All posts in BNP och ekonomisk tillväxt

  • SM i ekonomi 2021


    Foto: Arek Socha, Pixabay (bearbetad)

    För att något uppdaterat citera mig själv för ett år sedan:
    ”År 2021 är slut och årets femkamp i ekonomi för Sveriges Län därmed avslutad. Grenar och beräkningssätt är oförändrade sedan tidigare år. Alltjämt är fördröjningen i rapporteringen av regionala data alltjämt så stor att det kanske snarare handlar om SM för året 2020, men det problemet lär vi aldrig komma ifrån. De flesta siffror är nypublicerade under Q4 2021 så därför är det väl ändå rättmätigt att kalla det för SM 2021. Källa för alla uppgifter är SCB’s tabellverk.”

    Första grenen – BRP (bruttoregionprodukt) per capita
    Detta är Stockholms paradgren, där man visar att man är landets centrum. I år är huvudlänets BRP/capita 24% högre än näst bästa län, som återigen är Norrbotten. En minskning dock från 33% marginal ifjol.  Stockholm drygar även ut avståndet till Södermanland på sista plats. Nu skiljer 104% mellan grannlänen! Medelvärdet för landet sjönk med 2,0% under pandemiåret 2020.

    Andra grenen – Tillväxt i BRP/capita
    Vi gör här en metodförändring. Vi bortser ifrån SCB´s korrigeringar av äldre BRP-uppgifter. Tillväxten mäter vi nu som förändringen mellan årets BRP/capita och motsvarande uppgift som SCB lämnade avseende fjolåret för ett år sedan. Blev man då gynnad av ett för högt BRP-tal, blir man i år på motsvarande sätt missgynnad av en lägre tillväxt. En form av rättvisa uppstår då, trots allt.

    Tredje grenen – Sysselsättningsgrad
    Senaste regionala AKU (arbetskraftsundersökningen) avser Q3 2021. Här tränger sig Västernorrland upp i topp med nivån 95,83. (Dvs 4,17% arbetslösa.) Fjolårssegrarna Norrbotten förbättrade sig till under 5% arbetslösa av de som ingår i arbetskraften 15-74 år, men fick i år nöja sig med att bli tvåa. 17 län förbättrade sin sysselsättningsgrad jämfört med ifjol. Av de fyra som backade minskade Gästrikland med hela 3,93 %-enheter. Detta efter att ha klarat fjolåret helt utan nedgång.

    Fjärde grenen – Jämlikhet
    Även i år mäter vi genomsnittlig kvinnolön jämfört med genomsnittlig manslön i respektive län. Källan är inlämnade kontrolluppgifter och avser landets nattbefolkning. Siffrorna för föregående år verkar ha korrigerats så mycket att jämförelser mellan åren svårligen låter sig göras. Dock är länens inbördes placering ”normalt” förändrad, med Gotland kvar i topp, åter före Jämtland. Stockholm har lyft sig rejält, och överlåtit sistaplatsen till Halland.

    Femte grenen – Förkovran
    Alla invånare 16-74 år klassas efter sin utbildningsnivå, mellan 1 (mindre än nio års skolgång) och 7 (forskarutbildning). Varje län får på så sätt ett medelvärde mellan 1 och 7 och vi kan beräkna hur stor den relativa förbättringen sedan föregående år är. Detta är vår förkovran. Eftersom endast en mindre del av befolkningen är i utbildning blir förändringen så liten att vi mäter i 100-dels procent. Men notera likväl att samtliga län går framåt även i år. Stockholm och Uppsala har den mest välutbildade befolkningen, men den minsta ökningen av utbildningsnivån. I stället är det även i år Gotland som toppar förkovrings-listan med 0,99% förbättring, i år närmast före Gävleborg.

    Sammanlagt
    Fjolårssegrarna Gotland vinner även i år. Fjolårets rekordpoäng 86 minskade till 74 och därmed minskade segermarginalen från fjolårets otroliga 13 till ynka 2. Jämtland är ny tvåa och Norrbotten kvar på tredje plats. Södermanland kravlar sig upp ett snäpp från fjolårets sistaplats och har nu Västmanland efter sig.

    Med varma gratulationer till Gotland för att 2021 ha upprepat fjolårssegern i SM i ekonomi flyttar vi fokus från historien till framtiden och ser med spänning fram emot hur ekonomiåret 2022 kommer att utveckla sig. Till dess att detta har dokumenterats säger vi åter: Grattis Gotland!

