Bostadsmarknaden 2017-2018


Bild: Pixabay

Bostadskrisen tar en stor del av det mediala utrymmet. Låt oss använda den breda penseln och redovisa de stora talen över vad som hänt under det senaste året. SCB har släppt bostadsstatistiken för 2017. Vi kan då börja med att konstatera att vårt totala bostadsbestånd växer väl i takt med befolkningen. Ur den aspekten ökar inte bostadsbristen.

Ser vi till hustyp respektive upplåtelseform kan vi visa på följande förändring under 2017.

Ställer vi samman beståndsdata med data om nybyggnation kan man bli lite orolig för kvalitén i statistiken. Det visar sig att nybyggnationen är rätt stabil och stabilt stigande. Men beståendet påverkas också mycket av restposten rivningar och ombyggnationer. Efter att denna restpost fram till 2009 varje år legat nära netto noll, så har vi därefter haft stora slag och genomgående har posten bidragit positivt till beståndet, vilket måste tolkas som att ombyggnationer ökat antalet lägenheter mer än vad rivningar har minskat detsamma.

Under 2017 ökade lägenhetsbeståndet med 48000 till följd av nybyggnation och 15000 till följd av ombyggnationer. Det är likväl svårt att se någon tendens att lägenheterna blir mindre och att vi skulle bli mer trångbodda. Snarast har antalet rum per invånare ökat från 0,65 till 0,66. ”Inom felmarginalen” skull man nog säga.

En närmare granskning av nybyggnationen per upplåtelseform ger följande bild.

Under 2017 tillkom således 28000 bostadsrätter och 24000 hyresrätter. Dessa proportioner lär vara rejält omkastade nästa år om marknaden gör som experterna vill.

Ser vi avslutningsvis till prisutvecklingen kan vi läsa ut följande ur Valuegards HOX-index, totalt för riket. Aktiemarknaden finns med som jämförelse.

Som synes varade prisraset från augusti till december ifjol. Under den tiden sjönk index (=prisnivån) med 9,2%, sammanvägt för alla typer av boende i alla delar av landet. När priserna vände uppåt igen låg de på samma nivå som på sommaren 2016. Av det inträffade tappet har sedan dess ca 40% återhämtats. Sannolikt har dock marknaden minskat, i bemärkelsen att många affärer inte blir av för att säljaren inte får ut vad hen begär och därför väljer att inte sälja i nuläget. Denna faktor fångas inte i HOX-indexet, varför möjligen situationen på bostadsmarknaden i detta avseende är ”värre” än vad siffrorna visar.

De regionala skillnaderna i total fallhöjd är kanske mindre än vad många tror. Nedan visas hur mycket HOX-index sjönk som mest utifrån toppnoteringen i augusti 2017 och hur stort prisfall som kvarstår nu i april.

Bortsett från Stockholmsområdet har villamarknaden återhämtat mer än halva tappet. För bostadsrätterna går återhämtningen trögare och här går det tydligt långsammast i Stockholm. Är det månne det som färgar bostadsrapporteringen i media? För ser man till den samlade bostadsstatistiken, dvs till mer än sista åtta månadernas prisutveckling för bostadsrätter i Stockholm, är det kanske lite svårt att se behovet av en så stor och svart krisstämpel på Sveriges bostadsmarknad.

Ge dina synpunkter. Vad tycker du?

Lämna en kommentar.