Bostadsstatistik


Foto: QiFO

När man i den ekonomiska debatten försöker lyssna efter svaret på frågan ”vad är det vi lider brist på?” så är nog det vanligaste svaret som cirkulerar ”bostäder”. I den del man därmed avser ”billiga och centralt belägna bostäder i storstadsregionerna” är så klart bostadsbristen en tulipanaros. Den är lika ointressant och oviktig som efterfrågan på guld för 1000 kr kilot. Därtill är bostadsfrågan till sin natur alltid lokal. Situationen på bostadsmarknaden ser nog väldigt olika ut i Nacka jämfört med Lycksele eller Ronneby. Väl medveten om detta kan det ändå vara intressant att titta på statistiken på riksnivå. Vilka storheter är det vi talar om?

SCB lade om sin bostadsstatistik i skiftet mellan 2012 och 2013. Rimligen är det dock ingen dramatisk

förändring i metod eller definitioner, eftersom det samlade beståndets utveckling enligt de båda tidsserierna framgår av bilden ovan. Av alla lägenheter i beståndet 2016 låg 43% i småhus (typ villor), 50% i flerbostadshus, 2% i andra hus (typ industri- eller affärsfastigheter) och 5% utgjordes av specialbostäder, typ student- och äldreboenden. Andelen lägenheter i flerbostadshus har ökat under mätperioden, men det är långsamma processer; 1990 var andelen 47%.

Intressant är det att jämföra bostadsbeståndets utveckling med befolkningens.

Grafen visar att antalet bostäder utvecklats väl i takt med vår snabba befolkningsutveckling. Antalet boende per lägenhet har således minskat. I reda siffror handlar det om följande.

Hoppsan, här framträder ett hack 2013 som kanske har med SCB´s metodbyte att göra? Nåväl, hacket flyttar oss från 2,10 till 2,08 personer per lägenhet. Det kanske vi kan leva med. Låt oss gå över till att studera dynamiken i marknaden. SCB tillhandahåller detaljerad information om byggandet. Med uppgift om beståndet och byggandet kan vi räkna ut en restpost, som då står för rivningar och ombyggnationer (sammanslagningar, uppdelningar av bostäder). Bilden blir då den följande.

Förändringen i bostadsbeståndet förklarades väl av nybyggnationen ända fram till 2010 då något märkligt hände. 40000 lägenheter försvann! 2013 kom det åter över 50000 lägenheter, utöver vad som färdigställdes genom byggnation. Och därefter har siffrorna för 2014, 2015 och 2016 legat på historiskt höga nivåer för detta märkliga fenomen. Här kan man nog räkna med att SCB kommer att komplettera eller korrigera sin statistik framöver.

Ser vi till nybyggnationen enbart så kan vi notera nedanstående utveckling med avseende på lägenhetsstorlekarna.

Om vi antar att samma siffror gäller hela beståndet är den genomsnittliga lägenheten således en trerummare och där bor lite drygt 2 personer. Större förändringar än vad anbelangar storleken har gällt för byggnadstakt och upplåtelseform vilket nedanstående graf avslutningsvis visar.

Nybyggnationen ökar igen sedan 2011, men ännu är det långt kvar till siffrorna från början av 90-talet. Sammanfattningsvis har dock vår boendestatus mätt som antalet boende och antalet rum per lägenhet inte förändrats nämnvärt på de senaste 25 åren. Däremot har kanske efterfrågan ändrats? Tyvärr har vi dock inte funnit några samlade uppgifter om bostadsköerna i riket, så det är svårt att bedöma. Däremot kan vi återkomma och redovisa bostadssituationen på mer lokal nivå i landet.

Avslutningsvis bör kanske bara kommenteras alla rykten om begagnatmarknadens förestående nedgång. Naturligtvis är det trist för alla bostadsägare – i synnerhet de som är högt belånade – om värdet av deras tillgångar faller. Om man vill byta bostad, så gäller dock förmodligen detsamma för den bostad man i stället traktar efter. Dock kan naturligtvis marknaden vid prisfall stanna av, då ingen vill realisera en förlust, vilket kan verka hämmande för dynamiken på bostadsmarknaden och därmed även på arbetsmarknaden och ekonomin i stort. Kom dock ihåg att så länge man sköter sina bostadslån kan inte banken säga upp dem, oavsett prisutveckling på marknaden. Däremot löper ju alla lån ut förr eller senare ….

Ge dina synpunkter. Vad tycker du?

Lämna en kommentar.