All posts in Finansiell ekonomi

  • Penningpolitikens labyrinter


    Bild:Pixabay

    För några månader sedan påtalade jag i en artikel här just detta att ”ingen har koll”. Det var ju den förfärande oron som fick mig att börja studera nationalekonomi i mogen ålder och som får mig att fortsätta att läsa och skriva i ämnet. Jag längtar verkligen efter nationalekonomins kommande paradigmskifte med en helt ny teoribildning, mer förankrad i mikroekonomisk beteendevetenskap och med alla förlegade matematiska makromodeller undanstädade. Läs mer

  • Sedelpressen går


    Bild: Michal Jarmoluk, Pixabay

    Riksbanken kämpar vidare mot sitt undflyende inflationsmål. Vi har tydligt markerat vår stora oförståelse för varför det skulle vara så viktigt, men ska inte älta den frågan nu utan i stället bara redovisa hur penningmängden har utvecklats på sistone. Nu står vi inför ytterligare obligationsköp av Riksbanken med syfte att öka penningmängden. Mer pengar för samma mängd varor och tjänster bör innebära stigande priser/inflation.  Samtidigt pressas räntenivån ner vilket i sin tur förväntas leda till mer konsumtion och investeringar och därmed ännu mer inflation. Och dessa obligationsköp (kvantitativa lättnader / quantitative easing)  görs med nya riksbankspengar i form av penningpolitisk utlåning till bankernas avräkningskonto (RIX) och/eller med nyemitterade skuldcertifikat. Så hur mycket pengar finns det nu då i Sverige? Läs mer

  • Ingen har koll


    Bild: Pixabay

    Att följa USAs president, världens mäktigaste man, i realtid på twitter är onekligen märkligt. Hans oförskämdhet gentemot sina meningsmotståndare är så långt ifrån statsmannamässig man kan tänka sig, men kanske är det vägen att vinna ett återval? Man undrar dock – är mannen obegåvad eller smart? Läs mer

  • Byggande och bestånd av bostäder


    Bild: Pixabay

    En av de mer centrala branscherna i vår ekonomi är byggandet. Inte minst då bostadsbyggandet. Många anför att vi har en svår bostadskris, men samtidigt ses gott om byggkranar och byggnadsaktiviteter i alla fall i våra större städer och samhällen. Det hörs såväl att det nu byggs mer än vad som går att sälja (det byggs för dyrt!) och att det inte byggs där folk vill bo (typ inom Stockholms tullar!). Att bostäder är viktigt både för att byggandet skapar värde och att bostäder behövs för att skapa rörlighet och effektivitet på arbetsmarknaden är dock ställt utom allt tvivel. Läs mer

  • Trump och Bitcoin


    Bild: Pixabay

    Åtskilliga medlemmar i Bitcoin-communityn har länge försökt att få president Trump att twittra något positivt om Bitcoin, naturligtvis i tron att det skulle lyfta kursen ytterligare till Bitcoin-communityns pekuniära fromma. Trump valde i stället att nyligen skriva följande: Läs mer

  • Tankar om penningtvätt


    Illustration: QiFO

    Sedan tidigare vilar misstankens mörka skuggor över Den Danske Bank. Banken misstänks ha tvättat pengar i Baltikum. TV-programmet Uppdrag Granskning har, försiktigt uttryckt, nu presenterat lika starka misstankar mot Swedbank. Misstankarna gäller även här penningtvätt i mångmiljardklassen i bankens baltiska verksamhet. Swedbank har tillsatt en egen utredning för att gå till botten med de specifika exempel som ingår i Uppdrag Gransknings utredning. Ett bredare grepp än så vill man inte ta. Läs mer

  • 2018 på fastighetsmarknaden


    Bild: Pixabay/QiFO

    Vi har tidigare antytt att både bostäder och börsen varit mindre lyckade sparformer under 2018. Börsutvecklingen grävde vi lite djupare i härförleden, så låt oss nu titta närmare på hur priserna på bostäder utvecklades. Det gör vi mhja HOX-index, ett index framtaget av företaget Valuegard. HOX visar hur priserna utvecklas på den svenska bostadsmarknaden. Du kan som QiFO passivt följa denna utveckling, men också aktivt på Stockholmsbörsen satsa dina besparingar i vadslagning om hur detta HOX-index kommer att utvecklas i framtiden. Läs mer

  • Penningmängden och inflationen


    Bild: QiFO

    Vi har i de två senaste artiklarna diskuterat inflationsteori. Nu kan det vara dags att titta till det verkliga läget. Låt oss börja med penningmängden. Penningmängden har ju en påverkan på inflationen då ökad mängd pengar vid oförändrad mängd varor och tjänster i ett samhälle bör driva inflation. Läs artikeln om hyperinflation från i september. Mervyn King har också lärt oss följande : ”I ett system med fiatpengar kan en riksbank/stat köpa företrädesvis statsobligationer på marknaden av någon aktör. Aktören får en ”check” (riksbankscertifikat) som betalning vilken dennes bank accepterar och löser in hos riksbanken. Banken tillförs beloppet på sitt avräkningskonto hos riksbanken och aktören har fått samma belopp sig tillfört i banken. Penningmängden har ökat i marknaden!” Läs mer

  • En nygammal inflationsteori


    Bild:Pixabay

    Vi diskuterade nyligen hyperinflation. Det är ett extremläge. Låt oss begrunda den mer normala företeelsen som saknar prefixet hyper. Alltså bara vanlig inflation. Den som gör att vi ler så gott när vi berättar för varandra hur mycket godiset kostade när vi var barn, eller vad en flaska Vino Tinto kostade när vi blev insläppta på Systembolaget, eller vad den första bostaden kostade eller hur hög den första lönen var. Nedan återfinns utvecklingen för KonsumentPrisIndex sedan 1914. Läs mer

  • Hyperintressant om inflation


    Venezuelas flagga från Pixabay

    Hyperinflation är när inflationen, dvs prisökningarna i ett land, uppgår till minst 500% per år. Orsaken är naturligtvis inte att alla varor och tjänster blir mer värdefulla utan att landets pengar förlorar i värde. Snabbt! Just nu rasar hyperinflation i Venezuela. I augusti försökte man kapa fem nollor på sin valuta. Regeringen säger att man infört en helt ny valuta, bolívar soberano (”suverän”) och att varje sådan kan erhållas mot 100000 av den gamla varianten som hette bolívar fuerte (”stark”). Läs mer