All posts in BNP och ekonomisk tillväxt

  • Konjunkturläget våren 2022


    Bild: Joe Earwicker, Freeimages / bearbetning QiFO

    Genom åren har vi regelbundet redovisat det ”vetenskapliga” konjunkturläget. Vi har gjort det med en glimt i ögonvrån eftersom vår hypotes är att konjunktur är ett floskelbegrepp som inte går att fastställa vetenskapligt. Likväl gör vi det nu här igen, och därtill avseende läget per sista mars. Mycket har hänt sedan dess, men det får vi ta i beaktande nästa gång, för här är läget efter Q1 2022. Läs mer

  • BNP Q1 2022


    Illustration: QiFO

    För någon vecka sedan fick vi ta del av färska BNP-siffror. Produktionen av varor och tjänster rullar på i Sverige som aldrig förr. Effekterna av coronapandemin kan alltjämt skönjas på sina håll och kriget i Ukraina kanske kommer att visa sig på något sätt i våra siffror också så småningom. Men när vi skriver in Q1 i våra tidsserier ser vi att Sveriges totala BNP går som tåget. Läs mer

  • Den stora kalkylen


    Bild: Markus Nielbock, Pixabay

    På den yttersta dagen kommer alltings värde att vara NOLL. Att rädda levnadsbetingelserna på jorden är därför den solklart viktigaste framtidsfrågan, även för oss siffertrillande ekonomer. Och om vi människor tvingas sänka vår levnadsstandard som uppoffring under några generationer, så är det en blygsam minuspost i mänsklighetens totalkalkyl. För övrigt kan det mycket väl bli så att vi får se välståndet minska då vår uppbyggda värld drabbas av väderkatastrofer samtidigt som BNP slår nya rekord av allt idogt räddningsarbete. BNP är inte lika med välstånd! Läs mer

  • BNP 2021 – All Time High!


    Illustration: QiFO

    Nu är facit framme för helåret 2021 och vi kan notera en BNP på rekordnivå. Vissa branscher lider fortfarande av Covid19-effekter, men totalt sett är ekonomin återhämtad.
    Nedan återfinns utvecklingen i löpande priser. Läs mer

  • SM i ekonomi 2021


    Foto: Arek Socha, Pixabay (bearbetad)

    För att något uppdaterat citera mig själv för ett år sedan:
    ”År 2021 är slut och årets femkamp i ekonomi för Sveriges Län därmed avslutad. Grenar och beräkningssätt är oförändrade sedan tidigare år. Alltjämt är fördröjningen i rapporteringen av regionala data alltjämt så stor att det kanske snarare handlar om SM för året 2020, men det problemet lär vi aldrig komma ifrån. De flesta siffror är nypublicerade under Q4 2021 så därför är det väl ändå rättmätigt att kalla det för SM 2021. Källa för alla uppgifter är SCB’s tabellverk.” Läs mer

  • BNP-återhämtningen fortsätter


    Bild: QiFO

    BNP för årets tredje kvartal har publicerats.  Återhämtningen efter Covid-dippet är nog inte riktigt klar. Vi överträffar förvisso BNP-nivån vi låg på alldeles före Corona-utbrottet, men den tillväxt vi sannolikt skulle haft utan pandemin återstår att ta igen. Läs mer

  • BNP efter Q2 2021


    Illustration: QiFO

    Ett starkt andra kvartal har vi svenskar åstadkommit hävdar flertalet bedömare som granskat SCB´s redovisning av nationalräkenskaperna för Q2 2021. Både ja och nej kan man tycka. I löpande priser är vi nu åter uppe på all-time-high-nivå för BNP rullande helår. Men som bilden nedan visar är återhämtningen i fasta priser efter Covid-utbrottet inte slutförd. Läs mer

  • Ett år med Covid


    Illustration: QiFO

    BNP-siffrorna för Q1 2021 har publicerats och presenterades närmare här i tidigare artikel. Det innebär att vi nu också kan uppdatera vår kvartalsvisa kalkyl över Sveriges pandemikostnad. Vi avser då inte effekterna i statens budget (statens kostnad = annans sektors intäkt) eller i penningmängdens urholkande tillväxt (utökad kredit är inte heller kostnad) utan beaktar bara två andra faktorer; BNP-utvecklingen och kostnaden i förlorade levnadsår bland befolkningen. Läs mer

  • BNP Q1 2021


    Bild: QiFO

    BNP-siffrorna för årets första kvartal har kungjorts av SCB. Covid-dippet är tydligt, men den totala pandemieffekten förefaller ändå att bli mindre än vad finanskrisen 2008-2010 innebar. Likväl framgår i grafen nedan att vi har vi har kastats tillbaka 6 år vad gäller BNP/capita. Läs mer

  • CO2 2020


    Bild: Rabe, Pixabay

    Ekonomer lyfter gärna fram ekonomiska styrmedels förträfflighet för att åstadkomma förändrat beteende, inte minst inom miljöområdet, där såväl skatter och subventioner används flitigt. I den stora ödesfrågan, koldioxidutsläppens hot mot klimatet och levnadsbetingelserna på vårt klot, har även EU använt sig av utsläppsrätter sedan 2005. Tanken är att alla som släpper ut CO2 måste inneha motsvarande mängd utsläppsrätter och dessa kan köpas och säljas på marknaden. Genom att löpande höja priset och minska tilldelningen av dessa utsläppsrätter ska EU få utsläppen att minska. Att släppa ut CO2 ska bli för dyrt. Läs mer