All posts in Finansiell ekonomi

  • Penningmängden och inflationen


    Bild: QiFO

    Vi har i de två senaste artiklarna diskuterat inflationsteori. Nu kan det vara dags att titta till det verkliga läget. Låt oss börja med penningmängden. Penningmängden har ju en påverkan på inflationen då ökad mängd pengar vid oförändrad mängd varor och tjänster i ett samhälle bör driva inflation. Läs artikeln om hyperinflation från i september. Mervyn King har också lärt oss följande : ”I ett system med fiatpengar kan en riksbank/stat köpa företrädesvis statsobligationer på marknaden av någon aktör. Aktören får en ”check” (riksbankscertifikat) som betalning vilken dennes bank accepterar och löser in hos riksbanken. Banken tillförs beloppet på sitt avräkningskonto hos riksbanken och aktören har fått samma belopp sig tillfört i banken. Penningmängden har ökat i marknaden!” Läs mer

  • En nygammal inflationsteori


    Bild:Pixabay

    Vi diskuterade nyligen hyperinflation. Det är ett extremläge. Låt oss begrunda den mer normala företeelsen som saknar prefixet hyper. Alltså bara vanlig inflation. Den som gör att vi ler så gott när vi berättar för varandra hur mycket godiset kostade när vi var barn, eller vad en flaska Vino Tinto kostade när vi blev insläppta på Systembolaget, eller vad den första bostaden kostade eller hur hög den första lönen var. Nedan återfinns utvecklingen för KonsumentPrisIndex sedan 1914. Läs mer

  • Hyperintressant om inflation


    Venezuelas flagga från Pixabay

    Hyperinflation är när inflationen, dvs prisökningarna i ett land, uppgår till minst 500% per år. Orsaken är naturligtvis inte att alla varor och tjänster blir mer värdefulla utan att landets pengar förlorar i värde. Snabbt! Just nu rasar hyperinflation i Venezuela. I augusti försökte man kapa fem nollor på sin valuta. Regeringen säger att man infört en helt ny valuta, bolívar soberano (”suverän”) och att varje sådan kan erhållas mot 100000 av den gamla varianten som hette bolívar fuerte (”stark”). Läs mer

  • Återhämtningen på bostadsmarknaden


    Bild: Pixabay

    Bostadsmarknaden ”kraschade” i höstas. Detta framgår av företaget Valueguards prisindex på bostäder som man kallar HOX (housing index?). I augusti ifjol var totalindexet 243,37 vilket är all time high hittills. På fyra månader sjönk värdet därefter med 9% ner till index 221,10. Därifrån och fram till juni 2018 har värdet repat sig till index 228,77, alltså återtagit 3 av de tappade 9 %-enheterna. Läs mer

  • Vem bestämmer räntan?


    Bild: QiFO

    Enligt Mervyn King styrs räntan från två håll. Från det kortsiktiga hållet är det centralbankerna som styr med sin reporänta för lån över natten i det nationella banksystemet. Från det långsiktiga hållet är det de globala utbuds- och efterfrågekrafterna för sparande och spenderande som styr. (Se vår artikel från 2018-05-22) Läs mer

  • Bostadsmarknaden 2017-2018


    Bild: Pixabay

    Bostadskrisen tar en stor del av det mediala utrymmet. Låt oss använda den breda penseln och redovisa de stora talen över vad som hänt under det senaste året. SCB har släppt bostadsstatistiken för 2017. Vi kan då börja med att konstatera att vårt totala bostadsbestånd växer väl i takt med befolkningen. Ur den aspekten ökar inte bostadsbristen. Läs mer

  • Finanskrisen ur ett kungligt perspektiv


    Foto: QiFO

    Jag håller för närvarande på att läsa den brittiske centralbanksgiganten Mervyn Kings välskrivna och högintressanta bok ”The End of Alchemy”. Redan första avsnittet som handlar om finanskrisen 2008-2010 var så fängslande och klargörande (?) att det kräver ett referat och några kommentarer. Läs mer

  • Om finansiell risk


    Bild: Saxad från Lunds Universitets hemsida

    Grundkursen vid Lunds Universitet i finansiell ekonomi är avslutad och inlämnad tentamen godkänd. Men min nyfikenhet på begreppet finansiell risk är dessvärre inte helt tillfredsställd. Grundproblemet är att den intressanta risken är den som ligger framför oss, medan det vi kan mäta med stor noggrannhet är det som redan har inträffat. Hörnstenen i teorin är således att finansiell risk för varje möjligt investeringsobjekt antas vara konstant över tiden och därför kan mätas med historiskt utfall. Känns väl ungefär som han som letade efter sin tappade plånbok under gatlyktan. Inte för att det var där han tappat den, utan för att det var bara där det gick att se någonting. Läs mer

  • Sveriges och svenskarnas finanser 2017


    Bild: Pixabay

    SCB har publicerat landets finansräkenskaper för föregående år. Finansräkenskaperna redovisar alla våra finansiella tillgångar och skulder, dvs allt vi äger utom fysiska tillgångar som anläggningar, infrastruktur, hus, fordon, bohag och liknande. Siffrorna redovisas nedbrutet på samhällets olika sektorer och delar därav. Föga uppmärksammades statistiksläppet av medierna och det är kanske lätt att förstå varför. Miljontals siffror staplade på varandra och utan uppenbar dramatik. Vi blir ju bara rikare och rikare på ett nästan tröttsamt sätt. Läs mer

  • Finansiella institutioner


    Bild: saxad från Lunds Universitets hemsida

    För den som fick sin ekonomiutbildning redan före första yuppie-eran är den finansiella ekonomin något luddig i konturerna. Dagens utbildningshögsäten kan lindra detta. En grundkurs i finansiell ekonomi vid Lunds Universitet kan då vara ett alternativ. Den första fråga man där som student får fundera över lyder: ”Förklara vad som menas med finansiella institutioner och vilka deras funktioner i ekonomin (samhället) är. Ge även exempel på den svenska finansiella marknaden på sådana institutioner.” Läs mer