All posts in Grundläggande teori

  • Sveriges lokala företagsklimat 2019

    ”Sveriges välstånd är ett resultat av framgångsrika och konkurrenskraftiga företag. Det är företagen som är nyckeln till jobb och välfärd. Utan konkurrenskraftiga företag som växer och ger skatteintäkter finns det heller inga resurser till skolor, vägar och sjukhus. För varje enskild kommun är det helt avgörande att ha privata företag som sysselsätter kommuninvånare och inpendlare. Sveriges företag agerar på en global marknad med knivskarp konkurrens. Detta kräver att Sverige har ett företagsklimat i världsklass.” Så pompöst inleds årets utgåva av Svenskt Näringslivs rapport ”Lokalt företagsklimat – Ranking 2019” som publicerades nu i september. Läs mer

  • Tankar om tillväxt


    Bild: Pixabay, PIRO4D

    ”Vi har bara ett jordklot. Vi kan inte skövla naturen i vår ständiga jakt på ekonomisk tillväxt. Vi måste komma ifrån slit-och-släng-samhället.” Visst känns tongångarna igen? Läs mer

  • Vår växande förmögenhet


    Bild: Pixabay

    I mitten av juni publicerade SCB siffrorna kring vår nationalförmögenhet 2018. Det lämnades helt utan analys eller kommentar av våra vanliga medier, trots att det är en av årets viktigaste ekonomiska nyheter. De kvartalsvisa BNP-siffrorna dissekeras ner på andra decimalen, men nationalförmögenheten – icke! Kanske är det här med balansräkningar lite för abstrakt. Men vi försöker ändå förklara vad som skett. Läs mer

  • Handeln med utsläppsrätter 2018


    Bild: Foto-Rabe, Pixabay

    Ekonomer hävdar ofta att man med ekonomiska incitamentsmodeller kan uppnå önskade effekter inom i princip livets alla områden, inte minst inom miljö- och klimatområdet. Inom EU har man sedan 2005 prövat ett system med handel med utsläppsrätter. Tanken är att alla som släpper ut växthusgaser måste äga utsläppsrätter i motsvarande utsträckning. Sådana tilldelas systemets aktörer efter en sinnrik algoritm, men med en gradvis minskad tilldelning för varje år. Utsläppsrätterna kan köpas och säljas mellan aktörerna och tanken är att för varje år som går ska allt fler aktörer välja att minska sina utsläpp, hellre än att köpa på sig utsläppsrätter som pga minskad tillgång blir allt dyrare. Det blir lönsamt att minska utsläppen. Läs mer

  • Nobelpriset i ekonomi 2018


    Montage: QiFO

    På måndag delas årets nobelpris ut. Riksbankens pris i teoretisk ekonomi till Alfred Nobels minne delas mellan Paul M Romer och William D Nordhaus. Priskommittén har funnit att dessa båda ökat vår förståelse för hur naturen (Nordhaus) och våra samlade kunskaper (Romer) begränsar de globala möjligheterna till ekonomisk tillväxt och hur vi kan agera för att åstadkomma bästa möjliga utveckling givet dessa begränsningar. Vetenskapsakademien skriver även att de spridningseffekter som (positiva) innovationer liksom (negativa) koldioxidutsläpp för med sig kräver regleringar för att marknaderna ska fungera väl. Läs mer

  • Bra för ekonomin


    Bild: Pixabay

    Det finns få uttryck som stör mig mer än att någonting är ”bra för ekonomin”. Om någon uttalar sig för sin egen eller sin familjs del, så kanske jag kan förstå hur hen tänker, men när man menar att någonting är bra för Sveriges ekonomi, då kryper det i mig. Tillåt mig därför diskutera lite fritt i denna fråga. Läs mer

  • Nationens förmögenhet 2017


    Bild: Pixabay

    Jag förstår att det är många som väntat och längtat efter redovisningen av den svenska nationalförmögenheten per sista december 2017. Det handlar ju ändå om vårt lands samlade balansräkning, sammanställningen av alla våra tillgångar och skulder. SCB har nyligen presenterat siffrorna och inledningsvis kan vi konstatera att vi har blivit ännu rikare. Förstås! Vår nettoförmögenhet steg från 23,4 till 25,1 biljoner (=tusen miljarder) kr. En ökning med 7,3%. Låt vara i löpande priser, men prisutvecklingen stannade på 1,8% så det var en rejäl tillväxt i vår samlade förmögenhet även inflationsrensat. Läs mer

  • Kunskapen om tillståndet i världen


    Bilder: QiFO

    Nationalekonomi handlar om välståndet i länder och i världen. Att minska fattigdom och öka välstånd är naturligtvis det viktigaste, men att öka kunskapen om hur världen ser ut och var problemen finns är ett bra underlag för arbetet med att åstadkomma verkliga förbättringar. Hans Rosling och stiftelsen Gapminder (”Mind the gap!”) var banbrytande i denna folkbildningsgärning.  Hans son Ola med hustru Anna Rönnlund-Rosling driver nu stiftelsen och arbetet vidare. Den 21 september gav de en föreläsning på ett välfyllt UKK i Uppsala. Läs mer

  • CO2 och ekonomiska styrmedel


    Bild: Pixabay

    Artikeln härförleden om kort och lång sikt i nationalekonomin landade i klimatfrågan som är den i särklass största frågan för mänskligheten idag och där vi har att kämpa mot både okunnighet och egoism. Okunnigheten, som många alltjämt lider av, visar sig i att den samfällda expertisens varningar förnekas eller ignoreras. Egoismen framgår av att man förväntar sig att någon annan ska göra de uppoffringar som behövs, eftersom ”mitt/vårt” bidrag till problemet är så litet sett i det hela. En vanlig variant av egoism är att man litar på de som säger att vi med ny teknik kommer att ersätta alla dagens källor till växthusgasutsläpp så vi behöver inte göra några uppoffringar själv. Allt kommer att lösa sig! Läs mer

  • Flyktinginvandringens kostnader


    Bild: Pixabay

    Att göra kostnads- och lönsamhetskalkyler är likt bokföring närmast en konstart. Här finns ingen absolut sanning, så därför tvingas vi brottas med frågan om man över huvud taget kan komma nära denna icke-existerande absoluta sanning. Likväl försöker vi ständigt. Läs mer