För vilken gång i ordningen kan jag inte säga, men nu när SCB publicerat BNP-siffrorna för Q1 2019 påstår sig återigen landets makroexperter se början till en avmattning i BNP-utvecklingen, samtidigt som man förundras över att den inte är tydligare efter så många års ”högkonjunktur”. Läs mer
Vi noterade nyligen att produktivitetsutvecklingen är huvudkraften bakom vårt ökade välstånd sedan 80-talet till dags dato. Och produktivitet mäter vi i denna artikel som BNP i fasta priser per sysselsatt individ enligt arbetskraftsundersökningarna AKU. Det är alltså inte primärt för att vi blir fler och fler sysselsatta som vår BNP ökar, utan för att den genomsnittlige sysselsatte producerar allt större BNP-värde för varje år som går. Faktum är att ju längre tillbaka i historien vi börjar mäta – i alla fall bort till industrialismens början tidigt 1800-tal – desto större betydelse har produktivitetsutvecklingen haft för vår materiella välståndsutveckling. Läs mer
Två centrala begrepp för ekonomer som ägnar sig åt uppföljning och prestationsmätning är Produktivitet och Effektivitet. Jag har en gång lärt mig att Produktivitet utgörs av kvoten mellan Output och Input medan Effektivitet helt enkelt utgörs av graden av måluppfyllelse. Här tänkte jag visa på produktivitetsutvecklingen i Sverige sedan början av 80-talet. Läs mer
Som punkt nummer fem i 73-punktsprogrammet som regeringen, Centerpartiet och Liberalerna kom överens om att regeringen ska genomföra står:
Sänkt skatt på arbete och grön skatteväxling. Värnskatten tas bort 2020.
Låt oss begrunda detta med värnskatten.
Det är två kvartal sedan senast, så det är dags att damma av konjunkturcykeln igen. Konjunkturen – detta fenomen som alla makroekonomer och andra talar så naturligt och självsäkert om – men som saknar entydig definition och därför bara inbjuder till missförstånd och godtyckliga utsagor. Läs mer
Nationalekonomen och journalisten Micael Kallin har skrivit en serie på tre artiklar med namnet De osynliga. Artiklarna är publicerade nu i mars månad i nättidningen Kvartal (www.kvartal.se) och jag rekommenderar dem varmt för läsning. Läs mer
Allt är sig likt. Experterna ser svarta moln och dissar Sveriges framtida tillväxt efter varje kvartal. Men utvecklingen bara fortsätter och fortsätter. Den här gången erkänner man dock att man missbedömt förutsättningarna efter förra kvartalet, eller rättare sagt, man konstaterar efter Q4 att den svenska ekonomin ”överraskar” med sin stabila ökning. Vadå överraskar? Läs mer
En fördel med att ha nått arbetsbefriad ålder är att det finns så många kurser och seminarier på olika håll som man kan njuta av. Jag har genom åren redogjort för mina distansstudier i olika ekonomiska ämnen på diverse universitet runt om i landet. Här och nu tänkte jag redogöra för ett föredrag som nyligen gavs på Uppsala Senioruniversitet. Jag avnjöt det per stream i efterhand. Det var professorn i ekonomisk historia vid Uppsala Universitet, Lars Magnusson, som pratade om Handelskrig och protektionism – lönar de sig? Läs mer
Tillväxten i den kinesiska ekonomin avtar, rapporteras i media inte utan viss oro. Tillväxten i Kinas BNP är 2018 nere i rekordlåga 6,5% sägs det, därtill med stor osäkerhet för kvalitén på den kinesiska statistiken – underförstått att tillväxten förmodligen är lägre än så. Är detta månne ett hot även mot vårt västerländska välstånd? Experterna grubblar och president Trump tillskriver sig själv äran över att ha bromsat upp sin stora antagonists ekonomiska framfart. Läs mer
Foto: www.freeimages.com / Sigurd Decroos (bearbetad)Det är dags igen att kora vinnarlänet i vår årliga SM-tävling i ekonomi. Reglerna och de fem grenarna är oförändrade från i fjol. Men resultatet är nytt. Ny vinnare och några rätt stora omkastningar. Det är lätt hänt med omkastningar i tabellen eftersom utfallet i några grenar är så oerhört jämnt och poäng sätts som den omvända platssiffran i respektive gren. I fjol räckte Jönköpings 76p till seger. I år fick de se sig detroniserade trots 80p. Läs mer