All posts in Grundläggande teori

  • Flyktinginvandringens kostnader


    Bild: Pixabay

    Att göra kostnads- och lönsamhetskalkyler är likt bokföring närmast en konstart. Här finns ingen absolut sanning, så därför tvingas vi brottas med frågan om man över huvud taget kan komma nära denna icke-existerande absoluta sanning. Likväl försöker vi ständigt. Läs mer

  • Reserapport från Västafrika


    Bilder: QiFO

    Det finns många tecken på att den makroekonomiska utvecklingen i stora delar av Afrika går åt rätt håll och i hygglig takt. Bland annat FN, Världsbanken, Gapminder, Utrikespolitiska Institutet och Afrikakännaren Sten Rylander kan ge belägg för detta. Likväl känns fattigdomen som en örfil i skinnet när man reser i vissa delar av kontinenten. Att vi inte lyckats bättre med tekniköverföring och hjälp till självhjälp åt dessa arma människor! Det här är en personlig reserapport från en tvåveckors rundresa i Senegal och Gambia 2018, utan anspråk på fullständighet eller felfrihet, då den i stort baseras på egna intryck och möten med lokalbefolkningen. Först dock lite bakgrundsfakta från wikipedia. Läs mer

  • Lön utan jobb

    Härförleden visades åter ett program som förde fram tanken på medborgarlön. TV2 visade dokumentärfilmen ”Lön utan jobb” (”Free lunch society”), gjord av den österrikiske ekonomen och filmaren Christian Tod. Säkert finns den fortfarande tillgänglig på Play. Filmen visar många argument och infallsvinklar på frågan om medborgarlön. Filmen tar oss till Alaska och Namibia, där pilotförsök just nu pågår. Vi får höra libertarianen argumentera för att medborgarlön skulle eliminera behovet av statens inflytande i människors privatliv och den vänsterorienterade filosofens syn på att en stor del av välståndet i landet är uttryck för rent-seeking (”övervinster”) på i grunden allmänna naturtillgångar och därför bör tas in av staten och fördelas rättvist bland medborgarna. Läs mer

  • Verklig fattigdom i Sverige


    Bild: Pixabay

    Tillåt oss redovisa en spännande statistik från SCB och Eurostat. Den visar på fattigdomen i Sverige och Europa och bottnar i EUs 2020-mål där ett lyft av 20 miljoner européer ur ”risk för fattigdom” ingår. För uppföljning tillämpas en årlig enkätundersökning med slumpmässigt urval och man påstår att konfidensgraden är 95%. För enkelhets skull kallar vi resultatet för sant. Läs mer

  • Nobelpriset i Ekonomi 2017

    ”Den amerikanske ekonomen Richard H. Thaler är en banbrytare för forskningsfältet beteendeekonomi, där insikter från psykologisk forskning tillämpas på ekonomiskt beslutsfattande. Analysen av hur vi människor tänker och handlar när vi fattar ekonomiska beslut blir mer realistisk med ett beteendeperspektiv. Den ger då också nya möjligheter att utforma handlingsalternativ och institutioner som ökar välfärden i samhället.” Så inleds Kungliga Vetenskapsakademis populärvetenskapliga information om årets ekonomipristagare. Onekligen låter det lovande. Återigen bekräftas genom priset insikten om att ekonomi är en beteendevetenskap. Dessutom antyds att pristagarens gärning bidragit till ökad välfärd i samhället. Vi läser vidare. Läs mer

  • Den amerikanska drömmen


    Bild: pixabay

    Svensken, ekonomen och Donald Trumps rådgivare Tomas Philipsson från Uppsala försvarar presidentens kritiserade finanspolitik, skrev nyligen Svd Näringsliv. ”Det är märkligt att man kan hävda att ökade bidrag resulterar i tillväxt men att skattesänkningar inte skulle ha motsvarande effekt, säger han till tidningen.” Personligen tycker jag att det är märkligt att någon kan tycka att detta är märkligt! Läs mer

  • Nationalförmögenheten 2016


    Bild: Pixabay

    Efter att SCB i fjol återupptagit redovisningen av Sveriges balansräkning, först retroaktivt för perioden 1980 -2014, så har man inte bara kompletterat med 2015 utan nu även kommit helt ifatt och redovisat uppgifterna för 2016. Siffrorna för 2016 är många och stora – men egentligen ganska odramatiska. Vi fortsätter bara att bli rikare och rikare och rikare. Läs mer

  • Om Rutavdraget


    Bild: Pixabay

    Skattesubventionerade hemnära tjänster, dvs rutavdraget, fyller 10 år. Nina Björk har uppmärksammat detta med en mycket tänkvärd artikel, införd i DN den 25 juni. Artikeln heter ”När Sverige la ut livet på entreprenad”, läs den! Artikeln tar upp flera aspekter på rutavdraget, kanske främst moraliska och jämställdhetsmässiga. Hon fasar för en värld där alltför många av hennes medmänniskor köper alltför många skattesubventionerade hemtjänster och avslutar sin artikel:

    ”…  har man över huvud taget ett liv om man inte hinner leva det? Och om det är vad realismen kräver – ja, då måste vi å det snaraste sluta vara realister. Om det är vad den kapitalistiska ekonomin kräver – ja då måste vi å det snaraste börja arbeta för en annan ekonomi.” Läs mer

  • 200


    Bild: Pixabay

    Detta är min tvåhundrade artikel på min ekonomiblogg QiFO. Det har tagit lite drygt fyra år. I snitt således nästan en artikel per vecka. Har jag uppnått mina syften och mål? Nja, kanske inte helt, men delvis i alla fall. Huvudsyftet är att dokumentera min egen förkovran inom ämnet ekonomi och det känns tillfredsställande väl uppfyllt. Jag tycker också att jag förklarar ekonomi på ett rätt begripligt sätt. Läs mer

  • Aktuell finans- och penningpolitik


    Figur: Pixabay

    Tillåt mig denna gång be er läsa en artikel som Karolina Ekholm, statssekreterare på finansdepartementet med ansvar för ekonomisk analys och internationellt samarbete, och Peter Gerlach, planeringschef på finansdepartementet, nyligen skrivit för den förnämliga bloggen Economistas. Jag har kopierat artikeln ordagrant och återger texten i kursiv stil. Mina egna kommentarer är inlagda med vanlig upprätt stil på några ställen.

    ”Den svenska ekonomin har vuxit snabbt de senaste åren. Att svensk ekonomi har återhämtat sig bättre från nedgången i samband med finanskrisen än de flesta EU-länder kan tillskrivas en rad faktorer, såsom att Sverige stod väl rustat inför finanskrisen, att det svenska näringslivet intagit en gynnsam position i många tillväxtnäringar, en relativt god demografi och vissa gynnsamma reformer under den förra regeringen. Men att tillväxten varit så stark den senaste tiden är svårt att endast förklara med dessa strukturella faktorer.  En delförklaring som ofta verkar glömmas bort i debatten står att finna i den stabiliseringspolitik som förts sedan 2014. Det mest uppenbara är att penningpolitiken då blev ordentligt expansiv, men vi menar att den förda finanspolitiken också har bidragit till utvecklingen.” Läs mer