vill helst redovisa inflationen rensad från förändringar i räntenivåer, det så kallade KPIF-måttet. Det ser vi dock som att mäta en medicins effekt utan att beakta medicinens egna eventuella biverkningar. De ökade kostnader som riksbankens höjda räntor medför för hushållen är precis lika påtagliga som vilka andra kostnadsslag som helst. Här redovisar vi därför det allomfattande KPI-måttet och noterar att fjolåret slutade med inflationen i topp. 12,34% för december månad och 8,37% för helåret. Läs mer
Såsom brukligt ska vi presentera årets Ekonomipristagare med ett referat av Kungliga Vetenskapsakademins populärvetenskapliga information som finns på deras hemsida. Ingressen lyder: ”Depressionen på 1930-talet lamslog världens ekonomier under många år och fick enorma konsekvenser för samhället. Men med hjälp av forskningsinsikterna från årets ekonomipristagare, Ben Bernanke, Douglas Diamond och Philip Dybvig, har vi hanterat senare finanskriser bättre. De visade bland annat vikten av att undvika att många banker kollapsar samtidigt.” Läs mer
Bild: pcdazero, Pixabay
Tidigare i höstas presenterade SCB utfallet för 2021 avseende finansräkenskaperna och vår nationalförmögenhet. Slutsatsen är att inte ens pandemin under 2020-2021 kunde bryta vår rikedomstillväxt. Läs mer
Det får bli en text till om inflationen, den stora ekonomiska frågan för dagen. SCB har presenterat siffrorna för september som är fortsatt höga och alltjämt stigande. Först våra vanliga grafer. Månadsinflationen (sept jfm sept ifjol) är nu uppe i över 10%, medan årsinflationen (snittet senaste året jfm året innan) nu passerade 6%. Länge sedan vi hade så hög inflation. Läs mer
Det är lite tråkigt att så många – även utbildade ekonomer – nu förvånat klagar över att vi är på väg in i en lågkonjunktur. Uppstår brist på väsentliga varor och tjänster, såsom världen erfarit, så stiger priserna och efterfrågade/producerade volymer minskar. Detta är helt naturligt och leder till lägre ekonomisk aktivitet, dvs ”lågkonjunktur”. När Riksbanken sedan höjer räntor är detta ett medvetet steg i samma riktning. Man vill få ned aktiviteten – fördjupa ”lågkonjunkuren” – ytterligare, eftersom man tycker sig ha noterat att priser stiger mindre i lågkonjunktur och nu är det inflationen som är fienden. Läs mer
Idag höjdes styrräntan med en hel %-enhet. Återstår att se om och när det biter på inflationen. Vi kan väl avvakta med en ny inflationsanalys till septembersiffrorna är framme om några veckor och i stället ägna oss åt själva fenomenet inflation och dess bekämpning. Detta resonerade jag kring i en artikel här den 25 juli i år. Nu har jag tagit frågan vidare till Riksbankens Q&A-service, varvid följande dialog utspann sig. Läs mer
Det finns två källor för svenska pengar. Riksbankens tryckeri av mynt och sedlar, samt bankernas utlåning. Visst kan mjölk bytas mot ägg och aktier bytas mot fastigheter men inget annat än kontanter och bankmedel duger som allmänna betalningsmedel i samhället. Läs mer
Låt oss ta ännu ett varv i inflationsträsket, med risk för upprepning av innehåll i tidigare artiklar. Men frågan är ju högaktuell, så låt oss börja från början och inledningsvis konstatera att varje pris är överenskommet mellan köpare och säljare. Parterna kan ha olika stor makt i ”förhandlingen” men endast om de är överens uppstår en affär och då till ett pris. Normaltillståndet är att alla leverantörer (av arbetskraft, insatsvaror eller slutprodukter) gärna vill ha mer betalt för sin prestation – vem vill inte ha en löneökning? Läs mer