All posts in Grundläggande teori

  • Verklig fattigdom i Sverige


    Bild: Pixabay

    Tillåt oss redovisa en spännande statistik från SCB och Eurostat. Den visar på fattigdomen i Sverige och Europa och bottnar i EUs 2020-mål där ett lyft av 20 miljoner européer ur ”risk för fattigdom” ingår. För uppföljning tillämpas en årlig enkätundersökning med slumpmässigt urval och man påstår att konfidensgraden är 95%. För enkelhets skull kallar vi resultatet för sant. Läs mer

  • Nobelpriset i Ekonomi 2017

    ”Den amerikanske ekonomen Richard H. Thaler är en banbrytare för forskningsfältet beteendeekonomi, där insikter från psykologisk forskning tillämpas på ekonomiskt beslutsfattande. Analysen av hur vi människor tänker och handlar när vi fattar ekonomiska beslut blir mer realistisk med ett beteendeperspektiv. Den ger då också nya möjligheter att utforma handlingsalternativ och institutioner som ökar välfärden i samhället.” Så inleds Kungliga Vetenskapsakademis populärvetenskapliga information om årets ekonomipristagare. Onekligen låter det lovande. Återigen bekräftas genom priset insikten om att ekonomi är en beteendevetenskap. Dessutom antyds att pristagarens gärning bidragit till ökad välfärd i samhället. Vi läser vidare. Läs mer

  • Den amerikanska drömmen


    Bild: pixabay

    Svensken, ekonomen och Donald Trumps rådgivare Tomas Philipsson från Uppsala försvarar presidentens kritiserade finanspolitik, skrev nyligen Svd Näringsliv. ”Det är märkligt att man kan hävda att ökade bidrag resulterar i tillväxt men att skattesänkningar inte skulle ha motsvarande effekt, säger han till tidningen.” Personligen tycker jag att det är märkligt att någon kan tycka att detta är märkligt! Läs mer

  • Nationalförmögenheten 2016


    Bild: Pixabay

    Efter att SCB i fjol återupptagit redovisningen av Sveriges balansräkning, först retroaktivt för perioden 1980 -2014, så har man inte bara kompletterat med 2015 utan nu även kommit helt ifatt och redovisat uppgifterna för 2016. Siffrorna för 2016 är många och stora – men egentligen ganska odramatiska. Vi fortsätter bara att bli rikare och rikare och rikare. Läs mer

  • Om Rutavdraget


    Bild: Pixabay

    Skattesubventionerade hemnära tjänster, dvs rutavdraget, fyller 10 år. Nina Björk har uppmärksammat detta med en mycket tänkvärd artikel, införd i DN den 25 juni. Artikeln heter ”När Sverige la ut livet på entreprenad”, läs den! Artikeln tar upp flera aspekter på rutavdraget, kanske främst moraliska och jämställdhetsmässiga. Hon fasar för en värld där alltför många av hennes medmänniskor köper alltför många skattesubventionerade hemtjänster och avslutar sin artikel:

    ”…  har man över huvud taget ett liv om man inte hinner leva det? Och om det är vad realismen kräver – ja, då måste vi å det snaraste sluta vara realister. Om det är vad den kapitalistiska ekonomin kräver – ja då måste vi å det snaraste börja arbeta för en annan ekonomi.” Läs mer

  • 200


    Bild: Pixabay

    Detta är min tvåhundrade artikel på min ekonomiblogg QiFO. Det har tagit lite drygt fyra år. I snitt således nästan en artikel per vecka. Har jag uppnått mina syften och mål? Nja, kanske inte helt, men delvis i alla fall. Huvudsyftet är att dokumentera min egen förkovran inom ämnet ekonomi och det känns tillfredsställande väl uppfyllt. Jag tycker också att jag förklarar ekonomi på ett rätt begripligt sätt. Läs mer

  • Aktuell finans- och penningpolitik


    Figur: Pixabay

    Tillåt mig denna gång be er läsa en artikel som Karolina Ekholm, statssekreterare på finansdepartementet med ansvar för ekonomisk analys och internationellt samarbete, och Peter Gerlach, planeringschef på finansdepartementet, nyligen skrivit för den förnämliga bloggen Economistas. Jag har kopierat artikeln ordagrant och återger texten i kursiv stil. Mina egna kommentarer är inlagda med vanlig upprätt stil på några ställen.

    ”Den svenska ekonomin har vuxit snabbt de senaste åren. Att svensk ekonomi har återhämtat sig bättre från nedgången i samband med finanskrisen än de flesta EU-länder kan tillskrivas en rad faktorer, såsom att Sverige stod väl rustat inför finanskrisen, att det svenska näringslivet intagit en gynnsam position i många tillväxtnäringar, en relativt god demografi och vissa gynnsamma reformer under den förra regeringen. Men att tillväxten varit så stark den senaste tiden är svårt att endast förklara med dessa strukturella faktorer.  En delförklaring som ofta verkar glömmas bort i debatten står att finna i den stabiliseringspolitik som förts sedan 2014. Det mest uppenbara är att penningpolitiken då blev ordentligt expansiv, men vi menar att den förda finanspolitiken också har bidragit till utvecklingen.” Läs mer

  • Mätbarhet och Ekonomistyrning


    Bild: Pixabay

    I en krönika/artikel på Dagens Arena skrev den unge Dennys Bello härförleden en kritisk artikel om ekonomistyrning. Den skulle läsas i kontexten av frågan om vinster i välfärden. Själv fick jag under 1970-talet min utbildning i ekonomistyrning och jag har försörjt mig på dessa mina färdigheter sedan dess. De har även gett mig det pensionskapital som ska försörja mig resten av mitt liv. Därför känner jag att jag vill försvara mitt kompetensområde och korrigera Bello på några punkter. Läs mer

  • Bostadsstatistik


    Foto: QiFO

    När man i den ekonomiska debatten försöker lyssna efter svaret på frågan ”vad är det vi lider brist på?” så är nog det vanligaste svaret som cirkulerar ”bostäder”. I den del man därmed avser ”billiga och centralt belägna bostäder i storstadsregionerna” är så klart bostadsbristen en tulipanaros. Den är lika ointressant och oviktig som efterfrågan på guld för 1000 kr kilot. Därtill är bostadsfrågan till sin natur alltid lokal. Situationen på bostadsmarknaden ser nog väldigt olika ut i Nacka jämfört med Lycksele eller Ronneby. Väl medveten om detta kan det ändå vara intressant att titta på statistiken på riksnivå. Vilka storheter är det vi talar om? Läs mer

  • Finansiell frihet


    Bild: Pixabay

    Efter finanskraschen hösten 2008-2009 arbetade USAs kongress snabbt fram ett lagförslag för reglering av finansmarknaderna i USA.  Sedan dess har alla världens finansaktörer med kopplingar till USA behövt rätta sig efter det rigorösa regelverket i Dodd-Frank-lagen. Syftet med reglerna är att stärka konsumentskyddet, dvs minska riskerna för nya finansiella haverier som på olika sätt skulle kunna drabba allmänheten.

    Läs mer