Byggande och bestånd av bostäder


Bild: Pixabay

En av de mer centrala branscherna i vår ekonomi är byggandet. Inte minst då bostadsbyggandet. Många anför att vi har en svår bostadskris, men samtidigt ses gott om byggkranar och byggnadsaktiviteter i alla fall i våra större städer och samhällen. Det hörs såväl att det nu byggs mer än vad som går att sälja (det byggs för dyrt!) och att det inte byggs där folk vill bo (typ inom Stockholms tullar!). Att bostäder är viktigt både för att byggandet skapar värde och att bostäder behövs för att skapa rörlighet och effektivitet på arbetsmarknaden är dock ställt utom allt tvivel.

Klart är dock att bostadsbyggandet ökar. Enligt SCBs statistik för 2018 byggdes 54876 nya bostäder, 43% bostadsrätter, 42% hyresrätter och 15% äganderätter (oftast småhus).

Beståndet av lägenheter ökade ännu mer än vad nyproduktionen gav. Totalt ökade beståndet med 65540, vilket innebär att nettot av rivningar och ombyggnationer var positivt.

Möjligen kan man känna viss osäkerhet kring beståndsstatistiken utifrån de stora slagen i den röda kurvan. Totalt är beståndet uppe 4 925 000 st och som framgår nedan ligger majoriteten av dessa nu i flerfamiljshus.

Ser vi till bostädernas storlek kan vi notera att småhusbygget ligger stabilt runt ett genomsnitt på fem rum och kök, medan lägenheterna kryper nedåt i storlek, och dessutom ökar andelen lägenheter.

Avslutningsvis kan vi ställa vårt lägenhetsbestånd mot vår befolkningsstorlek och notera att lägenhetsbeståndet ökade med 1,35% från 2017 till 2018 medan befolkningen ökade med 1,09%. Följaktligen minskade nyckeltalet boende (=befolkning) per lägenhet något.

Det finns naturligtvis inget optimalt antal boende per lägenhet.  Och de som påtalar vår bostadbrist må tycka att byggandet går för långsamt och sker på fel sätt och fel ställen. Men statistiken säger ändå att vi de tre senaste åren varje år fått mer bostäder per person.

Ge dina synpunkter. Vad tycker du?

Lämna en kommentar.