All posts in Grundläggande teori

  • Handeln med utsläppsrätter 2018


    Bild: Foto-Rabe, Pixabay

    Ekonomer hävdar ofta att man med ekonomiska incitamentsmodeller kan uppnå önskade effekter inom i princip livets alla områden, inte minst inom miljö- och klimatområdet. Inom EU har man sedan 2005 prövat ett system med handel med utsläppsrätter. Tanken är att alla som släpper ut växthusgaser måste äga utsläppsrätter i motsvarande utsträckning. Sådana tilldelas systemets aktörer efter en sinnrik algoritm, men med en gradvis minskad tilldelning för varje år. Utsläppsrätterna kan köpas och säljas mellan aktörerna och tanken är att för varje år som går ska allt fler aktörer välja att minska sina utsläpp, hellre än att köpa på sig utsläppsrätter som pga minskad tillgång blir allt dyrare. Det blir lönsamt att minska utsläppen. Läs mer

  • Nobelpriset i ekonomi 2018


    Montage: QiFO

    På måndag delas årets nobelpris ut. Riksbankens pris i teoretisk ekonomi till Alfred Nobels minne delas mellan Paul M Romer och William D Nordhaus. Priskommittén har funnit att dessa båda ökat vår förståelse för hur naturen (Nordhaus) och våra samlade kunskaper (Romer) begränsar de globala möjligheterna till ekonomisk tillväxt och hur vi kan agera för att åstadkomma bästa möjliga utveckling givet dessa begränsningar. Vetenskapsakademien skriver även att de spridningseffekter som (positiva) innovationer liksom (negativa) koldioxidutsläpp för med sig kräver regleringar för att marknaderna ska fungera väl. Läs mer

  • Bra för ekonomin


    Bild: Pixabay

    Det finns få uttryck som stör mig mer än att någonting är ”bra för ekonomin”. Om någon uttalar sig för sin egen eller sin familjs del, så kanske jag kan förstå hur hen tänker, men när man menar att någonting är bra för Sveriges ekonomi, då kryper det i mig. Tillåt mig därför diskutera lite fritt i denna fråga. Läs mer

  • Nationens förmögenhet 2017


    Bild: Pixabay

    Jag förstår att det är många som väntat och längtat efter redovisningen av den svenska nationalförmögenheten per sista december 2017. Det handlar ju ändå om vårt lands samlade balansräkning, sammanställningen av alla våra tillgångar och skulder. SCB har nyligen presenterat siffrorna och inledningsvis kan vi konstatera att vi har blivit ännu rikare. Förstås! Vår nettoförmögenhet steg från 23,4 till 25,1 biljoner (=tusen miljarder) kr. En ökning med 7,3%. Låt vara i löpande priser, men prisutvecklingen stannade på 1,8% så det var en rejäl tillväxt i vår samlade förmögenhet även inflationsrensat. Läs mer

  • Kunskapen om tillståndet i världen


    Bilder: QiFO

    Nationalekonomi handlar om välståndet i länder och i världen. Att minska fattigdom och öka välstånd är naturligtvis det viktigaste, men att öka kunskapen om hur världen ser ut och var problemen finns är ett bra underlag för arbetet med att åstadkomma verkliga förbättringar. Hans Rosling och stiftelsen Gapminder (”Mind the gap!”) var banbrytande i denna folkbildningsgärning.  Hans son Ola med hustru Anna Rönnlund-Rosling driver nu stiftelsen och arbetet vidare. Den 21 september gav de en föreläsning på ett välfyllt UKK i Uppsala. Läs mer

  • CO2 och ekonomiska styrmedel


    Bild: Pixabay

    Artikeln härförleden om kort och lång sikt i nationalekonomin landade i klimatfrågan som är den i särklass största frågan för mänskligheten idag och där vi har att kämpa mot både okunnighet och egoism. Okunnigheten, som många alltjämt lider av, visar sig i att den samfällda expertisens varningar förnekas eller ignoreras. Egoismen framgår av att man förväntar sig att någon annan ska göra de uppoffringar som behövs, eftersom ”mitt/vårt” bidrag till problemet är så litet sett i det hela. En vanlig variant av egoism är att man litar på de som säger att vi med ny teknik kommer att ersätta alla dagens källor till växthusgasutsläpp så vi behöver inte göra några uppoffringar själv. Allt kommer att lösa sig! Läs mer

  • Flyktinginvandringens kostnader


    Bild: Pixabay

    Att göra kostnads- och lönsamhetskalkyler är likt bokföring närmast en konstart. Här finns ingen absolut sanning, så därför tvingas vi brottas med frågan om man över huvud taget kan komma nära denna icke-existerande absoluta sanning. Likväl försöker vi ständigt. Läs mer

  • Reserapport från Västafrika


    Bilder: QiFO

    Det finns många tecken på att den makroekonomiska utvecklingen i stora delar av Afrika går åt rätt håll och i hygglig takt. Bland annat FN, Världsbanken, Gapminder, Utrikespolitiska Institutet och Afrikakännaren Sten Rylander kan ge belägg för detta. Likväl känns fattigdomen som en örfil i skinnet när man reser i vissa delar av kontinenten. Att vi inte lyckats bättre med tekniköverföring och hjälp till självhjälp åt dessa arma människor! Det här är en personlig reserapport från en tvåveckors rundresa i Senegal och Gambia 2018, utan anspråk på fullständighet eller felfrihet, då den i stort baseras på egna intryck och möten med lokalbefolkningen. Först dock lite bakgrundsfakta från wikipedia. Läs mer

  • Lön utan jobb

    Härförleden visades åter ett program som förde fram tanken på medborgarlön. TV2 visade dokumentärfilmen ”Lön utan jobb” (”Free lunch society”), gjord av den österrikiske ekonomen och filmaren Christian Tod. Säkert finns den fortfarande tillgänglig på Play. Filmen visar många argument och infallsvinklar på frågan om medborgarlön. Filmen tar oss till Alaska och Namibia, där pilotförsök just nu pågår. Vi får höra libertarianen argumentera för att medborgarlön skulle eliminera behovet av statens inflytande i människors privatliv och den vänsterorienterade filosofens syn på att en stor del av välståndet i landet är uttryck för rent-seeking (”övervinster”) på i grunden allmänna naturtillgångar och därför bör tas in av staten och fördelas rättvist bland medborgarna. Läs mer

  • Verklig fattigdom i Sverige


    Bild: Pixabay

    Tillåt oss redovisa en spännande statistik från SCB och Eurostat. Den visar på fattigdomen i Sverige och Europa och bottnar i EUs 2020-mål där ett lyft av 20 miljoner européer ur ”risk för fattigdom” ingår. För uppföljning tillämpas en årlig enkätundersökning med slumpmässigt urval och man påstår att konfidensgraden är 95%. För enkelhets skull kallar vi resultatet för sant. Läs mer