All posts in Finansiell ekonomi

  • Var kommer de nya pengarna ifrån?


    Bild: Michal Jarmoluk, Pixabay

    De olika stöden till alla som drabbats ekonomiskt av coronaepidemin har varit och är enorma. Och ännu större lär de bli. Många undrar var alla pengar kommer ifrån. Huruvida denna text klargör eller förvillar lämnar vi till läsaren att avgöra. Läs mer

  • Aktieägandet i Sverige


    Bild: Google Images ”aktiebrev”

    Börsvärdet har i dessa virustider blivit ytterst volatilt och möjligen förskjuts ägarstrukturen rejält också. Denna ägarstruktur går att följa med viss eftersläpning, då SCB per varje halvårsskifte redovisar en statistisk rapport som heter: ”Aktieägande i bolag noterade på svensk marknadsplats, ställningsvärden, mnkr efter sektor och 2 ggr/år”. Ägandet redovisas alltså inte ner på familjenivå, det får vi hänvisa till affärspressen för att få del av, och eftersläpningen innebär att vi har data tillgängliga fram till halvårsskiftet 2019. Läs mer

  • Fed sänkte räntan – pga Corona


    Bild: skeeze, Pixabay

    Efter ett ihärdigt tjatande på twitter fick president Trump till slut sin vilja igenom. Den amerikanska centralbanken, Federal Reserve, sänkte nyligen sin styrränta med 0,5% till intervallet 1,00% – 1,25%. Den konkurrensmässiga fördel som övriga världens företag enligt Trump haft gentemot amerikanska, i form av billigare lånevillkor, har därmed om inte eliminerats så åtminstone minskats. Läs mer

  • Allra mest väntade utfallet


    Bild: Allras logga

    Precis som i fallet med HQ Bank blev det frikännande domar för de åtalade i tingsrättsprocessen kring pensionsbolaget Allra. Det var lika väntat som stötande eftersom den här gruppen finansmän så klart vet var lagens råmärken går, samtidigt som de transaktioner som genomfördes självklart enbart syftade till att berika de åtalade nyckelpersonerna och att pengarna kom från det pensionskapital som Allra åtagit sig att förvalta. Läs mer

  • Bitcoin i skiftet 2019-20


    Bild: Pixabay

    Senast redovisade vi utvecklingen på valutaområdet med fokus på vår svenska krona. En annan valuta som många är intresserade av är Bitcoin. Vad har hänt med den? Vi kan inledningsvis notera att slutkursen för 2019 blev SEK 67 276. Idag den 25 jan ligger den dock hela 25% högre i pris. Läs mer

  • Valutautvecklingen under 2019


    Bild: Pixabay (bearbetad)

    Valutakurser går upp och ned. En valuta är att likna vid en vara. Priset bestäms av utbud och efterfrågan. Sannolikt mest av efterfrågan.  För vi redovisar ju regelbundet den svenska penningmängdens utveckling och eftersom ingen expertanalys inkluderar sådana hänsyn(?) är det svårt att se att penningmängdens storlek eller förändringstakt skulle driva någon inflation i landet eller påverka några växelkurser. De efterfrågekrafter som påverkar en valutakurs sammanfattade vi den 22 dec 2014 i de fyra grupperna; handelsmotiv, sparandemotiv, säkringsmotiv och spekulationsmotiv. Läs mer

  • Värdesäkra placeringar?

    I dessa tider av låga räntor ska ju obligationer och banksparande vara usla alternativ jämfört med placeringar i fastigheter och aktier. Trump gratulerar ju regelbundet sig själv och alla amerikaner till att den amerikanska börsen nu regelbundet slår nya rekord. Gäller det månne även här i Sverige? Läs mer

  • Penningpolitikens labyrinter


    Bild:Pixabay

    För några månader sedan påtalade jag i en artikel här just detta att ”ingen har koll”. Det var ju den förfärande oron som fick mig att börja studera nationalekonomi i mogen ålder och som får mig att fortsätta att läsa och skriva i ämnet. Jag längtar verkligen efter nationalekonomins kommande paradigmskifte med en helt ny teoribildning, mer förankrad i mikroekonomisk beteendevetenskap och med alla förlegade matematiska makromodeller undanstädade. Läs mer

  • Sedelpressen går


    Bild: Michal Jarmoluk, Pixabay

    Riksbanken kämpar vidare mot sitt undflyende inflationsmål. Vi har tydligt markerat vår stora oförståelse för varför det skulle vara så viktigt, men ska inte älta den frågan nu utan i stället bara redovisa hur penningmängden har utvecklats på sistone. Nu står vi inför ytterligare obligationsköp av Riksbanken med syfte att öka penningmängden. Mer pengar för samma mängd varor och tjänster bör innebära stigande priser/inflation.  Samtidigt pressas räntenivån ner vilket i sin tur förväntas leda till mer konsumtion och investeringar och därmed ännu mer inflation. Och dessa obligationsköp (kvantitativa lättnader / quantitative easing)  görs med nya riksbankspengar i form av penningpolitisk utlåning till bankernas avräkningskonto (RIX) och/eller med nyemitterade skuldcertifikat. Så hur mycket pengar finns det nu då i Sverige? Läs mer

  • Ingen har koll


    Bild: Pixabay

    Att följa USAs president, världens mäktigaste man, i realtid på twitter är onekligen märkligt. Hans oförskämdhet gentemot sina meningsmotståndare är så långt ifrån statsmannamässig man kan tänka sig, men kanske är det vägen att vinna ett återval? Man undrar dock – är mannen obegåvad eller smart? Läs mer