All posts in Makroteori

  • Nytt om penningmängden och Riksbanken


    Bild: CMeinersmann, Pixabay

    Vi har uppdaterat våra tidsserier om penningmängden, dels SCB´s serie med mängden disponibla kronor och dels Riksbankens veckovisa balansräkningar. Kanske något överraskande verkar mängden pengar i omlopp ha minskat på sistone!

    Läs mer

  • KPI 401,19


    Illustration: QiFO

    Konsument-Pris-Index sprängde 400-vallen i maj och landade på 401,19. Indexserien börjar 1980 vars månadsgenomsnitt i efterskott fastställts till 100. En standardiserad korg av varor och tjänster vi anses behöva i våra liv har alltså blivit 4 ggr dyrare sedan 1980. Något förenklat kan utvecklingen delas in i fyra faser sedan 1980, varav den nuvarande peaken är den mest spektakulära. Den stegrade takten 1988-1992 försvinner nästan i ett helikopterperspektiv som detta. Läs mer

  • Räntevapnet


    Foto av Rikbankshuset: Wikipedia

    Inflationen sägs av många nu ha peakat och beräknas falla tillbaka under den närmaste framtiden. Ingen vet dock hur snabbt eller ned till vilken nivå. Låt oss avvakta ännu en månad med att åter syna utvecklingen i detalj och i stället åter ägna uppmärksamhet åt frågan om det går att sänka inflationen med höjda räntor. Ja, är det kanske räntehöjningarna som nu ger effekt? Läs mer

  • QiFO 10 år idag – ersätts nu av AI?


    Bild: Gerd Altmann, Pixabay

    Just idag är det 10 år sedan jag lade ut den första artikeln här på QiFO. Dagens inlägg är nummer 417 i ordningen.  Visst har jag läsare, men inte fler än att QiFO torde vara den minst lästa (=mest exklusiva?) av seriösa svenska ekonomibloggar. Det har varit en lärorik resa (av typ egotripp). Häftigast var nog när Riksbankens kundtjänst vänligt men undflyende besvarade mina nyfikna frågor och i svaret med rekommendation inkluderade en länk till en av mina egna tidigare artiklar i ämnet! Läs mer

  • Mer tankar om inflationen


    Bild: QiFO

    ”Vid misstroende mot en valuta kan säkert räntehöjningar bidra till att hejda en inflationsvåg. Likaså kan nog räntevapnet ha en inflationsdämpande verkan vid arbetskraftsbrist med växelvisa löne- och prishöjningar. Men hur kan räntehöjningar förväntas hjälpa vid inflation p.g.a. varubrister till följd av krig eller missväxt i världen? Detta är ju fallet idag och det började bl.a. med brist på energi- och jordbruksvaror p.g.a. kriget i Ukraina och nu är det tydligen missväxt bland grönsaksodlare i viktiga produktionsområden. Att priser stiger vid brist är vare sig konstigt eller fel. Ofta är dock producentens prisvinst mindre än volymförlusten. En bonde får normalt mer per kilo om brist föreligger, men likväl mindre totalt jämfört med vid tider utan brist. Alla får det sämre vid brist! Läs mer

  • Inflationen i februari 2023


    Grundbild: Christoph Meinersmann Pixabay

    Inflationen vägrar släppa greppet om vår ekonomi och vår debatt. I februari steg KPI från 391,50 till 395,82, alltså med mer än 1%, vilket så klart är mycket för en enskild månad. Årsinflationen (R12) ligger nu nära 10%. Vi måste gå tillbaka till i början av 90-talet respektive i början av 80-talet för att återse dagens siffror. Läs mer

  • Konjunkturläget nyåret 2023


    Bild: Cykel, Joe Earwicker, freeimages. Klocka: Pixabay – båda bearbetade

    Vi är på väg in i en lågkonjunktur säger de flesta. Konjunkturen är dock ett så oprecist begrepp att vi tagit oss för att försöka hitta ett objektivt konjunkturmått genom att väga samman (T)illväxt i BNP/capita med (I)nflation och (S)ysselsättning, de tre kanske mest allmänt erkända parametrarna som påvisar aktuellt ”varvtal” i den samhällsekonomiska motorn. Mot denna TIS-konjunktur ställer vi så Konjunkturinstitutets Konjunkturbarometer, som via enkäter visar på den upplevda konjunkturen i samhället.  Nu kan vi glädjande nog även presentera SCB´s nya verktyg på området som de kallar Konjunkturklockan. Läs mer

  • Om inflationen 2022


    Illustration: QiFO

    Riksbanken vill helst redovisa inflationen rensad från förändringar i räntenivåer, det så kallade KPIF-måttet. Det ser vi dock som att mäta en medicins effekt utan att beakta medicinens egna eventuella biverkningar. De ökade kostnader som riksbankens höjda räntor medför för hushållen är precis lika påtagliga som vilka andra kostnadsslag som helst. Här redovisar vi därför det allomfattande KPI-måttet och noterar att fjolåret slutade med inflationen i topp.  12,34% för december månad och 8,37% för helåret. Läs mer

  • Priset i Ekonomi till Alfred Nobels Minne 2022


    Montage: QiFO

    Såsom brukligt ska vi presentera årets Ekonomipristagare med ett referat av Kungliga Vetenskapsakademins populärvetenskapliga information som finns på deras hemsida. Ingressen lyder: ”Depressionen på 1930-talet lamslog världens ekonomier under många år och fick enorma konsekvenser för samhället. Men med hjälp av forskningsinsikterna från årets ekonomipristagare, Ben Bernanke, Douglas Diamond och Philip Dybvig, har vi hanterat senare finanskriser bättre. De visade bland annat vikten av att undvika att många banker kollapsar samtidigt.” Läs mer

  • Ännu rikare!


    Bild: pcdazero, Pixabay

    Tidigare i höstas presenterade SCB utfallet för 2021 avseende finansräkenskaperna och vår nationalförmögenhet. Slutsatsen är att inte ens pandemin under 2020-2021 kunde bryta vår rikedomstillväxt. Läs mer