  • BNP-återhämtningen fortsätter


    Bild: QiFO

    BNP för årets tredje kvartal har publicerats.  Återhämtningen efter Covid-dippet är nog inte riktigt klar. Vi överträffar förvisso BNP-nivån vi låg på alldeles före Corona-utbrottet, men den tillväxt vi sannolikt skulle haft utan pandemin återstår att ta igen. Läs mer

  • BNP efter Q2 2021


    Illustration: QiFO

    Ett starkt andra kvartal har vi svenskar åstadkommit hävdar flertalet bedömare som granskat SCB´s redovisning av nationalräkenskaperna för Q2 2021. Både ja och nej kan man tycka. I löpande priser är vi nu åter uppe på all-time-high-nivå för BNP rullande helår. Men som bilden nedan visar är återhämtningen i fasta priser efter Covid-utbrottet inte slutförd. Läs mer

  • Ett år med Covid


    Illustration: QiFO

    BNP-siffrorna för Q1 2021 har publicerats och presenterades närmare här i tidigare artikel. Det innebär att vi nu också kan uppdatera vår kvartalsvisa kalkyl över Sveriges pandemikostnad. Vi avser då inte effekterna i statens budget (statens kostnad = annans sektors intäkt) eller i penningmängdens urholkande tillväxt (utökad kredit är inte heller kostnad) utan beaktar bara två andra faktorer; BNP-utvecklingen och kostnaden i förlorade levnadsår bland befolkningen. Läs mer

  • BNP Q1 2021


    Bild: QiFO

    BNP-siffrorna för årets första kvartal har kungjorts av SCB. Covid-dippet är tydligt, men den totala pandemieffekten förefaller ändå att bli mindre än vad finanskrisen 2008-2010 innebar. Likväl framgår i grafen nedan att vi har vi har kastats tillbaka 6 år vad gäller BNP/capita. Läs mer

  • CO2 2020


    Bild: Rabe, Pixabay

    Ekonomer lyfter gärna fram ekonomiska styrmedels förträfflighet för att åstadkomma förändrat beteende, inte minst inom miljöområdet, där såväl skatter och subventioner används flitigt. I den stora ödesfrågan, koldioxidutsläppens hot mot klimatet och levnadsbetingelserna på vårt klot, har även EU använt sig av utsläppsrätter sedan 2005. Tanken är att alla som släpper ut CO2 måste inneha motsvarande mängd utsläppsrätter och dessa kan köpas och säljas på marknaden. Genom att löpande höja priset och minska tilldelningen av dessa utsläppsrätter ska EU få utsläppen att minska. Att släppa ut CO2 ska bli för dyrt. Läs mer

  • Konjunkturläget efter 2020


    Foto av Joe Earwiker, Freeimages (bearbetad)

    Vi brukar två gånger per år ta fram den gamla konjunkturcykeln och försöka redovisa konjunkturläget. Dels det verkliga läget som framgår av makroekonomisk data och dels det upplevda konjunkturläget som konjunkturinstitutet mäter med sin barometerindikator. Läs mer

  • Pandemins kostnad 2020


    Bildmix: Gordon Johnson och José Camargo, Pixabay

    Låt oss försöka sammanfatta kostnaderna för pandemin år 2020. På samma sätt som vi gjorde i höstas efter Q3 kan vi nu göra det efter SCB´s redovisning av BNP för Q4. Läs mer

  • BNP fortsatte minska i Q4 2020


    Illustration: QiFO

    Sveriges BNP fortsätter att minska under pandemins tryck. Vårt årsvärde uppgick för 2019 till 5025 mdr i 2019 års fasta prisnivå. Under Q1 2020 steg produktionen med ca 3 mdr, men efter pandemiutbrottet sjönk den under Q2 med 94 mdr, under Q3 med ytterligare 28 mdr och nu utläser vi ytterligare 23 mdr tillbakagång i utfallet för Q4, allt i fasta priser. Helåret 2020 landade alltså på 4883 mdr, eller 2,8% lägre än året innan.  Det är bra precis hälften av det tapp vår BNP uppvisade under finanskrisen 2007-2010. Läs mer

  • SM i ekonomi 2020


    Foto: Arek Socha, Pixabay (bearbetad)

    År 2020 är slut och årets femkamp i ekonomi för Sveriges Län därmed avslutad. Grenar och beräkningssätt är oförändrade sedan tidigare år. Alltjämt är fördröjningen i rapporteringen av regionala data alltjämt så stor att det kanske snarare handlar om SM för året 2019, men det problemet lär vi aldrig komma ifrån. De flesta siffror är nypublicerade under Q4 2020 så därför är det väl ändå rättmätigt att kalla det för SM 2020. Källa för alla uppgifter är SCB’s tabellverk. Läs mer