All posts in Grundläggande teori

  • Gig-tankar


    Foto: Kai Pilger / Pixabay

    Gig-ekonomin växer. Ännu går den inte att avgränsa och beskåda i någon av SCB´s olika beskrivningar av nationalräkenskaperna. Men vi vet att den växer. Det handlar i grunden om nya smarta sätt att använda internet för att knyta ihop kunder och leverantörer i nya affärer, gärna genom att förbättra utnyttjandet av befintliga resurser. Men det reser också nya frågor om arbetsgivaransvar och anställningstrygghet. Läs mer

  • SM i ekonomi 2020


    Foto: Arek Socha, Pixabay (bearbetad)

    År 2020 är slut och årets femkamp i ekonomi för Sveriges Län därmed avslutad. Grenar och beräkningssätt är oförändrade sedan tidigare år. Alltjämt är fördröjningen i rapporteringen av regionala data alltjämt så stor att det kanske snarare handlar om SM för året 2019, men det problemet lär vi aldrig komma ifrån. De flesta siffror är nypublicerade under Q4 2020 så därför är det väl ändå rättmätigt att kalla det för SM 2020. Källa för alla uppgifter är SCB’s tabellverk. Läs mer

  • Förbättrad auktion


    Montage: QiFO

    Årets nobelpristagare i teoretisk ekonomi är utsedda och får i dagarna sina priser. Så här inleder Kungliga Vetenskapsakademin sin populärvetenskapliga prismotivering: ”Auktioner fördelar dagligen astronomiska värden mellan köpare och säljare. Genom sin forskning har årets pristagare, Paul Milgram och Robert Wilson, förbättrat auktionsteorin och uppfunnit nya auktionsformat, till nytta för säljare, köpare och skattebetalare världen över.” Läs mer

  • Das Kapital


    Bild: Mary Bettini Blank, Pixabay

    Wikipedia: ”Kapital, från latinets capitalis, ´som gäller huvudet´, ’framstående’, från caput, ’huvud’, på samma språk, är ett begrepp inom samhällsvetenskaperna. Idag kan termen avse flera olika typer av kapital men gemensamt för dessa är att de alla förment är någon form av samhälleliga tillgångar.”

    Precis som den otydliga definitionen på Wikipedia indikerar, så är begreppet kapital svårt. Det används i många olika sammanhang och tyvärr ofta med väldigt olika innebörd. I sin allra vidaste innebörd står begreppet nog i dag för pengar eller, något mer abstrakt uttryckt, för vad som helst som har ett pekuniärt värde. Läs mer

  • Om finansiella krascher


    Foto: QiFO

    Jag har just läst den lilla pocketboken Finanskrascher av Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia vid Uppsala Universitet. Underrubriken är Från kapitalismens födelse till Lehman Brothers. Lars tar sig friheten att välja europeisk medeltid som startpunkt för sin historieskrivning. Han skildrar bankväsendets tillblivelse, de första bankrusningarna och bankkonkurserna samt de första börsernas tillkomst. Därefter skildrar han Tulpanbubblan i Holland, Söderhavsbubblan, USA´s fallerade järnvägsbolag på 1800-talet, den stora börskraschen 1929 med efterföljande depression, krascherna i Asien och Sydamerika på -90-talet samt Lehman Brothers-krashen 2008. Samt några andra däremellan liggande perioder av ekonomisk vidlyftighet med bubblor och krascher kopplade till ekonomiska äventyrare, till staters skuldfinansiering och annat spännande.  Allt på 248 lättlästa sidor. Läs mer

  • Sommar i shoppingdrömmen


    Foto: Mattias Ahlm / Sveriges Radio (beskuren)

    Jag lyssnade härförleden på Sommar i P1 med Kjell A Nordström (KAN). Professor i internationellt företagande vid Handelshögskolan i Stockholm och känd edutainer med svart image och avskalad profil. Det är många år sedan jag hörde honom live, men stilen verkar alltjämt vara densamma. Det blir så enkelt när han förklarar. Tänk om man hade den förmågan. Här är ett referat med några kommentarer. Läs mer

  • Tankar om asylinvandringen

    Aktuellt redovisade den 5 juli en undersökning utförd av opinionsföretaget Novus för SVT. Undersökningen visade att svenska folket är allt mer restriktivt till mottagning av asylsökande till Sverige. Svaren antyder också att majoriteten vill att vi inför ett tak för invandringen på högst 20 000 asylsökande per år. Läs mer

  • Klimatkampen


    Bild: Rabe, Pixabay

    Klimatkampen går oförtrutet vidare och Naturvårdsverket har presenterat de svenska utsläppssiffrorna, preliminära som alltid, för 2019. Jag har noterat försök till glädjetjut i media från ansvarig minister över att siffrorna visar på en minskning – och visst är siffrorna lägre än de sex föregående åren. Men de är inte lägre än 2012 och definitivt inte lägre än 2009. Så dessvärre är det väl ingen stor framgång som vi kan rapportera i denna vår ekonomiska ödesfråga.  Den totala halten av CO2 i atmosfären ligger på rekordnivåer och om Sverige ska vara föregångsland mot räddningen behövs nog större framsteg än de vi nu kan redovisa. Läs mer

  • Coronauppföljning efter maj månad


    Bild: David Roberts, Pixabay

    Jag vill minnas att det var 2003 som jag kalkylerade med qaly. Alltså det ekonomiska värdet av ett fullvärdigt levnadsår, a quality adusted life year. Det handlade då om en kalkyl avseende en ny strålbehandlingsanläggning och vi använde siffran 500 tkr per qaly. Inflationsuppräknat till idag blir det ca 600 tkr.  Nu den 4 juni har vi snart förlorat en halv promille av vår befolkning i covid-19 och även en tiondels promille av vår befolknings samlade livsförväntan. Om vi värderar vart och ett av de 40 871 förlorade levnadsåren till följd av covid-19 på samma sätt som vid strålkanoninvesteringen, dvs á 600 tkr, så har viruset kostat samhället i det närmste 25 mdr i förlorade levnadsår för befolkningen till dags dato. Läs mer

  • Quality Adjusted Life Years – QALY


    Bild: StockSnap, Pixabay

    När jag för många år sedan fick i uppdrag att bygga en kalkylmodell för det eventuella anläggandet av ett strålterapicentrum blev jag för första gången varse det engelskspråkiga begreppet qaly, alltså kvalitetsjusterat livsår (quality-adjusted life-year). Den årliga nettokostnaden för anläggningen kunde divideras med förväntat antal qaly som anläggningen beräknades generera. Beslutsfattarna fick på så sätt underlag för att bedöma vilken storlek på anläggning som var lämplig och jag insåg att vården självfallet måste prioritera den yngre av två patienter i en valsituation, om de båda kan förväntas klara behandlingen och ha samma förväntade livskvalitet under resten av sina liv. Läs mer