All posts in Makroteori

  • Konjunkturläget efter årsskiftet 2018-19


    Foto: www.freeimages.com / Joe Earwicker (bearbetat)

    Det är två kvartal sedan senast, så det är dags att damma av konjunkturcykeln igen. Konjunkturen – detta fenomen som alla makroekonomer och andra talar så naturligt och självsäkert om – men som saknar entydig definition och därför bara inbjuder till missförstånd och godtyckliga utsagor. Läs mer

  • Protektionismen i tiden


    Bild: QiFO

    En fördel med att ha nått arbetsbefriad ålder är att det finns så många kurser och seminarier på olika håll som man kan njuta av. Jag har genom åren redogjort för mina distansstudier i olika ekonomiska ämnen på diverse universitet runt om i landet. Här och nu tänkte jag redogöra för ett föredrag som nyligen gavs på Uppsala Senioruniversitet. Jag avnjöt det per stream i efterhand. Det var professorn i ekonomisk historia vid Uppsala Universitet, Lars Magnusson, som pratade om Handelskrig och protektionism – lönar de sig? Läs mer

  • 2018 på fastighetsmarknaden


    Bild: Pixabay/QiFO

    Vi har tidigare antytt att både bostäder och börsen varit mindre lyckade sparformer under 2018. Börsutvecklingen grävde vi lite djupare i härförleden, så låt oss nu titta närmare på hur priserna på bostäder utvecklades. Det gör vi mhja HOX-index, ett index framtaget av företaget Valuegard. HOX visar hur priserna utvecklas på den svenska bostadsmarknaden. Du kan som QiFO passivt följa denna utveckling, men också aktivt på Stockholmsbörsen satsa dina besparingar i vadslagning om hur detta HOX-index kommer att utvecklas i framtiden. Läs mer

  • Stannar Kinas ekonomiska tillväxt av ….?


    Bild: Pixabay

    Tillväxten i den kinesiska ekonomin avtar, rapporteras i media inte utan viss oro. Tillväxten i Kinas BNP är 2018 nere i rekordlåga 6,5% sägs det,  därtill med stor osäkerhet för kvalitén på den kinesiska statistiken – underförstått att tillväxten förmodligen är lägre än så. Är detta månne ett hot även mot vårt västerländska välstånd? Experterna grubblar och president Trump tillskriver sig själv äran över att ha bromsat upp sin stora antagonists ekonomiska framfart. Läs mer

  • 2018 på Stockholmsbörsen


    Bildmontage: Pixabay / QiFO

    Att sparåret 2018 slutade i moll lär väl inte ha undgått någon. Både bostäderna och börsen sladdar långt under respektive sparforms toppvärde. Låt oss ändå titta lite närmare på vad som hände och börjar här med börsen. Då vi primärt är intresserade av det nationalekonomiska perspektivet går inte våra börsanalyser djupare än att vi följer storbolagsindexet vid Stockholmsbörsen OMXS30. Det får representera sparformen aktier. Alla värden nedan visar index baserade på ingående aktiers slutkurs för varje kvartal. Läs mer

  • SM i ekonomi 2018

    Foto: www.freeimages.com / Sigurd Decroos (bearbetad)

    Det är dags igen att kora vinnarlänet i vår årliga SM-tävling i ekonomi. Reglerna och de fem grenarna är oförändrade från i fjol. Men resultatet är nytt. Ny vinnare och några rätt stora omkastningar. Det är lätt hänt med omkastningar i tabellen eftersom utfallet i några grenar är så oerhört jämnt och poäng sätts som den omvända platssiffran i respektive gren. I fjol räckte Jönköpings 76p till seger. I år fick de se sig detroniserade trots 80p. Läs mer

  • Om ekonomisk ojämlikhet i Sverige


    Bild: Pixabay

    Många tror – liksom undertecknad – att ökad ekonomisk ojämlikhet är till men för tillväxten i samhällsekonomin, även om det är svårt att leda i bevis. Hypotesen är helt enkelt att fattiga använder sina resurser i högra utsträckning till BNP-drivande konsumtion och investeringar än vad rika gör.  Att vi verkligen drabbas av ökad ekonomisk ojämlikhet får vi spridda signaler om nu och då, men nu har jag hittat en tydlig källa. SCB redovisar sedan en längre tid en statistik som de kallar: ”Indikatorer inkomstfördelning, disponibel inkomst och faktorinkomst per konsumtionsenhet inklusive kapitalvinst, 1991-20xx1), 20xx-års priser.” Tyvärr redovisas dessa uppgifter med rätt lång eftersläpning. Uppgifterna för 2017 kan väntas först i slutet av januari 2019, men vi kan ändå titta på utvecklingen 1991 – 2016. Läs mer

  • Nationens förmögenhet 2017


    Bild: Pixabay

    Jag förstår att det är många som väntat och längtat efter redovisningen av den svenska nationalförmögenheten per sista december 2017. Det handlar ju ändå om vårt lands samlade balansräkning, sammanställningen av alla våra tillgångar och skulder. SCB har nyligen presenterat siffrorna och inledningsvis kan vi konstatera att vi har blivit ännu rikare. Förstås! Vår nettoförmögenhet steg från 23,4 till 25,1 biljoner (=tusen miljarder) kr. En ökning med 7,3%. Låt vara i löpande priser, men prisutvecklingen stannade på 1,8% så det var en rejäl tillväxt i vår samlade förmögenhet även inflationsrensat. Läs mer

  • Penningmängden och inflationen


    Bild: QiFO

    Vi har i de två senaste artiklarna diskuterat inflationsteori. Nu kan det vara dags att titta till det verkliga läget. Låt oss börja med penningmängden. Penningmängden har ju en påverkan på inflationen då ökad mängd pengar vid oförändrad mängd varor och tjänster i ett samhälle bör driva inflation. Läs artikeln om hyperinflation från i september. Mervyn King har också lärt oss följande : ”I ett system med fiatpengar kan en riksbank/stat köpa företrädesvis statsobligationer på marknaden av någon aktör. Aktören får en ”check” (riksbankscertifikat) som betalning vilken dennes bank accepterar och löser in hos riksbanken. Banken tillförs beloppet på sitt avräkningskonto hos riksbanken och aktören har fått samma belopp sig tillfört i banken. Penningmängden har ökat i marknaden!” Läs mer

  • En nygammal inflationsteori


    Bild:Pixabay

    Vi diskuterade nyligen hyperinflation. Det är ett extremläge. Låt oss begrunda den mer normala företeelsen som saknar prefixet hyper. Alltså bara vanlig inflation. Den som gör att vi ler så gott när vi berättar för varandra hur mycket godiset kostade när vi var barn, eller vad en flaska Vino Tinto kostade när vi blev insläppta på Systembolaget, eller vad den första bostaden kostade eller hur hög den första lönen var. Nedan återfinns utvecklingen för KonsumentPrisIndex sedan 1914. Läs mer