Det är dags att redovisa konjunkturläget igen. Ett halvår har gått sedan senast och när vi nyligen analyserade BNP-utvecklingen luktade det konjunkturuppgång. Men kan det verkligen stämma, vi befinner väl oss redan i en högkonjunktur? Läs mer
Artikeln härförleden om kort och lång sikt i nationalekonomin landade i klimatfrågan som är den i särklass största frågan för mänskligheten idag och där vi har att kämpa mot både okunnighet och egoism. Okunnigheten, som många alltjämt lider av, visar sig i att den samfällda expertisens varningar förnekas eller ignoreras. Egoismen framgår av att man förväntar sig att någon annan ska göra de uppoffringar som behövs, eftersom ”mitt/vårt” bidrag till problemet är så litet sett i det hela. En vanlig variant av egoism är att man litar på de som säger att vi med ny teknik kommer att ersätta alla dagens källor till växthusgasutsläpp så vi behöver inte göra några uppoffringar själv. Allt kommer att lösa sig! Läs mer
SCB har presenterat andra kvartalets BNP-data för 2018. Befolkningssiffrorna per sista juni är förvisso inte offentliggjorda, men de kan uppskattas med tillräcklig kvalité för att vi med god precision ska kunna beräkna medelantalet i vår befolkning under senaste tolv månaderna. Därför kan vi nu konstatera att BNP/capita-utvecklingen tar fart uppåt. Det som så småningom alla slutade kalla återhämtning och i stället valde att kalla högkonjunktur, kanske trots allt varit det motsatta!? Läs mer
Det är hög tid att redovisa BNP-utvecklingen i Q1, innan SCB hinner räkna ut resultatet för Q2. Surprise – BNP fortsätter oförtrutet att växa! Ännu ett i raden av starka kvartal kan läggas till handlingarna. BNP växer snabbare än befolkningen, så BNP/capita når ännu en ny rekordnivå; 458.700 kr för rullande helåret april 2017-mars 2018. Läs mer
Jag håller för närvarande på att läsa den brittiske centralbanksgiganten Mervyn Kings välskrivna och högintressanta bok ”The End of Alchemy”. Redan första avsnittet som handlar om finanskrisen 2008-2010 var så fängslande och klargörande (?) att det kräver ett referat och några kommentarer. Läs mer
Vi arbetar som aldrig förr. Nja, i alla fall mer än på länge. Vi kan konstatera nu när vi har tillgång till utfallet för första kvartalet 2018 att vi får i alla fall gå tillbaka nästan 10 år i tiden för att hitta ett Sverige med lägre arbetslöshet. Då slog finanskrisen till, och då inte bara med effekter på balansräkningar och förmögenhetsomfördelningar, utan även på realekonomin, då arbetslösheten som synes nedan steg med över 2 %-enheter. Så här har vår arbetslöshet utvecklats enligt de kvartalsvisa ArbetsKraftsUndersökningarna alltsedan 1976. Läs mer
Konfliken mellan President Trump och företaget Amazon har synts en del även i svenska traditionella medier. Själv blev jag först varse frågan när jag härförleden läste en artikel av Kate Taylor i webmagasinet Business Insider Nordic. Taylor sammanfattade där läget i President Donald Trumps anfallskrig mot Jeff Bezos företag Amazon; internetbokhandeln som tagit över en stor del av västvärldens detaljhandel. Trump påstår att e-handelsgiganten har fått orättmätiga skattefördelar och därtill subventioner från amerikanska posten och därför konkurrerar man ut skattebetalande butiksdrivande detaljhandelsföretag, hederliga ”brick and mortar retailers”. Presidentens primära fokus är ju att skapa jobb i Amerika och då ser han inte bara fiender på andra sidan landets gränser, utan också bland de som försöker rationalisera inhemsk verksamhet.
Regelbundet läser och hör vi om stora, ibland enorma ekonomiska satsningar, oftast i offentlig regi, någon gång med undertoner av glädje och stolthet när det handlar om efterlängtade insatser, men förmodligen oftare i sorg eller vrede när det handlar om kanske nödvändiga men i grunden oönskade uppoffringar. Det må handla om nya snabbtåg, Nya Karolinska Sjukhuset, skolan, åldringsvården eller invandringen. Sällan är det någon som noterar att den enes kostnad är den andres intäkt. Per definition. Den som har att bestrida kostnaden må känna all världens bitterhet, men någon annan kommer att njuta intäktens ljuva sötma och summan är alltid plus minus noll. Alltid! Den privatekonomiska slutsatsen torde därför helt bero på om den som tillfrågas är betalare eller betalningsmottagare. Skattebetalare och BCG-konsulter svarar olika. Men hur ser det ut ur ett samhällsekonomiskt perspektiv? Även om jag starkt ifrågasätter BNP-begreppets centrala plats i den ekonomiska debatten, så ska jag ändå här försöka resonera kring dessa frågor ur just BNP-perspektivet. Läs mer
Den här gången får det brittiska nationalistpartiets logga komma till användning när vi presenterar de senaste BNP-sifforna. Resonemanget kommer nämligen att leda oss ut i protektionismens idéer.
De svenska BNP-siffrorna för fjärde kvartalet i fjol var emellertid som väntat utan dramatik. Nytt All-Time-High förstås, såväl i löpande som i fasta priser och såväl totalt som per capita. Visst ”tär” den snabba befolkningstillväxten på BNP/capita-utvecklingen, men inte i sådan grad att BNP/capita viker nedåt. Vår års-BNP uppgår nu till 458 kkr per capita i löpande priser. All-Time-High! Läs mer
Bilder: QiFO
Det finns många tecken på att den makroekonomiska utvecklingen i stora delar av Afrika går åt rätt håll och i hygglig takt. Bland annat FN, Världsbanken, Gapminder, Utrikespolitiska Institutet och Afrikakännaren Sten Rylander kan ge belägg för detta. Likväl känns fattigdomen som en örfil i skinnet när man reser i vissa delar av kontinenten. Att vi inte lyckats bättre med tekniköverföring och hjälp till självhjälp åt dessa arma människor! Det här är en personlig reserapport från en tvåveckors rundresa i Senegal och Gambia 2018, utan anspråk på fullständighet eller felfrihet, då den i stort baseras på egna intryck och möten med lokalbefolkningen. Först dock lite bakgrundsfakta från wikipedia. Läs mer